Vad är det för mat vi ger våra hundar egentligen?

 

Jag satt och googlade häromdagen på torrfoder till hundar.
Jag fann ett torrfodertest som Råd & Rön gjort på 17 olika sorters torrfoder år 2016/06. Blev oerhört nyfiken att läsa det resultat de kommit fram till samt vilket eller vilka märken de gjort testerna på, så jag betalade 25 kr för att kunna läsa artikeln och se resultatet.

För det första höll jag på att sätta Coca Colan i fel strupe när jag till min stora chock läste att i några av de torrfoder man gjort testet (4 st) hade man funnit innehåll av mögelgifter (!!), Aflatoxin, som är cancerframkallande och kan i stora mängder orsaka akut leverskada. Andra gifter var fumonisin och/eller zerealeon.
Ca 95 % av alla hundar äter torrfoder i Sverige, hur många av dessa hundar får torrfoder med mögelgifter i? Vad det beror på? Dålig hantering av majs och spannmål.
I testet fanns både foder med spannmål och foder med kött som huvudsaklig proteinkälla.

Man påpekar att vissa tillverkare är luriga och delar upp i ”majs” och ”majsmjöl” i innehållsförteckningen. Vad är skillnaden?
Man jämförde kilopris, pris per dag, näringsinnehåll, protein, proteinkvalitet, cystine, metionin, lysin, treonin, fett, fettkvalitet, lindsyra, Omega 3 och 6, mineraler och spårämnen, fosfor, kalcium, järn, kallum, magnesium, natrium, selen, vitaminer, märkning, mögelgifter, huvudingredienser, spannmålsfritt-, vegetariskt- eller ekologiskt torrfoder samt åldersgrupp.

Som i allt annat är det väldigt individuellt vad hunden gillar och hur dess magsmältning fungerar och allergier för att torrfodret skall fungera som bäst. Men det mest oroväckande tyckte jag var just mögelgifterna… För hur märker vi det själva? Står ju knappast på innehållsförteckningen.

Jag har sedan många år funnit ett torrfoder som passar bäst och som mina hundar mår bra av och jag känner många som ger sina hundar BARF istället. Valet är upp till en själv. Huvudsaken är ju att hunden mår bra av det.

Tillsynsansvar och djurskydd – katter

Tillsynsansvar och djurskydd – varje människa som äger ett djur bör veta vad som gäller för sitt djur.
Vi tänkte göra en liten kort bloggserie med olika djur om vad som gäller i korthet.

Katter

Liksom för hundägare gäller att en kattägare ska hålla sin katt under sådan tillsyn att den inte orsakar skador på människor, djur eller egendom. Om kattens ägare varit oaktsam i sin tillsyn över katten kan hen bli ersättningsskyldig för skada som katten orsakat. Här skiljer sig ansvaret jämfört med hundar, där ägaren har strikt ansvar.

En vanlig orsak till tvister och diskussioner kring kattägares ansvar är katter som utför sina behov på en granntomt. Om en kattägare brister i sin tillsyn så att katten orsakar ”olägenhet för människors hälsa” kan kommunen (med stöd av miljöbalken) vidta åtgärder, till exempel genom ett beslut om att kattägaren måste hålla katten inomhus.
Miljödomstolen har i en uppmärksammad dom fastslagit att en kattägare i princip inte kan ställas till svars om katten springer på någon annans mark och lämnar sin avföring där.
En fastighetsägare klagade hos kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd över att grannens katter återkommande förorenade i hans rabatter och framkallar allergi hos medlemmar av hans familj. Han vädjade till nämnden att med stöd av miljöbalken förelägga kattägaren att se till att katterna inte längre ges denna möjlighet. Nämnden vidarebefordrade klagomålen till kattägaren och menade att man inte kunde vidta fler åtgärder.
Grannen klagade över nämndens beslut varför ärendet hamnade hos länsstyrelsen
som avslog överklagandet. Länsstyrelsen menade att det ”i ett villaområde som det nu aktuella är det inte ovanligt att folk har katter och katter får vistas ute. Tåligheten är när det gäller katter enligt rättspraxis att en familj kan ha upp till några stycken katter. Att dessa har möjlighet att röra sig fritt utomhus är också accepterat. Att katterna därvid vistas såväl på ägarens som på andra fastigheter är också accepterat…”

Beträffande att katterna tog sig in i grannens hus och framkallade allergibesvär hos några av familjemedlemmarna konstaterade länsstyrelsen att:
”Ifråga om katter som tränger in i fastighetsägarens hus torde det vara familjens sak att freda sig genom att hålla fönster och dörrar stängda om katterna enkelt kan komma in genom dem.”

