Allt fler hundar och katter i Sverige

Antalet hundar och katter i Sverige fortsätter att öka enligt en färsk Novusundersökning. Ungefär 881 000 hundar och 1441000 katter finns i landet.
Undersökningen visar att ett hushåll av sju har hund och att våra hundar och katter blir äldre.

Enligt undersökningen har 34% av hushållen sällskapsdjur. Allra vanligast är att ha katt som finns i 20% av hushållen, medan det finns hundar i 15% av hushållen.
De svenska hundarna och katterna blir också allt äldre. Orsakerna kan vara flera bland annat att 9 av 10 hundar och knappt hälften av katterna har en veterinärvårdsförsäkring – inget annat land har så många försäkrade hundar och katter. En annan orsak eller kombination är förbättrad veterinärvård.

Undersökningen visar att nära 100% av Sveriges hundar och katter äter djurmat och i de flesta fallen torrfoder. Andelen katter som regelbundet också äter konserverad våtmat/burkmat är 4 ggr större än andelen hundar som gör det.

Närmare 80% av hundägarna anger att deras hundar främst är sällskapshundar.

Undersökningen är genomförd med webbintervjuer, slumpmässigt. Intervjuerna genomfördes under perioden 23 maj-13 juni 2017 med 63% deltagande.

Välmående tillstånd kan vi tacka djuren för. Vilken procent tillhör Ni?

I maj i år visade en studie att den som har ett husdjur blir på bättre humör och en anledning till det är faktiskt relativt enkel.

Undersökningen genomfördes på uppdrag av Agria Pet Insurance i Norge. Totalt frågades 1007 personer om sitt välbefinnande och om de hade husdjur eller inte. Undersökningen visade tydligt hur positivt det är att ha ett husdjur.

(11% gäller ägare av hund, katt och häst)

En enkel anledning till den positiva inverkan husdjur har på oss människor är att kontakten med husdjur inte kräver särskilt mycket av oss. Paul Videbech, professor och överläkare för neuropsykiatrisk depressionsforskning menar att djur kräver inte några förklaringar utan bara blir nöjda och glada av lite närhet från husse eller matte, vilket bidrar till den goda relationen husdjur och människor emellan.

Forskning och vetenskapliga studier har visat att närkontakt med ett husdjur, särskilt ögonkontakt, ökar hormonet oxytocin. Faktum är att det inte enbart ökar lyckohormonet hos oss människor utan i vissa fall har man sett att oxytocin även ökar hos t ex hund vid interaktion med människor.  Oxytocin är ett hormon som bland annat skapar känsla av tillhörighet, lycka och sinnesfrid.

Vilken procent tillhör Ni i studien? Eller upplever Ni att alla procenten stämmer överens med Er situation?

Steroid-responsiv meningit-arterit hos hund – en sjukdom där källan är okänd

Den 21 april 2013 kommer jag aldrig att glömma. Då fick valpen Bruno Böna somna in.
Han blev endast 10 månader gammal. Mina egna anteckningar – två månader efter hans bortgång lyder så här;

Denna dag är ingen vanlig dag – det är en mycket jobbig dag.
Idag skulle Bruno ha fyllt 1 år. 

Bruno blev sjuk i hjärnhinneinflammation. Han var sjuk i 1,5 månad innan han fick somna in. 
Tydligen är det vanligt bland Berner Sennen-hundar, speciellt hanar, mellan åldern 5 mån upp till 2 år, att de kan få hjärnhinneinflammtion och man vet inte varför. Bruno var en Berner Sennen/Landseer.
Vi fick åka in till Djursjukhuset två eller tre gånger akut denna tid och han blev inlagd varje gång. Stora doser av kortison fick han.
Dessa stora kortisondoser åt upp Brunos muskler – han bara tynade i kroppsvikt.
Tillsist orkade han inte ens resa sig.
Vi blev remitterade till Djursjukhuset i Helsingborg de sista dagarna.
Lördag förmiddag åkte vi dit och de röntgade både det ena och det andra och massor med blodprover.
Han blev förstås inlagd. Det sista jag såg av honom var när veterinären körde ut honom på ett rullbord ut i korridoren.
Vi fick lov att ringa på söndagen efter kl 11 för att höra om hans tillstånd.

