HJÄLP DEM ATT HJÄLPA!

Överallt på Facebook ser man i dessa dagar rop på hjälp att ta hand om katter som vandrar omkring och verkar vara övergivna av sina ägare. På Husdjurshjälpen.Skåne har vi de senaste veckorna fått in massor av rop på hjälp när det gäller övergivna katter och våra medlemmar gör verkligen sitt yttersta för att hjälpa. Många av katterna är i dåligt skick och många är dräkiga eller har redan fått sina kattungar. Att fånga in dessa katter är inte lätt men heller inte det stora problemet i det hela, problemet är att det måste finnas jourhem för de infångade katterna och det måste finnas folk som är villiga att betala veterinärvård för dem. Tyvärr är verkligeheten inte till förmån för dessa katter: katthemmen har fullt och kan inte ta emot fler katter, de jourhem som funnits har redan fyllt sina hem och kattföreningarnas plånböcker gapar tomma. Naturligtvis förstår vi att alla varken kan eller vill ta emot en katt i behov av ett hem, naturligtvis förstår vi att alla inte har inte alla råd att ge ett bidrag till en kattförening MEN kanske finns det någon som läser det här som har ett hem ledigt för en katt/kattfamilj, kan donera kattmat, bäddar, leksaker eller annat till en kattförening. OM ni vill hjälpa till så finns det med stor sannolikhet en kattförening i er närhet som tacksamt tar emot er hjälp. Nedan länkar vi till de kattföreningar i Skåne som vi känner till och som tacksamt tar emot all hjälp de kan få.

Björne hittades skadad på en parkering i Helsingborg i april 2014. Veterinärvården för kostade runt 20.000 kr. Bild: Mysan Svensson KKS
Björne hittades skadad på en parkering i Helsingborg i april 2014. Veterinärvården för kostade runt 20.000 kr. Bild: Mysan Svensson KKS

Vi ska alla vara tacksamma över att kattföreningar och privatpersoner gör sitt yttersta för att hjälpa alla dessa hemlösa katter. Dessa föreningar och privatpersoner lägger många gånger all sin fritid och många gånger sina privata pengar för att alla katter ska få det bra, få mat och få den veterinärvård de behöver. Några bidrag från kommunen är det inte ofta tal om och de är ofta helt beroende av de donationer från annat håll.
All respekt till dessa eldsjälar & vardagshjältar!

Björne idag i sitt jourhem i väntan på ett permanent hem. Bild: Mysan Svensson KKS
Björne idag i sitt jourhem i väntan på ett permanent hem. Bild: Mysan Svensson KKS

KATTKOMMANDO SYD 
FÖRENINGEN FÖR HÖÖR HEMLÖSA KATTER
RÄDDA KATTEN
KATTHJÄLPEN
KATTJOUREN
FÖRVILDADE KATTER
DJURHEMMET TASSEBO
PÄLSBOLLARNA I HÖGANÄS

Har vi missat någon kattförening i Skåne som behöver hjälp med jourhem och bidrag till mat, veterinärvård mm så skriv gärna en kommentar så ser vi till att även deras länkar kommer in i inlägget.

Det finns andra föreningar som vi inte länkar till i detta inlägget, det är föreningar som på andra sätt jobbar för att katterna ska få det bättre i samhället, de är naturligtvis också värda att bli omnämnda men det får bli i ett annat inlägg.

Tack för Ert förtroende!

Skrivet inne på Husdjurshjälpen.Skånes logg den 22 juni 2014.

Detta är skrivet till Er alla inne på Husdjurshjälpen.Skåne.
Jag (Ulrika) sitter i soffan just nu, datorn är igång (som vanligt), tv:n är på (som vanligt) och tänker på början av Husdjurshjälpen.Skåne och att det nu gått 2,5 år (11 juni var det det).
Jag reflekterar över hur annorlunda mitt liv har blivit under dessa 2,5 år. Så många människor jag lärt känna, så många människor som känner igen mig, hur många fantastiska människor det finns som engagerar sig på något sätt när någons djur är försvunnet, så många olika nätverk/föreningar/skolor som jag har kommit i kontakt med och så vidare.
När jag skriver jag, så menar jag vi – från början var vi två administratörer här inne – men sen ökade antalet medlemmar och vi hann helt enkelt inte med allt. Det gör vi inte nu heller,även om vi är fler administratörer just nu.
Vi har också arbeten,familj, djur, sysselsättningar som måste göras liksom Ni medlemmar. MEN tillsammans med Er medlemmar så flyter det oftast på – precis som i våra liv kommer antalet efterlysningar in till oss som en berg-o-dalbana – ibland är det lugnt och ibland är det på gränsen till kaotiskt.
Även om Husdjurshjälpen.Skåne har funnits nu i 2,5 år och vi har fått en massa erfarenheter så finns det alltid saker och ting man lär sig eller får ta reda på – ”lärdom följer en hela livet om man är villig att mottaga den.”

