Bilsmitare efterlyses i sin frånvaro i Bromölla och Bollerup – smitningsolyckor vid påkörning av hund

Hunden Fiff, 3.5 år
Hunden Fiff, 3.5 år

Den 23 november 2016 någon gång emellan klockan 20.10-20.20 var det en bilförare som körde på en hunden Fiff. Fiff var en beige Fransk bulldog. Hon råkade rymma iväg och vid Köpmangatan (vid BSKs företagshotell) i Bromölla tog en bil hennes liv (detta är i ett villaområde).
Fiff avled troligen direkt med bruten nacke. Hon blev 3.5 år gammal.
Dock stannade inte bilföraren och kollade vad han eller hon kört på.
Vi söker vittnen till händelsen eller kan just Du är bilföraren. Ägaren vill bara gärna veta vad som hände.

Den 24 november 2016  körde en bilförare på en liten hund som gick i koppel på vägen mellan Hannas o Bollerup.
Denne bilföraren stannade inte heller för att se hur det gick med hunden utan körde bara vidare.
Hunden ligger på Malmö Djursjukhus och är i behov av fler operationer för sina skador.

Kontakta Husdjurshjälpen.Skåne om Ni kan tipsa; husdjurshjalpen.skane@hotmail.se


Detta gäller vid påkörning av hund

Stanna bilen, ställ ut varningstriangel och värna om din egen säkerhet
Se efter hur det gick för hunden
Ring polisen
Var försiktig vid hantering av aggressiv hund
Ge första hjälpen om det är nödvändigt
Ring djurägaren om kontaktuppgifter finns på halsbandet
Se till att hunden snarast kommer till en veterinär

Ditt ansvar som bilförare

Om det springer ut en hund på vägbanan och en olycka sker utan att du som bilförare agerat vårdslöst ses du generellt inte som ansvarig för olyckan. Det betyder att du vanligtvis inte blir skyldig att ersätta hundägaren för skador som hunden fått. Men alla situationer är unika och bedöms separat, så det är inte ovanligt att undantag förekommer. Har du som bilförare däremot kört på en hund vid ett övergångsställe eller på annat vis agerat vårdslöst kan situationen vara en annan.

Källa: Agria

 

Hemlösa kattungar på Slättängsskolan räddades av elever – dagens hjältar!

fb_img_1479324235500
De fyra små kattungarna som räddades utav både yngre och äldre hjältar på Slättängsskolan 

 

 

 

 

 

 

Det här är berättelsen om fyra små kattungar. Fyra små dumpade kattungar som INGEN bryr sig om. Men tack vare hjältar, elever från Slättängsskolan samt personal verkar dessa små liv få en chans till ett riktigt kattliv. Det värsta är att alla katter inte får den möjligheten. En av lärarna Pernilla berättar om dagens händelse som gjorde många elever engagerade och visade verkligen empati för djurens rätt och möjlighet.

”Det hela var ganska abrupt. Jag hade precis avslutat en lektion vid 11.30-tiden och i korridoren utanför hör jag elever fråga mig om jag sett katterna. Vilka katter undrar jag och tror att nån bara skämtar med mig. När jag inser att det är MASSOR med elever som rör sig och pratar kattungar ber jag en visa mig vad de menar. Vi går ut följda av tiotals elever. Utanför på baksidan av skolan vid matvaruintaget i en försänkning utanför fasaden ner mot källarfönstren står mängder med elever och tittar. De säger att kattmamman lagt dit dem. Jag kommer fram och ser att det ligger fyra vettskrämda katter därnere utan skydd eller mat och vatten och utan möjlighet att ta sig upp. De har hamnat i en dödsfälla. Någon annan katt syns inte till. Inne i matsalen lockas mängder med elever mot fönstren. Några elever hoppar ner och vi bestämmer att de måste därifrån. Det är för mycket uppmärksamhet och de riskerar att skadas eller springa bort utan mål. Eleverna märker att de små rivs och bits men försöker ändå att lyfta dem i säkerhet. Två kommer upp varav en i min famn och jag känner att den är fullständigt vettskrämd. Jag ropar på hjälp och ber en annan lärare få fatt i en låda så vi kan forsla dem i säkerhet. När alla hamnat i lådan på väg in lyckas en hoppa ur och springer utan tanke bort mot en brandtrappa. Hade den valt ett annat håll hade vi inte fått tag på den. Jag får fatt den och den biter mig illa i fingret men den hamnar i lådan igen och direkt in till en av handikapptoaletterna som stängs av. En av eleverna är extra motiverad och engagerad och försöker kontakta Hildas Tassebo och andra men får inget svar. Jag lägger ut vädjan på Husdjurshjälpen.Skåne, Kattjouren och min egen sida i hopp om hjälp. Det visar sig att det kommer många stöttande meddelanden och erbjudanden om hjälp runtom i Skåne. Till slut kontaktar Pernilla mig och erbjuder sig att ta hand om dem akut. Hon bor inte alltför långt ifrån och det känns rätt. Hon erbjuder sig att komma och hämta dem och vid 14-tiden byter katterna låda till en inbäddad kartong och jag följer Pernilla och hennes dotter ut till bilen. Vi konstaterar båda två att katterna är i gott skick med undantag för undernäring. Flera elever vill se katterna men får avslag och massor undrar nu vad som kommer hända med dem så vi hoppas såklart hålla kontakten med akuthemmet och så småningom de permanenta hemmen. De små kattungarna har engagerat många på väldigt kort tid och man vill så klart veta att de mår bra. Utan Husdjurshjälpen hade det gått illa.

