Sorgen efter en familjemedlem kan aldrig minimeras för en djurägare

Att sörja ett husdjurs död är både normalt och naturligt.

Det har blivit allt vanligare att man använder andra ord än ”avlivning” och det har väl att göra med att vi har fått ett närmare förhållande till våra husdjur. Genom att använda omskrivningar som att ”ta bort” djuret försöker vi slippa ifrån den brutala verkligheten.
Vi har ofta fått lära oss att undertrycka och dölja våra känslor, och därför kan sörjande ibland uppleva det besvärande att bli ledsen. Speciellt när det ”bara” är ett husdjur som dött. Samtidigt vet vi att ett husdjurs död ofta producerar en enorm mängd starka känslor. Dessa normala känslor av sorg ses ofta av samhället som något konstigt och avvikande. Vi behöver därför sträva efter att normalisera det som är naturligt. I annats fall kommer vi fortsätta behöva dölja och undertrycka våra känslor av sorg efter ett husdjurs död – för att inte uppfattas som svaga eller avvikande.

Vi vet hur fästa människor kan bli vid sina husdjur. Att ibland även behöva fatta beslut om att ta bort ett husdjur för att minska dess lidande gör inte sorgen mindre.  När en hund eller katt blir gammal och sjuk måste exempelvis ägaren aktivt fatta beslutet om avlivning. Att ha sitt djurs liv i sina händer på det sättet upplevs av många som väldigt svårt.

Vi känner dessvärre även till hur sörjande djurägare ofta såras av okänsliga kommentarer. Saker som sägs i all välmening, till och med i syfte att vara stödjande, men som bara känns sårande. Kommentarer som ”det var ju bara en katt” eller ”varför skaffar du dig inte en ny hund?”. Att minimera förlusten eller att försöka ersätta relationen med en ny förringar dock bara sorgen – vilket av den sörjande ofta upplevs som kränkande. Ingen skulle komma på tanken att säga ”det var ju bara ett barn” eller ”varför skaffar du dig inte ett nytt barn?”.

Att sörja ett husdjurs död är både normalt och naturligt. Eftersom vi i vår kultur ofta fått lära oss att undertrycka och dölja våra känslor, kan sörjande ibland uppleva det besvärande att bli ledsen. Speciellt när det ”bara” är ett husdjur som dött. Samtidigt vet vi att ett husdjurs död ofta producerar en enorm mängd starka känslor.

Kom ihåg nästa gång du träffar någon som nyligen mist ett husdjur: Det är inget fel på dem. Det är ”bara” hjärtat som är brustna. Försök inte förändra deras naturliga reaktion och försök inte minska deras smärta. Föreställ dig istället bilden av att vara ett hjärta med öron och lyssna till det som de vill berätta. Känslor behöver kommuniceras, inte undertryckas. Att bearbeta sorgen efter ett husdjurs död behöver bearbetas precis som vilket dödsfall som helst. Vi behöver upptäcka och fullborda allt som är oavslutat. Vi behöver få sörja vår relation utan att det läggs någon värdering på vår sorg. I annats fall kommer vi fortsätta behöva dölja och undertrycka våra känslor av sorg efter ett husdjurs död – för att inte uppfattas som svaga eller avvikande.

Om Ni har barn är det viktigt att få bearbeta sorgen direkt och ta ett ordentligt adjö. Sätt upp en bild på husdjuret där hemma, och försök inte låtsas som att den aldrig har funnits. Vänta lite med att skaffa ett nytt husdjur, om inte annat så för att hedra minnet av det husdjur som har gått bort.

Artikeltips:
http://www.newsner.com/han-skrev-ett-avskedsbrev-till-sin-hund-100-000-delningar-senare-ta-fram-naesdukarna/om/djur-2
http://www.dn.se/insidan/sorgen-behover-en-egen-plats/
Boktips:  ”Att förlora en hund” av Mickie Gustafson

DIKTER HITTADE PÅ INTERNET

Bara en hund”, finns det människor som säger.
Att säga “bara” om en varelse som kommit mig så nära,
om en svans som slår i golvet av glädje över att höra min röst,
om en nos, som förtroligt sticks i min hand,
om två ögon som rymmer världar av tillit och tillgivenhet.
Han bad inte om att få komma till dig.
Han kom till dig för att ge dig vänskap då andra sviker,
sympati då andra är emot dig,
trofasthet då andra baktalar dig.
Han kom för att ge dig kärlek
då du känner dig utelämnad,
sällskap då du är ensam.