Grannen överklagade länsstyrelsens beslut till miljödomstolen och yrkade att kattägaren skulle förbjudas att släppa ut sina katter. Miljödomstolen delade länsstyrelsens uppfattning och avslog överklagandet.

Miljödomstolen mål nr M 398-00 (överklagad till Miljööverdomstolen som dock inte beviljade prövningstillstånd)

Det är en vanlig missuppfattning att en markägare får skjuta en katt som saknar halsband om katten uppehåller sig på dennes mark. Missförståndet kan nog förklaras av att det i lagen om rätt till jakt, som upphävdes 1987, stod att ”katt, som anträffas utanför gård eller trädgård där den hör hemma,må av jakträttsinnehavaren saklöst dödas”.
I dag gäller att en markägare bara under vissa förutsättningar får avliva en lösspringande katt. Lagen säger att en katt som på goda grunder kan antas vara övergiven eller förvildad får dödas av jakträttshavaren (eller en företrädare för denne). Inom tätbebyggt område krävs polisens tillstånd för detta. Lag (1943:459) om tillsyn över hundar och katter.

En kattägare ska ha regelbunden tillsyn över sin katt så att den får mat och vatten, och den vård den behöver och även sköta den så att den inte orsakar olägenhet för andra (se ovan om olägenhet).

Katten bör (Husdjurshjälpen.Skåne önskan så ska katten) även vara märkt, så att den inte bedöms vara en vildkatt, då kan ägaren kontaktas om den far illa. Om du inte ska använda din katt till avel är det bra att kastrera. En kastrerad katt blir ofta lugnare, och har mindre revir. Katter kan kastreras tidigast vid sex månaders ålder.

Källa: Ur boken Vardagsjuridik från Björn Lundén Information

*** BÅDA HUNDARNA HEMMA – ”KALLA FÖTTER”? Två hundar, Zigge och Ztina stulna från sitt hem utanför Djurröd, Kristianstad

170610 NU ÄR ZIGGE OCKSÅ HEMMA. PRECIS PÅ SAMMA SÄTT SOM ZTINA IGÅR BLEV HAN AVSLÄPPT VID VÄGEN VID DERAS GÅRD. LYCKAN ÄR TOTAL! DET ÄR MED STOR SANNOLIKHET ATT TJUVARNA FÅTT ”KALLA FÖTTER” PÅ GRUND UTAV DESSA TUSENTALS DELNINGAR PÅ OLIKA MEDIEKANALER. STORT TACK!

Hundarna Zigge, svart staffe och Ztina, en Leonberger/Schäfer stals utanför Djurröd i Kristianstad kommun från sitt hem på morgonen den 9 juni.

Några timmar senare, stannade en mörkblå Saab 9000 nere vid uppfarten till gården och släppte av Ztina, som rusade tillbaka till sin matte. Dock saknas Zigge fortfarande.

Ärendet är polisanmält och hundarna är chippade.

Ser Ni Zigge kontakta Polisen 112 alt 114 14 eller ägaren Johnny 0727-xxxxxx.

** VARGAS ÄR HITTAD ** Irländska varghunden Vargas, 9 mån, försvunnen från Bromölla – allas ögon och öron behöver vi låna.

Kl 15.30 VARGAS ÄR HITTAD!! TACK ALLA SOM PÅ NÅT SÄTT DELTAGIT I SÖKANDET. HAN MÅR UNDER OMSTÄNDIGHETERNA BRA. KOPPLET SATT FORTFARANDE PÅ VILKEN TUR ATT HAN INTE FASTNAT.

Vargas har vid något tillfälle under försvinnandet korsat väg 116. OBS! Har koppel på sig – kan sitta fast.

Om någon ser Vargas kontakta genast ägaren istället för att försöka fånga.
Kan Ni hjälpa till att söka – så går det bra att kontakta nedanstående nummer också.
Mobil: 0709-xxxxxx eller 0733-xxxxxx

Allergier är allt vanligare hos våra husdjur

Allergier blir allt vanligare hos våra husdjur precis som hos människor.