Vi har i helgen slagit rekord efter rekord i siffror. Otroliga siffror! (Läs Husdjurshjälpen.Skånes blogg; http://blogg.nsk.se/husdjurshjalpen/
Vi har varit med i X antal tidningar, radio och ute på fältet under denna tid.
Aldrig i min vildaste fantasi trodde jag att Husdjurshjälpen.Skåne skulle kunna bli så stort (vi har nu över 6100 medlemmar) och att intresset lockar även media.
Vi administratörer hoppas på en fortsatt fin gemenskap där vi håller god ton, hjälper till i den mån man har möjlighet till, sprider vad Husdjurshjälpen.Skåne arbetar med och accepterar och respekterar våra regler. Hur framtidens Husdjurshjälpen.Skåne kommer att se ut får framtiden visa. Ett steg i taget…
VI TACKAR FÖR ERT FÖRTROENDE!

Vi önskar Er en underbar sommar.

En hundägares rörande tack

Matte Cecilia till hunden som vi skrev om i förra blogginlägget skrev ett rörande tack till alla som hjälpt henne hitta sin hund och det tacket vill vi, Husdjurshjälpen.Skåne & Cecila, gärna dela med oss av här i bloggen:

”TACK!!!

Det ordet känns så otillräckligt och fjuttigt att använda.

Hur ska jag kunna visa och förklara min tacksamhet till 100-tals (ja det är faktiskt så många!) människor för den kärlek de visat mig och min hund? Jag gör ett försök.

Kl 22 i onsdagskväll blev min hund Kenzo skrämd av en flygande drake när han sprang lös på Limhamnsfältet. Han flydde i panik över fältet och blev påkörd av en bil när han korsade Limhamnsvägen. Jag såg inte smällen men jag hörde den och förarens inbromsning. När jag kom fram såg jag en liten skymt av Kenzo försvinna runt en buske i hög fart. Jag slängde av mig mina flipp flopp, kastade allt jag hade i händerna, mobilen och kopplet på trottoaren och sprang efter honom åt det håll jag såg honom springa. Efter några 100m vände jag och sprang tillbax. Föraren och vittnen hade stannat på platsen och stod och höll mina saker tills jag kom tillbax. Tack och tack till föraren som stannade, hjälpte till att leta och som hört av sig i efterhand och frågat hur det gått.

Bild: Cecilia

Jag skrev snabbt ihop ett inlägg med bild på Kenzo och orden SNÄLLA HJÄLP MIG och delade på Facebook. Efter bara någon minut började telefonen ringa, ett 10 tal av mina vänner släppte allt och gav sig ut för att leta. Några körde med helljus över hela Limhamnsfältet, andra tog sig in på innergårdarna i husen runt där han försvann. Föraren och vittnen till olyckan engagerade sig också direkt. Tack!

Efter bara en liten stund såg jag på fb hur inlägget om Kenzo redan delats över etthundra gånger och för mig helt okända människor började ringa och skicka sms och gav sig ut mitt i natten för att leta.

Organisationer som Husdjurshjälpen Skåne och Doggie Rescue mfl organiserade sig och plötsligt kryllade hela slottsstaden av frivilliga som till fots, på cykel eller i bil letade efter kenzo i mörkret. Varje människa jag stoppade för att fråga om de sett en hund var redan inblandad i sökningen och mina ögon tårades gång på gång av dessa fina människors vilja att hjälpa

Runt midnatt fick vi in första tipset genom polisen att han synts till på Köpenhamnsvägen och vi begav oss dit. Jag fick numret till uppringaren och fick exakta detaljer om var han hade sett honom. Jag har inte kvar ditt nr men om du ser detta är jag dig evigt tacksam för din insats. Du berättade även att en bil med 3 killar hade följt efter Kenzo ända från Limhamn centrum och dom hade flera gånger försökt fånga in honom men han kom undan och dom fortsatte följa honom för att ha koll var han befann sig. Tack till er!

