Minns Ni ”skokartongsvalparna”? Här är en uppföljning av ärendet.

Minns Ni de tre hundvalparna som hittades i en skokartong på en återvinningsstation i Hofterup?

Skånskan var en av alla tidningar som skrev en artikel om det fruktansvärda fyndet som en privatperson gjorde i början av juni i år. Valparna kallades ”skokartongsvalparna”. Tyvärr överlevde inte alla tre valparna. Dock har en valp överlevt tack vare di i nappflaska, omsorg och en schäfertik som tvättat honom ren.

Får jag presentera Herkules. Han är snart redo för ett eget hem. Visst är det en sötvarning på honom?

Foto: Grahnskans Pensionat

Han kommer troligtvis att väga runt 4 kg som vuxen. Då valparna hittades vägde han 124 gram, därav är han lite sen i sin utveckling och håller i nuläget på att sina tänder. Vikten idag ligger runt 1 kg.

Herkules visar dock att storlek har ingen betydelse för han är en pigg påg som älskar livet och är nyfiken på världen, det vill säga att ligga still är ingenting för honom. 😃

Husdjurshjälpen.Skåne håller verkligen alla tummar och tassar för att Herkules snart får ett hem med mycket kärlek och omvårdnad. Han väntar så länge i några veckor till tills han blir 8 veckor gammal, på Grahnskans Pensionat.

 

Välmående tillstånd kan vi tacka djuren för. Vilken procent tillhör Ni?

I maj i år visade en studie att den som har ett husdjur blir på bättre humör och en anledning till det är faktiskt relativt enkel.

Undersökningen genomfördes på uppdrag av Agria Pet Insurance i Norge. Totalt frågades 1007 personer om sitt välbefinnande och om de hade husdjur eller inte. Undersökningen visade tydligt hur positivt det är att ha ett husdjur.

(11% gäller ägare av hund, katt och häst)

En enkel anledning till den positiva inverkan husdjur har på oss människor är att kontakten med husdjur inte kräver särskilt mycket av oss. Paul Videbech, professor och överläkare för neuropsykiatrisk depressionsforskning menar att djur kräver inte några förklaringar utan bara blir nöjda och glada av lite närhet från husse eller matte, vilket bidrar till den goda relationen husdjur och människor emellan.

Forskning och vetenskapliga studier har visat att närkontakt med ett husdjur, särskilt ögonkontakt, ökar hormonet oxytocin. Faktum är att det inte enbart ökar lyckohormonet hos oss människor utan i vissa fall har man sett att oxytocin även ökar hos t ex hund vid interaktion med människor.  Oxytocin är ett hormon som bland annat skapar känsla av tillhörighet, lycka och sinnesfrid.

Vilken procent tillhör Ni i studien? Eller upplever Ni att alla procenten stämmer överens med Er situation?

Steroid-responsiv meningit-arterit hos hund – en sjukdom där källan är okänd

Den 21 april 2013 kommer jag aldrig att glömma. Då fick valpen Bruno Böna somna in.
Han blev endast 10 månader gammal. Mina egna anteckningar – två månader efter hans bortgång lyder så här;

Denna dag är ingen vanlig dag – det är en mycket jobbig dag.
Idag skulle Bruno ha fyllt 1 år. 

Bruno blev sjuk i hjärnhinneinflammation. Han var sjuk i 1,5 månad innan han fick somna in. 
Tydligen är det vanligt bland Berner Sennen-hundar, speciellt hanar, mellan åldern 5 mån upp till 2 år, att de kan få hjärnhinneinflammtion och man vet inte varför. Bruno var en Berner Sennen/Landseer.
Vi fick åka in till Djursjukhuset två eller tre gånger akut denna tid och han blev inlagd varje gång. Stora doser av kortison fick han.
Dessa stora kortisondoser åt upp Brunos muskler – han bara tynade i kroppsvikt.
Tillsist orkade han inte ens resa sig.
Vi blev remitterade till Djursjukhuset i Helsingborg de sista dagarna.
Lördag förmiddag åkte vi dit och de röntgade både det ena och det andra och massor med blodprover.
Han blev förstås inlagd. Det sista jag såg av honom var när veterinären körde ut honom på ett rullbord ut i korridoren.
Vi fick lov att ringa på söndagen efter kl 11 för att höra om hans tillstånd.

På söndag stod jag med telefonen i handen precis kl 11. 
Jag hinner inte slå numret för telefon ringer. Jag ser att det är från Djursjukhuset Helsingborg.
De berättar att han har blivit mycket sämre från att varit lite lite piggare på morgonen. De har nu fått ge honom dubbla dropp, starka mediciner, kateter med mera. De vet inte om han kommer att överleva morgondagen och de måste ta ännu mera prover för de vet inte varför han plötsligt blev så mycket sämre. Och OM han skulle bli friskare vad för komplikationer som uppstått och som kan komma sen.
Jag blundade och än idag förstår jag inte hur jag orkade säga det ”Låt honom få somna in”.
Hans journal som vi önskade få hemskickad står en massa mediciner och provresultat, bla att hans lever blivit större också förutom hjärnhinneinflammationen.