Allergier är ärftliga varför man inte bör avla på individer som själva är allergiska eller som tidigare gett allergisk avkomma. I möjligaste mån bör även syskon till allergiska djur undantas från avel. Därför är det mycket viktigt att man som djurägare underrättar sin uppfödare om att ens djur är allergiskt för att hjälpa dessa till ett ansvarsfullt avelsarbete för att minska våra sällskapsdjurs lidande.

Symptom som klåda, utslag, sår och upprepade tass- och öroninflammationer är vanliga. Allergier kan även visa sig i matsmältningssystemet som t ex diarréer. Hos katt kan allergier även visa sig i form av astma, medan detta är ytterst ovanligt hos hund.
För att försöka dämpa besvären själv kan Du använda;

  • Klådstillande medel – Finns både för invärtes och utvärtes bruk.
  •  Pälstvätt – Vid regelbunden schamponering blir pälsen fri från allergener och det hjälper att stärka hudbarriären. Det finns många olika sorters schampo.
  •  Lokal behandling – Tvätta och håll det kliande området rent.
  •  Fettsyror – Essentiella fettsyror som hjälper huden finns som spot-on-medel eller fodertillskott.
  •  Undvik exponering – En viktig del för att undvika allergisk klåda är att inte utsätta djuret för allergenen.

Hudproblem kan orsakas av många olika saker. Det är därför viktigt att utesluta exempelvis parasiter och hormonella sjukdomar innan man ställer diagnosen allergi – vänta inte för länge med att besöka en veterinär.

Vägen fram till en specifik allergidiagnos kan vara lång och i vissa fall besvärlig. Man måste först ta reda på om det är en kontakt-, födoämnes- eller luftburen allergi (atopi). Kontaktallergin är ofta lätt att skilja ut eftersom den drabbar bara de delar av kroppen som kommer i kontakt med det irriterande ämnet som drabbas (det kan vara t ex rodnad kring munnen till följd av allergi mot plasten i en matskål).

Katterna drabbas oftast av födoämnesöverkänslighet medan hundarna oftare drabbas av atopi. Vissa djur har dessutom båda samtidigt. För att få reda på om ditt djur lider av en foderöverkänslighet måste en uteslutningsdiet genomföras. Då får djuret äta ett särskilt foder som djuret aldrig tidigare ätit. Under denna period får djuret inte äta någonting annat, inget godis, tuggben eller brödbitar! Efter ca 8 veckor får djuret återigen äta den vanliga maten. Sedan utvärderar man resultatet. Har man inte sett någon förändring vet man att klådan har andra orsaker och får leta vidare.

Atopi är en luftburen allergi, t ex allergi mot pollen, kvalster, mjäll från olika djurslag, mögelsporer eller loppor. Atopier är den vanligaste formen av allergi hos hund. Atopier yttrar sig oftast som klåda, utslag och rodnader i huden. Upprepade öroninflammationer är också vanligt. Katter kan även få astmatiska besvär. Atopin kan bekräftas av ett blodprov eller ett pricktest.

När man vet vilket ämne som hunden/katten är allergisk mot så är naturligtvis den bästa behandlingen att helt avstå från att komma i kontakt med det ämnet. I vissa fall är det lättare sagt än gjort, t ex om djuret är allergiskt mot dammkvalster, eftersom dessa finns i våra bostäder och är mycket svåra att städa bort. Utomhusvistelse är här det bästa alternativet men i vårt nordliga klimat är detta sällan lämpligt året runt.

Kortison har ofta mycket god effekt på atopier men kan ge biverkningar om det används i höga doser under lång tid. Alternativa behandlingar måste då hittas.

Immunterapi används ofta, framförallt på unga hundar. Behandlingen består av regelbundna injektioner som innehåller det allergiframkallande ämnet i ökande mängd. Syftet är att minska patientens känslighet för ämnet. Vissa patienter svarar mycket bra och kan ibland efter ett par års behandling helt sluta.

Många hundar och katter med allergiska besvär kan alltså leva ett fullgott liv, men de flesta kommer alltid att vara lite känsligare för hud- och öroninfektioner hela livet. Regelbundna veterinärbesök kommer med största sannolikhet att behövas.

 

LYSSNA – http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=6138060

ARTIKEL OM ALLERGITEST PÅ HUND – http://doczz.net/doc/6942279/doggy-rapport-4

 

Lotta Sjölin Fredriksson
×