På söndag stod jag med telefonen i handen precis kl 11. 
Jag hinner inte slå numret för telefon ringer. Jag ser att det är från Djursjukhuset Helsingborg.
De berättar att han har blivit mycket sämre från att varit lite lite piggare på morgonen. De har nu fått ge honom dubbla dropp, starka mediciner, kateter med mera. De vet inte om han kommer att överleva morgondagen och de måste ta ännu mera prover för de vet inte varför han plötsligt blev så mycket sämre. Och OM han skulle bli friskare vad för komplikationer som uppstått och som kan komma sen.
Jag blundade och än idag förstår jag inte hur jag orkade säga det ”Låt honom få somna in”.
Hans journal som vi önskade få hemskickad står en massa mediciner och provresultat, bla att hans lever blivit större också förutom hjärnhinneinflammationen.

Just när man var i denna hemska bubbla så sökte man svar överallt – VARFÖR har Bruno fått hjärnhinneinflammation och vad kan bota det? Går det att bota?
Som det står i mina anteckningar så hade veterinärerna inget svar, varken på djursjukhuset i Hässleholm eller i Helsingborg. Man kände till enstaka fall och varje gång så kliade sig veterinärerna och expertiser sig i huvudet för symptom och dess smärta var självklart individuellt.
Efter Brunos bortgång googlade jag mycket på forskning kring denna sjukdom, då jag så klart önskar att ingen hundägare skall se sin hund tyna bort så som jag gjorde. Och fanns det något av alla de prover de tog på Bruno som kunde hjälpa till i forskningssyfte så var jag inte sen med att godkänna det.
Har din eller dina hundar drabbats av en sjukdom där det fortfarande görs forskningar på för att finna källan/källorna till att just din hund alternativ ras drabbas? I länken här nedan finner du SLU;s forskning  som täcker många av hundens genetiska sjukdomar från olika typer av cancer till hjärt- och kärlsjukdomar och inflammatoriska sjukdomar, epilepsi och ögonsjukdomar. Vill du bidra i forskningen, så klickar du också på länken.
SLU;s Hundgruppen vill klargöra att de raser som ingår i deras forskningsprojekt inte är mer sjuka än andra raser. De raser där det idag bedrivs forskning har valts ut på olika kriterier, t ex en engagerad rasklubb, men det finns många sjukdomar där vi inte bedriver någon forskning. Det finns också flera raser som har de sjukdomar vi forskar på, men som av olika anledningar inte ingår i projekten.

http://www.slu.se/institutioner/husdjursgenetik/hundgenetikgruppen/blanketter-och-info/information-till-hundagare/
En liten forskning på Steroid-responsiv meningit-arterit (SRMA)
Steroid-responsiv meningit-arterit (SRMA) är en vanlig form av meningit på hund.Detta immunopatologiska tillstånd karaktäriseras av smärta från nacken, ett onormalt ökat antal vita blodkroppar (pleocytos) i cerebrospinalvätskan (CSF) samt en ökad immunoglobulin A (IgA) halt i serum och CSF (Cizinauskas, Jaggy
& Tipold 2000).
Etiologin är inte fullständigt känd men många studier tyder på att
sjukdomen orsakas av en hitintills okänd miljöfaktor som påverkar immunförsvaret
(Tipold et al., 1999). Inget etiologiskt agens har ännu identifierats (Taylor, 1998).
Stora raser och hundar yngre än två år har visat en predisposition för sjukdomen
(Taylor, 1998).
Symtom av SRMA debuterar vanligen mellan åtta till 18 månaders ålder men
sjukdomen kan även drabba medelålders och äldre hundar (Tipold & Jaggy, 1994).
Man har i flera studier sett en ras- och även släktpredisposition hos Berner
sennenhund (Meric et al., 1985; Kälin et al., 1987), boxer (Poncelet & Balligand,
1993) och beagle (Ruben et al., 1989).
Vanliga kliniska symtom vid såväl sjukdomsdebut som vid eventuella återfall är
en förhöjd kroppstemperatur, nedsatt allmäntillstånd, inappetens, smärta som utgår
från nacken, stel gång och/eller motvilja till att röra sig eller hoppa (Cizinauskas,
Jaggy & Tipold, 2000).