Runt kl 02 hade vi fortfarande inte sett honom och alla som skulle upp och jobba dagen efter fick avbryta för att åka hem. De fortsatte dock att sprida och dela.

Att fortsätta leta i mörkret kändes lönlöst men jag hade absolut ingen ro att gå och lägga mig och hög på adrenalin fortsatte jag att cykla runt och ropa och vissla. Jag fick tipset att en skadad hund antingen gömmer sig eller försöker ta sig hemåt. Min underbara mamma som stannade vid min sida under hela ”äventyret” och jag ställde upp porten på fram och baksida av mitt hus och gick av och an på vars en sida om huset och ropade och kallade tills det började ljusna.

Eftersom Kenzo alltid är med mig på jobbet fanns ju chansen att han sprungit dit och mina kollegor på natten lät dörrarna stå öppna på jobb och gick med jämna mellanrum ut och kallade på honom. Tack!

När det började ljusna tog jag cykeln och betade av olika områden, parker, kompisars portar mm men utan resultat.

Timmarna gick och jag började få panik. Varför har ingen sett honom? Lever han? Har någon tagit honom? Varför kommer det inte in några tips? Vi fick ju ett tips runt midnatt men nu hade det gått 12 timmar och inte ett ljud.

kenzo lys
Bild: Cecilia & Husdjurshjälpen.Skåne

Telefonen ringde oavbrutet och då menar jag bokstavligt talat oavbrutet. Kommentarer och delningar pep konstant på displayen och min tacksamhet visste inga gränser! Husdjurshjälpen Skåne gjorde efterlysningslappar, folk ringde alla veterinärer, djursjukhus, hemtjänstpersonal och flera andra företag som har utomhusjobb. Jag kan inte avgöra vem som gjort vad bara att så många gjorde så mycket på så kort tid!

Vid 12 på dagen, 14 timmar efter han försvann fick vi ett nytt tips att han fanns i Rönneholmsparken och vips kryllade parken och kvarteren runt om av folk som letade. Vi satte upp lappar, stoppade varenda människa, folk gick med sökhundar och cyklade eller körde runt men ingen såg honom.

Men så….och jag väljer att kopiera Gabriella Klintestam-Ali ord som skrev det så bra.

”Han höll sig runt Köpenhamnsvägen, Beridaregatan/ Rönneholmsparken. Plötsligt såg ett par frivilliga sökande honom och ”styrde” honom in i parken rakt i famnen på husse Peter som letade i buskarna med en värmekamera. Peter sätter sig bara ner på marken när han får syn på honom med armarna utsträckta.

Då ser Kenzo honom och han springer rakt i famnen på honom.

Zia var bara en bit bort i parken och hör Peter skrika de där efterlängtade orden…. JAG HAR HONOM!!!!!!

Total lycka!!! ”

Vi hittade honom!!

Peter Christian Larsson ord ekar fortfarande i mitt huvud – Jag har honom!!

Kenzo var borta i 18 timmar!

Jag gick, cyklade, ropade och visslade i 18 timmar utan stopp.

Jag upptäckte när vi kom till djursjukhuset att jag haltade, jag hade glas i fötterna efter att jag sprungit barfota på limhamnsvägen. Hur kan vår hjärna stänga av hunger, törst, trötthet, smärta, köld och värme och bara fokusera och fortsätta. Jo därför att kärleken övervinner allt och kärleken till dig Kenzo är oändlig!! Men du är min hund och självklart älskar jag dig. Det är kärleken, stödet och hjälpen från alla andra som fascinerar mig

Jag såg idag ett inlägg att Husdjurshjälpen Skåne slog sitt rekord med 519 delningar om Kenzo. Eftersom min mobil dog mitt i allt såg jag när jag startade den att jag fått 76 meddelande under gårdagen varav mer än hälften var från helt okända människor som ville hjälpa till. 134 missade samtal, även detta från okända omtänksamma människor.

Jag borde skrivit och lagt upp detta igår men orken räckte inte till.