Tack för att ni finns!”

Så klart vill Husdjurshjälpen.Skåne också höra fortsättningen med dessa kattungar. Och vi vill rikta ett stort fång blommor och hinkar med popcorn till eleverna på Slättängsskolan som agerade på ett riktigt och vuxet sätt.

Djur är individuella och ger oss eller/och andra djur gåvor – här är bevisen.

bokbild

Man får tycka vad man vill, men jag hävdar bestämt att alla djur är fantastiska på sitt sätt och är individuella. Och precis som vi människor har djur sina egna egenskaper och gåvor.

För någon vecka sedan köpte jag en bok.
En bok som jag inte hade hört talas om innan, men utsidan på boken gjorde mig nyfiken och lockande och så handlar den naturligtvis om djur. Jag köpte den och har i veckan börjat att läsa den.
Jag måste erkänna att jag kan inte titta på djurfilmer utan att tårarna kommer, så som filmerna om hunden Lassie eller Lejonkungen. Men att läsa böcker om djur är annorlunda, där rinner inte tårarna direkt så som när jag tittar på filmer.
Boken som jag köpte och börjat läsa heter ”Katten Cleo” av Helen Brown. Boken handlar en familj, mamma, pappa och två söner, Sam och Rob. Sam firar sin födelsedag, och dagen efter så hittar pojkarna en skadad fågelunge som de ska ta till veterinären men då sker det som inte får ske. Sam blir påkörd av en bil och dör. Familjen blir helt förlamad av sorg men efter några dagar så ringer det på dörren och utanför så finns kattungen – Cleo – som mamman, Helen, direkt vill lämna tillbaka. Men Sams lillebror, Rob, ler för först gången sen olyckan och de bestämmer att katten får stanna.
Cleo är en bestämd dam med massa bus och hyss i sig, men det är också en katt som får familjen att ibland glömma bort det hemska som har hänt.

En annan fantastiskt bok och som dessutom är sann, läste jag för cirka ett år sedan är ”Sjukhuskatten Oscar: en vanlig katt med en ovanlig gåva” av David Dosa.
Den handlar om ett vårdhem och en katt. Det är vårdhemmets sjuksköterskor som först märker det. Gång efter gång vet den buttra katten Oscar något som vårdpersonalen inte vet. När en patient inte har långt kvar, hoppar Oscar upp i sängen och håller patienten sällskap de sista timmarna i livet. Läkaren och geriatrikern David Dosa tror inte riktigt på det, han är ju utbildad naturvetare och skeptisk till den här sortens påståenden. Men det händer gång på gång och till slut kan han inte längre blunda för Oscars ovanliga gåva.
För att gå till botten med frågan börjar han samtala med sin personal och sina patienters närstående. Samtalen ger honom insikter som han skriver ner. Det blir en varm och fin, rent av uppmuntrande, berättelse om hur relationer och livet som helhet förändras när en nära och älskad blir dement. Och vad en liten katt kan göra för att förgylla den sista tiden i livet, både för patienten och för de anhöriga.

Ett tillägg är att David Dosa jobbar fortfarande på vårdhemmet i Providence på Rhode Island, vid sidan av sin forskning inom geriatrik vid Brown University. Även Oscar tassar fortfarande omkring på avdelningen.

Det finns en hel del böcker i denna genré ute i butikerna eller att köpa på internet och jag bara ÄLSKAR dessa böcker.
Här kommer en lite andra tips;

”Gubbe och katten – en kärlekshistoria”  av Nils Uddenberg

”Arthur: gatuhunden som lämnade djungeln och hittade hem” av Mikael Lindnord

”Katter & Döttrar” av Helen Brown

”Mitt liv med Bob” av James Bowen

”Tappra hjältar: 37 inspirerande berättelser om mod och hjältedåd från djur”

”Mannen som talade med elefanter: ett liv i frihet på den afrikanska savannen” av Lawrence Anthony

”Vår hund Ougy: det är insidan som räknas” av Larry Levin

”Hitta Ivan” av Britta Staake

”Marley och jag” av John Grogan

”Världar av liv” av Mattias Klum

”Renzo, berättelsen om en hund” av Johan Wallman och Anna Wilson

 

Har Ni andra boktips i samma genré? Hör gärna av Dig till oss då.

 

 

 

 

 

Om ca 1.5 månad är det nyår – hur gör Ni?

nyar

NU kan vi komma in på vår blogg igen. Det har varit lite strul med det plus att en hel del privata händelser kommit i vägen.

Om ca 1.5 månad är det nyår – det betyder att det kommer att smällas raketer.
Många husdjur bryr sig inte om att det smäller, men många djur blir livrädda.

Ni som har livrädda djur – hur gör Ni för att skydda/hjälpa dem mot smällandet?
Skriv gärna till oss på husdjurshjalpen.skane@hotmail.se eller skriv Er kommentar inne i vår grupp på Facebook.

Alla tips och rekommendationer är vi tacksamma för, medicinskt till hundpensionat.

Lotta Sjölin Fredriksson
×