Tabell 1.
Presentation av hundarna i studien
Fall Ras Kön S CSF Uppföljning
1 PBGV tik 5,5 11 frisk, utan kortison
2 PBGV hane 19 19 frisk, utan kortison
3 PBGV hane 10,5 10,5 underhållsdos
4 PBGV hane 12 19 frisk, utan kortison
5 PBGV hane 8 8 frisk, utan kortison
6 boxer tik 11 12,5 frisk, utan kortison
7 boxer hane 29 29 frisk, utan kortison
8 berner sennen hane 20 20 avlivad
9 berner sennen tik 9 17 frisk, utan kortison
10 engelsk springer spaniel hane 21 21 frisk, utan kortison
11 engelsk springer spaniel tik 27 28,5 frisk, utan kortison
12 welsh springer spaniel tik 63 63 under nedtrappning
13 irländsk setter hane 10 12 frisk, utan kortison
14 tollare tik 9 9 frisk, utan kortison
15 weimaraner tik 8 13 underhållsdos

S = ålder vid symtomdebut i månader, CSF = ålder vid första CSF-provet i månader, PBGV
= petit basset griffon vendéen, tollare = nova scotia duck tolling retriever

Tabell 2.
Symtom observerade hos 15 hundar med SRMA
Symtom Antal hundar
Nedsatt allmäntillstånd 15
Stelhet nacke och/eller övrig kropp 15
Smärta 15
Förhöjd kroppstemperatur 13
Respiratoriska symtom 4
Gastrointestinala symtom 3
Neurologiska bortfallssymtom 4
Tonsillitsymtom 2
Laboratoriedata
CSF analys

Det visade sig vara mycket svårt att via djurägare erhålla information huruvida
hundens kullsyskon, föräldrar eller övrig släkt drabbats av liknande symtom.
Endast fyra djurägare visste att kullsyskonen inte var drabbade av SRMA. Två
hundar (fall 8 och 15) har varsitt kullsyskon som genom CSF-prov diagnosticerats
lida av meningit.

Fler än hälften av hundarna har haft minst ett återfall av SRMA men det finns även hundar i
studien som varit symtomfria och klarat sig utan kortison i över tre år. Två av hundarna står
på en underhållsdos av kortison (nov 2003) och riskerar återfall om medicinen sätts ut.
Behandlingsresultaten överensstämmer med tidigare studier och visar att prognosen för
tillfrisknande gynnas av en korrekt diagnos tidigt i sjukdomsförloppet, en individanpassad
adekvat behandlingsregim och regelbunden uppföljning.

Källa: http://ex-epsilon.slu.se/99/1/MarieWerholt.pdf

 

Vad är det för mat vi ger våra hundar egentligen?

 

Jag satt och googlade häromdagen på torrfoder till hundar.
Jag fann ett torrfodertest som Råd & Rön gjort på 17 olika sorters torrfoder år 2016/06. Blev oerhört nyfiken att läsa det resultat de kommit fram till samt vilket eller vilka märken de gjort testerna på, så jag betalade 25 kr för att kunna läsa artikeln och se resultatet.

För det första höll jag på att sätta Coca Colan i fel strupe när jag till min stora chock läste att i några av de torrfoder man gjort testet (4 st) hade man funnit innehåll av mögelgifter (!!), Aflatoxin, som är cancerframkallande och kan i stora mängder orsaka akut leverskada. Andra gifter var fumonisin och/eller zerealeon.
Ca 95 % av alla hundar äter torrfoder i Sverige, hur många av dessa hundar får torrfoder med mögelgifter i? Vad det beror på? Dålig hantering av majs och spannmål.
I testet fanns både foder med spannmål och foder med kött som huvudsaklig proteinkälla.

Man påpekar att vissa tillverkare är luriga och delar upp i ”majs” och ”majsmjöl” i innehållsförteckningen. Vad är skillnaden?
Man jämförde kilopris, pris per dag, näringsinnehåll, protein, proteinkvalitet, cystine, metionin, lysin, treonin, fett, fettkvalitet, lindsyra, Omega 3 och 6, mineraler och spårämnen, fosfor, kalcium, järn, kallum, magnesium, natrium, selen, vitaminer, märkning, mögelgifter, huvudingredienser, spannmålsfritt-, vegetariskt- eller ekologiskt torrfoder samt åldersgrupp.