Jag vill med detta otroligt långa inlägg på något vis ge alla 100 tals människor, vänner och främlingar den uppmärksamhet och kärlek som ni förtjänar för vad ni gjorde för mig och min hund Kenzo.

Jag är alldeles överväldigad av tacksamhet till er alla och ordet tack känns så fjuttigt och otillräckligt.

Jag hoppas att detta inlägg når ut till er alla då jag antagligen aldrig kommer få veta era namn eller kunna tacka er personligen!!

Kenzo mår bra!!!

Han är lite låg, tilltufsad, några blåmärken och sår som behandlas med salva men han är HEMMA!

Och det är er förtjänst och alla mina vänner!”

Kenzo
Bild: Cecilia

/Cecilia

UPPDATERING 20140624: Artikel om Kenzo i Skånskan

Rekord i siffror!

Ännu en vecka börjar ta sitt slut.

Nu är det midsommarhelg och många har fått köra 4-5 varv på matvaruaffärernas parkeringar för att till sist  hitta med lite tur en ledig parkeringsplats, fått stå i långa köer till kassorna och även i de affärer där de säljer lite starkare dryck för dom som gillar det. Gräsmattan har blivit klipp, stora vita tälten har dammats av och har blivit placerade mitt i trädgården och papperstallrikar eller den finaste servisen har plockats fram.

Vi på Husdjurshjälpen.Skåne har knappt haft tid att göra allt detta under dagen. Vi fick sent igår kväll, efter klockan 22, ett rop på hjälp då en hund i Malmö blivit skrämd av en flygande drake i luften och sprang rakt ut i trafiken och blev påkörd (bilisten hade känt hur hårt bilen träffat hunden) för att sedan i chock orkat resa sig upp och springa iväg. Vi gjorde genast ett inlägg på detta i vår logg och taggade våra medlemmar i Malmö kommun. Hunden visade sig inom två timmar vid två olika ställen men det gick inte att fånga in honom. Det fanns härliga ”nattsuddare” som gick ut och hjälpte till att leta och även folk som man träffade på blev informerade och/eller hjälpte till att leta tills långt ut på natten – till fots eller med cykel/bil. Natt blev till dag och idag har folk också varit ”man ur huse” och hjälpt till att söka samt att sätta upp efterlysningslappar som vi gjort och som medlemmarna kan ladda ner och skriva ut hos sig.

I eftermiddag fick vi ett härligt besked. Hunden hade lyckats bli infångad och ägarna hade kört direkt till djursjukhuset för kontroll. Nu ikväll fick vi rapporter om att hunden haft änglavakt och skadorna inte varit allvarliga. Ett fantastiskt slut!

Ett ännu fantastiskt slut är våra medlemmar slagit rekord i antal delningar! Över 500 delningar på denna efterlysning på mindre än ett dygn! Det är rekord! Aldrig under Husdjurshjälpen.Skånes 2,5 år har ETT enda inlägg delats så mycket och så snabbt som detta. Jag minns när den blinda seniorhunden Tor utanför Helsingborg försvann i höstas. Den efterlysningen delades också många gånger och folk var otroligt engagerade och gick ut och letade, men aldrig så mycket och på den korta tiden. Detta kallar jag prestige och ett hjärta av guld och envishet av våra fantastiska medlemmar.

På tal om medlemmar och siffror… Vi på Husdjurshjälpen.Skåne firar nu midsommar med att vi har över 6000 medlemmar inne hos oss. Vi sprängde 6000-gränsen idag.

Vi vill önska alla våra medlemmar och bloggläsare en härlig och njutfull midsommarhelg.

Ta hand om Er, var försiktiga i trafiken och förstås, ta väl hand om Ert/Era djur.

Glad Midsommar!
Glad Midsommar! önskar vi administratörer på Husdjurshjälpen.Skåne

Vi jobbar på som vanligt under midsommarhelgen – dock kanske med en och annan kort paus för att få smaka av den fina midsommarmaten.

Från A till Ö – grunden till allt

Det händer ofta hos oss men också på andra djursidor där man kan lägga in en efterlysning att personen bara skriver t ex ”Försvunnen ifrån Lund” och sen ingenting mera eller delar in en efterlysning utan någon som helst information utan då måste man klicka på bilden (om det finns) för att få information eller (om det inte finns någon bild) försöka ta reda på mer information själv genom att skicka pm eller kolla på dennes logg om där finns mera information. Detta kan ta en oändlig tid och ger också uppståt till en frustration bland medlemmar i gruppen som vill dela men inte vet vart detta djur försvann eller är upphittad och även för oss administratörer.