Han gör dig på gott humör
då du är ledsen, tar emot dig
med glädjetjut då du
äntligen kommer hem.

Han är någon som behöver
dig, någon att smeka, leka med
och ha roligt tillsammans med.
Han är beroende av din omtanke och din kärlek.

Han protesterar inte då du missförstår honom.
Han är utelämnad till dig på gott och ont.

Han ger dig sköna avkopplande promenader.
Han ger dig sällskap.
Han ger dig kärlek och glädje.
Han vaktar och skyddar dig.
Han varnar om främmande kommer.
Han överger dig inte så länge han lever.
Han ger dig trygghet.
Vad ger du?

***********************************************
De säger att det bara tar:
En minut att hitta en speciell vän.
En timme att uppskatta dig.
En dag att älska dig,
men det tar ett helt liv att glömma dig.
För alltid i våra hjärtan!

***********************************************

Innan jag blev hundägare
Lagade och åt jag mat oantastad
Jag hade ofläckade, icke nerhårade kläder
Jag pratade med normal samtalston även när dörrklockan ringde

Innan jag blev hundägare
Sov jag så länge jag ville
Och oroade mig aldrig hur sent jag gick o la mig
eller om jag kunde få plats i min säng

Innan jag blev hundägare
Städade jag mitt hem en gång i veckan
Jag snubblade aldrig över leksaker, ben och annat
eller bjöd in grannens hund på lek och bus

Innan jag blev hundägare
Oroade jag mig aldrig för om mina krukväxter,
eller om påsar, toalettpapper, tvål eller deodorant var giftiga

Innan jag blev hundägare
hade jag aldrig blivit
kissad på,
bajsad på,
dreglad på,
tuggad på,
nypt av små valptänder

Innan jag blev hundägare
Hade jag total kontroll över
mina tankar
min kropp och sinne
Jag sov hela natten utan att dela varken kudde eller täcke

Innan jag blev hundägare
Tittade jag aldrig in i stora, själfulla ögon och grät
Kände jag aldrig att något med mjuk päls och fyra ben kunde fängsla mitt hjärta så

Innan jag blev hundägare
Hade jag aldrig burit på en sovande valp bara för att jag inte kunde sätta ner den
Hade jag aldrig gått upp mitt i natten, var tionde minut, bara för att se att allt var väl
Visste jag inte hur något så litet kunde få mig och känna mig så viktig

Innan jag blev hundägare
Hade jag aldrig känt värmen
glädjen,
kärleken,
härligheten
eller tillfredställelsen över att vara
en hundägare

 

***********************************
Ge din hund ett slag – och den ger dig sin förlåtelse.

Ge din hund dina hårda ord – och den ger dig sin underkastelse.

Ge din hund av din irritation – och den utplånar sig för dig.

Ge din hund dina krav – och den ger dig sin lydnad.

Ge din hund lite av din oro – och du får oändlig tröst.

Ge din hund dina tårar – och den ger dig balsam med sin tunga.

Ge din hund lite av din ensamhet – och den ger dig sin trygghet.

Ge din hund lite uppmärksamhet – och den ger dig all sin välvillighet.

Ge din hund ett vänligt ord – och den ger dig all sin kärlek.

Ge din hund lite av din glädje – och den ger dig hundrafalt tillbaka.

Ge din hund lite av din kärlek – och den ger dig hela sin själ.

**************************************
Created with love
Just for you
Because everyone needs
A friend or two.
Sometimes I bark
Sometimes I chew..
But I’m totally loyal
and devoted to you…

***************************************

Jag kan ta skit,
Jag kan ta smärta,
för jag har djur i mitt hjärta.
Jag kan ta svek med mod,
för jag har djur i mitt blod.
Jag kan förlora ett öga,
jag kan förlora en tand,
men djur kommer alltid
i första hand !!

*********************************

Detta blogginlägg tillägnas ALLA de husdjur som en gång varit någons älskade familjemedlem och som är för alltid saknad och älskad och aldrig glömd.

Lotta Sjölin Fredriksson
×