Som i allt annat är det väldigt individuellt vad hunden gillar och hur dess magsmältning fungerar och allergier för att torrfodret skall fungera som bäst. Men det mest oroväckande tyckte jag var just mögelgifterna… För hur märker vi det själva? Står ju knappast på innehållsförteckningen.

Jag har sedan många år funnit ett torrfoder som passar bäst och som mina hundar mår bra av och jag känner många som ger sina hundar BARF istället. Valet är upp till en själv. Huvudsaken är ju att hunden mår bra av det.

Allergier är allt vanligare hos våra husdjur

Allergier blir allt vanligare hos våra husdjur precis som hos människor.

Allergier är ärftliga varför man inte bör avla på individer som själva är allergiska eller som tidigare gett allergisk avkomma. I möjligaste mån bör även syskon till allergiska djur undantas från avel. Därför är det mycket viktigt att man som djurägare underrättar sin uppfödare om att ens djur är allergiskt för att hjälpa dessa till ett ansvarsfullt avelsarbete för att minska våra sällskapsdjurs lidande.

Symptom som klåda, utslag, sår och upprepade tass- och öroninflammationer är vanliga. Allergier kan även visa sig i matsmältningssystemet som t ex diarréer. Hos katt kan allergier även visa sig i form av astma, medan detta är ytterst ovanligt hos hund.
För att försöka dämpa besvären själv kan Du använda;

  • Klådstillande medel – Finns både för invärtes och utvärtes bruk.
  •  Pälstvätt – Vid regelbunden schamponering blir pälsen fri från allergener och det hjälper att stärka hudbarriären. Det finns många olika sorters schampo.
  •  Lokal behandling – Tvätta och håll det kliande området rent.
  •  Fettsyror – Essentiella fettsyror som hjälper huden finns som spot-on-medel eller fodertillskott.
  •  Undvik exponering – En viktig del för att undvika allergisk klåda är att inte utsätta djuret för allergenen.

Hudproblem kan orsakas av många olika saker. Det är därför viktigt att utesluta exempelvis parasiter och hormonella sjukdomar innan man ställer diagnosen allergi – vänta inte för länge med att besöka en veterinär.

Vägen fram till en specifik allergidiagnos kan vara lång och i vissa fall besvärlig. Man måste först ta reda på om det är en kontakt-, födoämnes- eller luftburen allergi (atopi). Kontaktallergin är ofta lätt att skilja ut eftersom den drabbar bara de delar av kroppen som kommer i kontakt med det irriterande ämnet som drabbas (det kan vara t ex rodnad kring munnen till följd av allergi mot plasten i en matskål).

Katterna drabbas oftast av födoämnesöverkänslighet medan hundarna oftare drabbas av atopi. Vissa djur har dessutom båda samtidigt. För att få reda på om ditt djur lider av en foderöverkänslighet måste en uteslutningsdiet genomföras. Då får djuret äta ett särskilt foder som djuret aldrig tidigare ätit. Under denna period får djuret inte äta någonting annat, inget godis, tuggben eller brödbitar! Efter ca 8 veckor får djuret återigen äta den vanliga maten. Sedan utvärderar man resultatet. Har man inte sett någon förändring vet man att klådan har andra orsaker och får leta vidare.

Atopi är en luftburen allergi, t ex allergi mot pollen, kvalster, mjäll från olika djurslag, mögelsporer eller loppor. Atopier är den vanligaste formen av allergi hos hund. Atopier yttrar sig oftast som klåda, utslag och rodnader i huden. Upprepade öroninflammationer är också vanligt. Katter kan även få astmatiska besvär. Atopin kan bekräftas av ett blodprov eller ett pricktest.

När man vet vilket ämne som hunden/katten är allergisk mot så är naturligtvis den bästa behandlingen att helt avstå från att komma i kontakt med det ämnet. I vissa fall är det lättare sagt än gjort, t ex om djuret är allergiskt mot dammkvalster, eftersom dessa finns i våra bostäder och är mycket svåra att städa bort. Utomhusvistelse är här det bästa alternativet men i vårt nordliga klimat är detta sällan lämpligt året runt.

Kortison har ofta mycket god effekt på atopier men kan ge biverkningar om det används i höga doser under lång tid. Alternativa behandlingar måste då hittas.