Just när man var i denna hemska bubbla så sökte man svar överallt – VARFÖR har Bruno fått hjärnhinneinflammation och vad kan bota det? Går det att bota?
Som det står i mina anteckningar så hade veterinärerna inget svar, varken på djursjukhuset i Hässleholm eller i Helsingborg. Man kände till enstaka fall och varje gång så kliade sig veterinärerna och expertiser sig i huvudet för symptom och dess smärta var självklart individuellt.
Efter Brunos bortgång googlade jag mycket på forskning kring denna sjukdom, då jag så klart önskar att ingen hundägare skall se sin hund tyna bort så som jag gjorde. Och fanns det något av alla de prover de tog på Bruno som kunde hjälpa till i forskningssyfte så var jag inte sen med att godkänna det.
Har din eller dina hundar drabbats av en sjukdom där det fortfarande görs forskningar på för att finna källan/källorna till att just din hund alternativ ras drabbas? I länken här nedan finner du SLU;s forskning  som täcker många av hundens genetiska sjukdomar från olika typer av cancer till hjärt- och kärlsjukdomar och inflammatoriska sjukdomar, epilepsi och ögonsjukdomar. Vill du bidra i forskningen, så klickar du också på länken.
SLU;s Hundgruppen vill klargöra att de raser som ingår i deras forskningsprojekt inte är mer sjuka än andra raser. De raser där det idag bedrivs forskning har valts ut på olika kriterier, t ex en engagerad rasklubb, men det finns många sjukdomar där vi inte bedriver någon forskning. Det finns också flera raser som har de sjukdomar vi forskar på, men som av olika anledningar inte ingår i projekten.

http://www.slu.se/institutioner/husdjursgenetik/hundgenetikgruppen/blanketter-och-info/information-till-hundagare/
En liten forskning på Steroid-responsiv meningit-arterit (SRMA)
Steroid-responsiv meningit-arterit (SRMA) är en vanlig form av meningit på hund.Detta immunopatologiska tillstånd karaktäriseras av smärta från nacken, ett onormalt ökat antal vita blodkroppar (pleocytos) i cerebrospinalvätskan (CSF) samt en ökad immunoglobulin A (IgA) halt i serum och CSF (Cizinauskas, Jaggy
& Tipold 2000).
Etiologin är inte fullständigt känd men många studier tyder på att
sjukdomen orsakas av en hitintills okänd miljöfaktor som påverkar immunförsvaret
(Tipold et al., 1999). Inget etiologiskt agens har ännu identifierats (Taylor, 1998).
Stora raser och hundar yngre än två år har visat en predisposition för sjukdomen
(Taylor, 1998).
Symtom av SRMA debuterar vanligen mellan åtta till 18 månaders ålder men
sjukdomen kan även drabba medelålders och äldre hundar (Tipold & Jaggy, 1994).
Man har i flera studier sett en ras- och även släktpredisposition hos Berner
sennenhund (Meric et al., 1985; Kälin et al., 1987), boxer (Poncelet & Balligand,
1993) och beagle (Ruben et al., 1989).
Vanliga kliniska symtom vid såväl sjukdomsdebut som vid eventuella återfall är
en förhöjd kroppstemperatur, nedsatt allmäntillstånd, inappetens, smärta som utgår
från nacken, stel gång och/eller motvilja till att röra sig eller hoppa (Cizinauskas,
Jaggy & Tipold, 2000).

Tabell 1.
Presentation av hundarna i studien
Fall Ras Kön S CSF Uppföljning
1 PBGV tik 5,5 11 frisk, utan kortison
2 PBGV hane 19 19 frisk, utan kortison
3 PBGV hane 10,5 10,5 underhållsdos
4 PBGV hane 12 19 frisk, utan kortison
5 PBGV hane 8 8 frisk, utan kortison
6 boxer tik 11 12,5 frisk, utan kortison
7 boxer hane 29 29 frisk, utan kortison
8 berner sennen hane 20 20 avlivad
9 berner sennen tik 9 17 frisk, utan kortison
10 engelsk springer spaniel hane 21 21 frisk, utan kortison
11 engelsk springer spaniel tik 27 28,5 frisk, utan kortison
12 welsh springer spaniel tik 63 63 under nedtrappning
13 irländsk setter hane 10 12 frisk, utan kortison
14 tollare tik 9 9 frisk, utan kortison
15 weimaraner tik 8 13 underhållsdos

S = ålder vid symtomdebut i månader, CSF = ålder vid första CSF-provet i månader, PBGV
= petit basset griffon vendéen, tollare = nova scotia duck tolling retriever

Tabell 2.
Symtom observerade hos 15 hundar med SRMA
Symtom Antal hundar
Nedsatt allmäntillstånd 15
Stelhet nacke och/eller övrig kropp 15
Smärta 15
Förhöjd kroppstemperatur 13
Respiratoriska symtom 4
Gastrointestinala symtom 3
Neurologiska bortfallssymtom 4
Tonsillitsymtom 2
Laboratoriedata
CSF analys

Det visade sig vara mycket svårt att via djurägare erhålla information huruvida
hundens kullsyskon, föräldrar eller övrig släkt drabbats av liknande symtom.
Endast fyra djurägare visste att kullsyskonen inte var drabbade av SRMA. Två
hundar (fall 8 och 15) har varsitt kullsyskon som genom CSF-prov diagnosticerats
lida av meningit.

Fler än hälften av hundarna har haft minst ett återfall av SRMA men det finns även hundar i
studien som varit symtomfria och klarat sig utan kortison i över tre år. Två av hundarna står
på en underhållsdos av kortison (nov 2003) och riskerar återfall om medicinen sätts ut.
Behandlingsresultaten överensstämmer med tidigare studier och visar att prognosen för
tillfrisknande gynnas av en korrekt diagnos tidigt i sjukdomsförloppet, en individanpassad
adekvat behandlingsregim och regelbunden uppföljning.

Källa: http://ex-epsilon.slu.se/99/1/MarieWerholt.pdf

 

Lotta Sjölin Fredriksson
×