Vi förstår att man vill ha ut efterlysningen så fort som möjligt MEN det stjälper mer än hjälper om inte efterlysningen innehåller viktiga punkter.

Vad är då viktigt att tänka på när man lägger in en efterlysning på Facebook?

ENDAST EN (1) EFTERLYSNING PER HUND / KATT 
(Är ni osäker på om djuret redan finns i gruppen så scrolla igenom de inlägg som finns hos oss alternativt sök efter djuret med hjälp av det lilla förstoringsglaset som finns ovanför medlemstalet till höger.)

ENDAST EN (1) BILD I EFTERLYSNINGEN, vill ni lägga fler bilder så lägger ni in dessa i kommentarerna under ert inlägg eller gör ett bildcollage. När man har ett inlägg med fler än en bild så är kan man inte dela inlägget på bästa sätt och kommentarerna i tråden följer inte med.

Detta ska framgå klart och tydligt i RUBRIKEN till efterlysningen:
• NAMN, ÅLDER, RAS
• DATUM för försvinnandet alternativt upphittandet
• ORT & KOMMUN för försvinnandet alternativt upphittandet
• ÖVRIG INFO om djuret som kan vara bra att känna till är t.ex. om den har halsband, om den är chipad / öronmärkt, behöver ev medicinering, några speciella kännetecken, försvann djuret i ett för den känt eller okänt område, är djuret vanligtvis skyggt eller glad, rädd för andra djur, rädd för människor
• KONTAKTPERSON (samt telefonnr / mailadress)

Här är ett exempel på en komplett efterlysning;

Exempel på efterlysning_HDH                                                                Bilden tillhör Husdjurshjälpen.Skåne


Om Du delar en efterlysning ifrån en persons profil  eller ifrån en annan grupp : 
 SÅ SKA DET SOM NÄMNS OVAN SKRIVAS IN I RUBRIKEN. Det ska också framgå var orginalinlägget finns om det inte framgår av delningen.

Låter det jobbigt? Det är inte så jobbigt om man gör rätt direkt efter denna mall. Varför ska man göra så här då? Av erfarenhet så ser vi att inlägg där det inte står någon information bryr sig inte medlemmarna om att dela. Det är för jobbigt att leta efter information var det är och/eller vet man inte hur man gör för att leta efter informationen. Detta drabbar självklart det upphittade eller försvunna djuret. Som vi har påpekat innan i andra inlägg – TID ÄR VIKTIG FÖR DESSA DJUR! Ju snabbare och korrekt information som kommer ut direkt desto snabbare kan ärendet lösas och/eller spridas utan förvirring.

Vi administratörer inne på Husdjurshjälpen.Skåne kan ibland känna oss som ”tjatkärringar” då ”tomma” efterlysningar kommer in till oss och vi ber den person som lagt in efterlysningen att komplettera med text ifrån orginalinlägget eller att det kommer in en efterlysning med flera bilder som inte kan delas. Vi har gjort ett antal bilder och texter inne hos oss för att underlätta och informera om detta – det fungerar just nu sådär kan jag uppleva.

Om alla delar denna information på sin logg, så hoppas vi att fler får klarhet varför och hur viktig en korrekt efterlysning ska se ut för allas bästa och framför allt – för djurens bästa. 

 

 

 

Funny en Amerikansk Cockerspaniel och en himla massa eldsjälar

När en hund varit försvunnen ett tag så kan det kännas som att ingen längre söker aktivt i skog och mark men där är alltid eldsjälar som inte ger upp. Dessa eldsjälar fortsätter att ta sina promenader i området där den försvunna hunden setts senast, de fortsätter att ta den där lilla extra svängen för att titta efter hunden på väg hem från jobbet, de fortsätter att dela ut efterlysningslappar och prata med folk. Eldsjälarna kan inte släppa tanken på att hunden är där ute någonstans. Sverige är fullt med eldsjälar, Skåne är fullt med eldsjälar och Husdjurshjälpen.Skåne har massor av medlemmar som är eldsjälar.