Immunterapi används ofta, framförallt på unga hundar. Behandlingen består av regelbundna injektioner som innehåller det allergiframkallande ämnet i ökande mängd. Syftet är att minska patientens känslighet för ämnet. Vissa patienter svarar mycket bra och kan ibland efter ett par års behandling helt sluta.

Många hundar och katter med allergiska besvär kan alltså leva ett fullgott liv, men de flesta kommer alltid att vara lite känsligare för hud- och öroninfektioner hela livet. Regelbundna veterinärbesök kommer med största sannolikhet att behövas.

 

LYSSNA – http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=6138060

ARTIKEL OM ALLERGITEST PÅ HUND – http://doczz.net/doc/6942279/doggy-rapport-4

 

Hund- eller kattägare? Vem är smartast? Rökning i hemmet – vem klarar sämst av passiv rökning?

hundkattbild

 

KATT- ELLER HUNDÄGARE – VILKA ÄR SMARTAST?

Vi har alla hört talesätten ”Många älskar hundar”, ”Tid med katter är aldrig bortkastad” , ”Hunden är människans bästa vän”.

Rivaliteten mellan kattälskare och hundälskare funnits sedan början av tid, och svaret på den till synes oförargliga fråga är du en hundälskare eller en kattvän?  Om vi skulle gå av stereotyp, kattvänner är till sin natur, isolerade varelser, vanligtvis av den kvinnliga övertalning, som är högdragen, dömande, och som är avsett för ensamhet. Hundälskare, å andra sidan, är vänliga, atletisk och energisk-livet i partiet, lätt nöjd, och så lätt att läsa som en öppen bok. Ny forskning visar mätbara skillnader mellan människors preferenser för husdjur. Och som alla kattägare kommer att hävda och som de har vetat hela tiden –  kattälskare är mer intelligent än hundälskare.

Vid det årliga mötet hos Föreningen för Psychological Science, där forskaren och docenten i psykologi vid Carroll University Denise Guastello närvarade, berättade hon om personlighetsskillnaderna mellan kattmänniskor och hundfolk, inte bara på ett ekonomiskt sätt utan bedömning av karaktär. Delvis på grund av de miljöer de föredrog, blev resultatet att kattvänner hade högre intelligens än hundälskare.

”Det är logiskt att en person som har hund vill vara ute, prata med folk, att föra sin hund,” sade Guastello. Å andra sidan ”… om du är mer introverta och känslig, kanske du är hemma och läste en bok, och din katt behöver inte gå utanför för en promenad.”

Om du är som din katt –  fri och benägen att spendera en hel del tid ensam, är du förmodligen också mer benägna att använda denna tid effektivt i ensamhet, oavsett om det är att läsa eller lära sig ett nytt språk. En sådan känslighet och slutenhet kan bero på att katter har 300 miljoner nervceller, medan hundar har ungefär hälften av det, rapporterar Live Science . Och denna skillnad är betydande, från förmågan att överleva i vildmarken till ökad visuella minne.

Hundar har förmågan att vädra ut droger och upptäcka cancer, bland andra sjukdomar, katter visar mer uttrycksfulla och sofistikerade läten. Det konstaterades att en vildkatt kan manipulera ett bakhåll till sin fördel genom att ha förmågan att härma samtalet av dess byte. Katter är oberoende och självständighet, vilket enligt vissa, vilket är kännetecken av intelligens och framgång.

Man har naturligtvis olika åsikter om detta resultat – och huvudsaken är faktiskt att vad man än är – hund-, katt – eller annan husdjursägare så är det att man tar hand om sitt husdjur med obegränsad kärlek, försiktighet och trygghet. Eller hur? 
Källa: http://www.lifehack.org/352040/study-finds-cat-people-are-more-intelligent-than-dog-people

 

HUND- ELLER KATTÄGARE – RÖKARE ELLER ICKE RÖKARE

Husdjur löper större risk från passiv rökning än människan, eftersom de tillbringar mer tid i hemmet och närmare mattor där cancerframkallande partiklar kan dröja kvar. Ny forskning visar att djur som utsätts för passiv rökning utvecklar en rad hälsoproblem, inklusive cancer, cellskador och viktökning.

