Joe Sample och Al Jarreau

Igår kändes det pyton!

Ja just det. Det kändes pyton igår (söndag 12/2). Anledningen till att humöret snabbt sjönk ner mot nollstrecket var att vi fick veta att sångaren Al Jarreau hade gått bort, 76 år gammal. Det var den tredje av jazzens allra största glädjespridare som försvann inom loppet av ett halvår. Det började i augusti, då Toots Thielemans gick ur tiden och fortsatte för en vecka sedan med Svend Asmussen, som skulle fylla 101 om ett par veckor. Och nu Al Jarreau, en av de skönaste artister man kan tänka sig.

 

Joe Sample och Al Jarreau

 

För en massa år sedan hade jag glädjen att få intervjua prästsonen Jarreau från Wisconsin. Så roligt har jag nästan aldrig haft. Varken förr eller senare. Han var totalt fasonfri och fullproppad med festliga historier. Sedan hörde jag honom en novemberkväll 2012 i Falconer Salen i Köpenhamn, då han framträdde tillsammans med NDR Big Band, förstärkt med den gamle Jazz Crusaders-pianisten Joe Sample. Tillsammans bjöd de bland annat på nästan samtliga sånger ur Porgy and Bess. Och jag lovar: svängigare och häftigare har aldrig George Gershwins fantastiska sånger framförts. Al var på ett lysande humör och bandet, i vilket Nisse Landgren ingick, var magnifikt. Jag minns att jag avslutade min rapport i Skånskan med att ”jag kom på mig själv med att sitta och le oupphörligt i två timmar”. Och det blev förstås inte sämre av att mina gnagarhjältar i AIK klappade dit MFF på Råsunda med 2-0 samma kväll!

Nu är dom alltså borta, Toots, Svend och Al. Men det är förstås bara att gå vidare och tänka på att man i alla fall kan vara lycklig som fick höra dem, alla tre, livs levande.

Nu nåt roligare: till exempel att Lina Nyberg i helgen som gick valdes till ny ordförande i FSJ, alltså Föreningen Sveriges Jazzmusiker. Där efterträdde hon saxofonisten John Högman. Kul är det också att det kommer ett spritt språngande nytt Bill Evans-album, på Fantasy-etiketten, i slutet av mars. Musiken är inspelad i november 1976 och plattan har döpts till On a Monday Evening. Vid sidan av Bill får vi höra basisten Eddie Gomez och trumslagaren Eliot Zigmund, alltså samma trio som spelade i Lunds konsthall i februari 1975. Då var Monica Zetterlund med också, och hur det lät just den kvällen kan vi höra på en obskyr cd på skivmärket West Wind. En gång hade jag två ex av den plattan. Den ena gav jag till Monica, som inte hade en aning om att den fanns över huvud taget. Hon blev störtförbannad och skulle stämma West Wind, sa hon. Men hon lyckades, såvitt jag vet, aldrig få fatt i någon som hade med skivbolaget West Wind att göra. På tal om plattor, så kan jag tala om att Miles Davis klassiska ”Sketches of Spain” kommer på vinyl i början av april.

Nä, nu ska jag leta fram och spela någon av mina plattor med Al Jarreau!

Jan Olsson
Jan "Jolson" Olsson, jazz- och nöjesjournalist med ett förflutet bland annat som mångårig medarbetare på Sveriges Radio och lärare vid Musikhögskolan i Malmö.
Föreläsare och presentatör vid diverse konserter och festivaler.
Namn: Jan Olsson
Ålder: 40+
Bor: i Staffanstorp
Lyssnar på just nu: Cannonball Adderley.
Läser just nu: .
En svensk sommardeckare.

Kategorier

×