I denna historia om en bortsprungen hund fanns det många eldsjälar som aldrig gav upp, här kommer Funnys historia:

I slutet av juli 2012 kom Funny, en 3-årig Amerikansk Cockerspaniel, till sitt nya hem hos ett pensionerat par utanför Höör. Anpassningen till att bo i ett nytt hem med ny husse & matte gick bra och Funny trivdes. Den 25 augusti var Funny någon kilometer från hemmet hos sin hundvakt och då hände något som fick henne att rymma. 5 dagar senare fick en av Husdjurshjälpen.Skånes administratörer syn på Funnys efterlysning och la in den i gruppen och genast började efterlysningen delas. En av denna historias eldsjälar, Helga, kontaktade matte som naturligtvis var förtvivlad. Helga berättade om Husdjurshjälpen.Skåne och vilken hjälp matte skulle få och åkte sen ut och började lappa runt om. Fler och fler anslöt sig och hjälpte till att söka, prata med folk och sätta upp efterlysningslappar. Matte la in efterlysning på Blocket och i den lokala dagstidningen. Även Funnys gamla husse, Lennart, engagerade sig och hjälpte till på de sätt han kunde från hemmet i Örebro.

(Efterlysningslappar och att prata med folk är många gånger A & O när en hund är försvunnen, ofta är det tack vare dessa som man får in observationer.)

Vid två tillfällen var det någon som såg Funny samma dag som hon försvann men sen var det tyst fram till den 14 september. 3 veckor efter att Funny försvann så hade hon observerats 4 km från hemmet. Hon hade blivit sedd vid en hårt trafikerad rondell! Sökandet flyttades nu från Stenskogen till området runt City Gross. Den 29 september fick vi vetskap om två observationer, den 19 på baksidan av City Gross och den 20 vid gamla soptippen. Nu sattes det upp matstationer, som kontrollerades och fylldes på morgon & kväll, för att få Funny att stanna kvar i området. Runt matstationerna var det ”stilla spaning” som gällde men i det utvidgade området sökts det dagligen, bland annat av eldsjälarna Helga, Tina (numera en av våra administratörer), Paul & Therese. En annan eldsjäl, Bitte (numera är även hon en av våra administratörer), åkte ner från Göteborgstrakten till Höör för att hjälpa till med att söka efter Funny, hon stannade i 12 dagar.

Maten på matstationerna åts upp och nu var det dags för nästa steg, åtelkameror, för att se vem som åt maten. En fälla lånades in av föreningen Höör hemlösa katter och riggades vid en av matstationerna. (Ja vi vet att man måste ha tillstånd för att sätta upp kameror/fälla och vi hade fått tillstånd av markägaren att sätta upp den i en öppen vedbod. Fällan vittjades med jämna mellanrum och inga bilder från åtelkameran har visats för någon annan än personen som äger kameran. Tack vare fällan så finns det nu en lycklig kattägare som fick hem sin sen länge bortsprungna katt.) Tyvärr lyckades gick inte Funny i fällan. Resten av september gick, oktober kom och gick men ingen Funny och inga nya observationer kom in. Eldsjälarna gav dock inte upp och i oktober åkte en annan eldsjäl, Bitte, ner från Göteborgstrakten till Höör för att hjälpa till, hon stannade i 12 dagar. Åtskilliga mil kördes med bil över stock och sten runt Höör, det togs massor av långa promenader med sökhundar, nya efterlysningslappar sattes upp, det pratades med folk, strategier gjordes upp med hjälp av kartor och tidigare observationer – allt medan regnet öste ner. Dock kom det inga fler observationer av Funny.

Den 9 november, 76 dygn efter att Funny rymde från hundvakten, fick husse & matte ett telefonsamtal från polisen! Funny hittades av några jägare i skogen, ca 2,5 mil från hemmet, hos en bonde som hade ett grishägn. Funny hade hållit till vid grishägnet i ca 1 vecka, där hade hon livnärt sig på grismat och slaktavfall. Jägarna hade sett någon av alla de hundratals efterlysningslapparna som var uppsatta och kontaktade polisen.

Funnys husse och hans dotter åkte till platsen och hittade Funny bakom ett träd i skogen. Funny ville inte komma fram och morrade åt dem. Dom gjorde en snara av ett koppel och lyckade kasta det som en lasso och fånga in henne. Hon var smutsig, tovig och luktar skunk. De första metrarna när hon skulle gå i kopplet så stretade hon emot… men sen gick hon som vanligt i kopplet. När de kom hem till matte så blev Funny alldeles till sig av glädje och pratade massor med matte, hon betedde sig som om hon inte har varit borta i 76 dygn.