Forskare vid University of Glasgow har etablerat en direkt koppling mellan familjens husdjur som bor i en rökig miljö. Studien fann att katter är särskilt utsatta för passiv rökning, eventuellt på grund av att katter tvättar sig själva, och hundar som har kastrerats är mer benägna att gå upp i vikt än de i ett rökfritt hem. Det har redan visat att hundar kan ta in stora mängder rök när de bor i ett hushåll med rökare. Som ett bifynd, konstaterades också att hundar som lever med en rökande ägare fick ökad vikt efter kastrering än i en icke-rökares hushåll.

Vår nuvarande studie hos katter visar att katter är ännu mer drabbade. Det kan vara på grund av att katter tvättar sig själva, eftersom det kan öka mängden att rök (kemikalier) tas upp av kroppen. Victoria Smith MRCVS, som undersöker kopplingarna mellan passiv rökning och lymfomcancer i blodcellerna hos katter, säger: vårt arbete hittills har visat att katter tar in betydande mängder rök och tillgången till utomhusvistelse gör mycket liten skillnad.

Forskarna sade också att husdjur kan löpa större risk för hälsoproblem på grund av sin låga höjd och mer benägna att andas in rökpartiklar som tros vara ännu mer cancerframkallande än passiv rökning.

Till viss del löper husdjur större risk, säger Professor Knottenbelt. Husdjur är ofta i närheten av sina ägare mer än barn som kan vara borta exempelvis i skolan hela dagen. Dessa faktorer gör att husdjur troligen utsätts för större mängder passiv rökning.
Källa: The Telegraph 15/12/30

 

 

 

Det underskattade samspelet emellan människor och djur är hälso- och sjukvårdens stora förlust

– Att sällskapsdjur har positiva effekter på människors hälsa vet man sedan tidigare, men detta är första gången som någon har undersökt hur detta påverkar den amerikanska hälso- och sjukvården, säger PhD Terry L Clower som är en av två forskare som genomfört studien.

Någon motsvarande studie har inte gjorts i Sverige, men Socialstyrelsen publicerade 2014 en rapport där man slår fast att assistanshundar för personer med fysisk funktionsnedsättning och/eller kronisk sjukdom är en god investering. Källa: http://news.cision.com/se/manimalis/r/djuragande-sparar-miljarder,c9902608

Vård- och assistanshunder

Jag finner en gammal artikel redan från 2005 i Göteborgs-Posten där Miljöpartiet önskar att sällskapsdjur skall få befinna sig inom vård- och äldreomsorgen.

”Mp vill ha djur på äldreboende ­ för att de gamla ska må bra. Äldre mår bättre tillsammans med hundar, fåglar, och katter. Det anser två miljöpartister som föreslår att djur ska få en större roll inom äldreomsorgen i kommunen. Duon Margot Skogsäter och Per­Olof Johansson hävdar att kontakt med djur i många fall har en mycket positiv inverkan på människors hälsa. Och att djur gör det lättare att hantera psykiska och fysiska påfrestningar. Kvaliteten på äldreomsorgen skulle bli högre med utbildade terapihundar i arbetet med dementa och om äldreboendena förses med akvarier och fröautomater åt fåglar. ­ Forskning i Sverige och i utlandet visar att äldre som har kontakt med djur har mindre ångest, bättre fysisk rörelse, ökad social kontakt och använder mindre lugnande och smärtstillande medel.”  Källa: http://www.gp.se/nyheter/vastergotland/1.144900-mp-vill-ha-djur-pa-aldreboende-for-att-de-gamla-ska-ma-bra?m=print

I Karlskrona i Blekinge började man 2010 ett projekt där hundförare och terapihundar besökte bland annat demensboende. ”Det har visat sig att personer med Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar har blivit mindre deprimerade och mer aktiva när de är tillsammans med djur. Många får tillbaka livsglädjen genom samvaro med hundarna. För många äldre personer är det enda sättet att få närhet och framför allt att få ge omsorg. En dotter sa när hon såg sin mamma smeka en av hundarna ” jag har aldrig sett mamma klappa någon så mycket”. Andra fantastiska positiva upplevelser visade sig under projekttiden hos de demensboenden så som andra äldreboenden. Källa: http://www.demenscentrum.se/Arbeta-med-demens/Metoder-och-arbetssatt/Djur-i-varden/Terapihundar-i-Karlskrona-kommun/

Vad är det som gör att människan mår bättre? 