Funny hade tappat 2 kilo i vikt och enligt veterinären var hon ett litet mirakel eftersom proverna som togs efter att hon hittats inte visade några fel på vare sig njurar, levervärden eller något annat efter hennes långvariga svält.

Funny nybadad efter 76 dagar på vift  Bild: Privat
Funny nybadad efter 76 dagar på vift
Bild: Privat

Funny 3 månader efter att hon hittades.  Bild: Privat
Funny 3 månader efter att hon hittades.
Bild: Privat

 

Katten vad bra!

En ny vecka startar om några timmar. Men innan dess skulle jag vilja summera några av denna veckas  höjdpunkter inne hos oss på Husdjurshjälpen.Skåne.

I mitten av maj kom det in en efterlysning på en katt som hette Alice. Alice försvann ifrån Kristianstad, var innekatt och bodde i en lägenhet. Alice hade på något sätt lyckats smita ut ifrån balkongen. Nu i början av veckan fick vi reda på var Alice hade tagit vägen. Hon befann sig i Stockholm! På något sätt har denna Alice liftat upp till Stockholm och naturligtvis inte kunnat hitta hem. Efter att Alice ägare lagt ut efterlysning på Alice på många olika sidor så tyckte hon att hon kände igen Alice på en bild där det stod att katten var upphittad. Då Alice inte var chipmärkt så kunde  ju inte upphittarna nå ägaren. Alice ägare kontaktade iallafall upphittarna och med många bilder, jämförelser med mera – konstaterades det att det var Alice. En fantastisk historia!

Igår fick vi också in en rapport ifrån en hjälp-efterlysning som vi haft hos oss i förra veckan tror jag att det var eller början av denna vecka (minnet är kort ibland). Mammakatten levde på en rastplats i Mölletofta (ett farligt ställe med massor av trafik, glas o annat skit i alla områden runt omkring) i tre år och hade blivit matad. Nu skulle katten sluta matas . En ur personalen i området blev upprörd och skrev detta bland annat hos oss. Lördag morgon åkte folk dit, fyra underbara människor till dök upp och mammakatt kom direkt och slängde i sig maten. Dom gick skallgång i detta sunkiga och sankiga område men hittade inga ungar. Ändock sa dom på slutet att dom fick ta en runda till och när dom gick längs med viltstängslet syntes under huggna björkar ett litet gäng pipande ungar. Överlyckliga kämpade dom fram dom och fick in alla i bur. Mamman fångades i fälla. 

Efter detektiv arbete så hittades kattmammans ägare. Hon hade rymt för tre år sen och paret letade och letade efter henne men hon hittades aldrig. Ägarna kom på 45 minuter efter det konstaterats att det var samma katt. Mamman kommer nu att kastreras, vaccineras och id-märkas. Kattungarna? Jo, de är alla redan bokade och kommer att få nya hem när de är redo att flytta. Ännu en fantastisk historia med ett underbart slut! Och en stor bukett sommarblommor till den person som satte in hjälp-efterlysningen och till personerna som hjälpte till att fånga in hela kattfamiljen. 

Så till Er som håller på att förlora hoppet – gör inte det – här får Ni två otroliga historier som bevisar att man aldrig ska ge upp hoppet om att finna sin fyrbenta älskling igen.

En liten valp utanför Tomelilla var också på vift i förrgår. Valpen Sol, 5 månader lyckades ta sig ut ifrån sin trädgård och en förtvivlad matte ringde upp oss på vår jourtelefon. Vi bad henne lägga ut något som doftade Sol samt något som doftade henne vid trädgårdsgränsen så Sol kunde kanske dofta sig tillbaka då det enbart fanns stora åkrar med hög raps som hon inte kunde se över. Många engagerade medlemmar delade efterlysningen och några körde ut och letade direkt fast klockan var rätt så mycket på kvällen, men ingen Sol hittades. Senare på natten satt en frusen Sol på trappan och ville in i värmen igen. Lyckan var total!

Nu kämpar vi tillsammans vidare så fler djur som inte hittar hem kan få komma hem igen.

 

Lotta Sjölin Fredriksson
×