I tidningen ”Miljöforskning” (januari/2010) skriver legitimerade veterinären samt informationschef vid Sveriges Veterinärförbund, Johan Beck-Friis i Stockholm en artikel om ämnet. ”En av få svenska forskare som studerat sambandet mellan djur och människa är Kerstin Uvnäs-Moberg, professor i djurfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet. När hon studerade mekanismerna bakom djur i vården, såg hon att man får samma fysiologiska effekt vid djurkontakt som vid massage. Då frisätts oxytocin, och detta hormon är känt för att spela en central roll för den lugnande effekt som ett barn får när det diar. Oxytocinet har även en mängd andra positiva egenskaper, som att det sänker puls och blodtryck, minskar smärta, stimulerar läkning och tillväxt, ökar välbefinnande och minskar stress samt minskar rädsla och ökar social interaktion. Ett djur kan frigöra oxytocin hos en människa, som i sin tur kan förhöja halten av oxytocin hos djuret.”  Källa: http://miljoforskning.formas.se/sv/Nummer/Januari-2010/Innehall/Temaartiklar/Underskattat-samspel-manniska-och-djur/

Detta är enbart några av alla artiklar och uppsatser som gjorts och som resulterar i att djuren närvaro är viktig för människan OCH med detta vill jag också påpeka att därför ska vi vara rädda om våra djur, tvåbent som fyrbent, kräl- som däggdjur. Djuren tar hand om oss mer än vad vi förstår.

Jag vill se fler äldre- och vårdomsorgsboenden i min kommun iallafall som tar hjälp av djuren för att få sjuka människor att uppleva glädje och trygghet i den så annars gråa vardagen med mycket annat som enbart kretsar kring deras sjukdom eller ensamhet.

 

 

 

Forskning om husdjur – en husdjursägares skyldighet

djur

Bild: WWF, Pandaplanet.se

Vad betyder ett husdjur för människan? Vilka likheter finns det emellan ett husdjur och människan? Varför skaffar vi husdjur? Varför visar mitt djur ett sådan beteende – önskat eller oönskat?

Sådan här forskning är alltid intressant att läsa och jag anser faktiskt att det är viktigt som husdjursägare att läsa forskning för att förstå sitt husdjur bättre. Då vi på Husdjurshjälpen.Skåne arbetar med husdjur har jag lagt några förslag här nedan på intressant forskning på några av våra husdjur. Jag tror på att om vi förstår våra husdjur bättre och deras beteende och andra viktiga etologiska aspekter slipper vi förhoppningsvis att friska husdjur blir avlivad för oönskade beteenden eller skänkas bort eller släppas ”fria” ute i naturen. En del av dessa forskningar är relativt nya en del har några år på nacken, men för den sakens skull tycker jag ändå att man ska läsa dem, för kanske får man ändå svar på tankar som funnits hos dig men som du inte har lyckats få svar på.

Husdjurens betydelse för människan; http://www.halsansnatur.se/images/media/djurens_betydelse.pdf

Oönskade kattbeteenden hos katter – en orsak till avlivning; http://www.jordbruksverket.se/download/18.32b12c7f12940112a7c800021131/1370040667463/31-7069-07+Popsammanfattning+O%C3%B6nskade+beteenden+hos+katt%2C+andersson.pdf

Grupphållning av katt – hur påverkar golvyta per katt kattens beteende i stabila, större grupper? http://www.jordbruksverket.se/download/18.32b12c7f12940112a7c800021131/1370040667463/31-7069-07+Popsammanfattning+O%C3%B6nskade+beteenden+hos+katt%2C+andersson.pdf

Nya rön om djurs minnen; http://www.su.se/forskning/forskningsnyheter/nya-r%C3%B6n-om-djurs-minne-1.221512

Svartsjuka hundar; http://www.perjensen.se/etologi/fran-forskningsfronten/svartsjuka-hos-hundar.html

Hur hundar känner igen ansikten; http://www.perjensen.se/etologi/fran-forskningsfronten/hur-hundar-kanner-igen.html

 

Lotta Sjölin Fredriksson
×