Räddningsaktion i hård vind utanför Kristianstad som slutade med solsken i varenda ens hjärta

Vid halv elva-tiden igår den 15 mars fick jag ett förtvivlat samtal av en god vän till mig. Pernilla berättade att hennes brors hund var försvunnen. Hon sa att hunden Kinna, var en Jack Russel/Dansk svenskgårdshund och ca 5 år gammal. Hon försvann i närheten av sitt hem, vid försvinnandet stannade hennes son kvar, vilket var konstigt. Hon bar ett turkost halsband på sig.
Kinna hade varit försvunnen i snart 1 dygn och man hade varit ute och letat och ropat, tagit med hennes son ut, men inga spår. De var förtvivlade. Vad skulle de kunna göra nu? Hon berättade att hennes bror Peter var ute och letade nu igen.

Jag förslog till Pernilla att vi började med att göra en efterlysning på Kinna hos oss på Husdjurshjälpen.Skåne. Lägga ut något som doftade den person Kinna gillade allra mest där Kinna sågs sist, lägga ut en efterlysning på Blocket samt fortsätta att leta och ropa tillsammans med Kinnas son. Vi bestämde att vi skulle höras inom kort igen.

Det tog ca 20 minuter sen ringde telefonen igen.
Peter hade nu hört Kinna och lokaliserat skallen till ett stenröse. Problemet var nu att det var inte vilket stenröse som helst utan STENRÖSE!
Man behövde nu få hjälp att ta undan sten för sten både av människor men också av traktor eller fler traktorer och Räddningstjänsten.

Notis från Kristianstadsbladet 170316

Jag skrev ut på efterlysningen att man önskade att folk kunde komma och hjälpa till samt kontaktade min sambo och bad han köra dit också.

När min sambo anländer är räddningstjänsten redan på plats samt ett antal personer till, eldsjälar och ägare. Dock får räddningstjänstpersonalen order att dra sig tillbaka från högre instanser, när personalen begär att få sätta in lite mer avancerad material.
Då anländer Jörgens Bonna Service med en traktor med ”klo” (ursäkta, vet faktiskt inte vad det heter).

Foto: Chatarina Björklund
Foto: Jörgen S
Foto: Chatarina Björklund
Foto: Jörgen S

I den hårda vind kämpade en handfull människor att försöka höra vart i stenröset Kinna befann sig samt plocka sten för sten och hindra eventuellt ras som hade kunnat krossa henne.
Efter nästa 4 timmars kämpande i denna hårda vind, mellan hopp och förtvivlan, lyfts en ny sten och då skriker Magnus (en av eldsjälarna) ”Jag ser henne”. Och efter det tar det inte lång tid innan Kinna är fri och räddad.

Foto: Jörgen S

LYCKA VAR TOTAL!
Lite små blessyrer här och där syntes på henne. Hon var törstig men glad.

Idag, den 16 mars fick jag besked av ägaren Peter att Kinna mår helt osannolikt bra efter gårdagens räddningsaktion. Lite mer trött än vanligt på kvällen, men vem var inte det av dom som deltog ute på fältet?

Foto: Peter Nilsson

TUSEN TACK ALLA SOM PÅ NÅGOT SÄTT DELTOG I RÄDDNINGSAKTIONEN – EN RIKTIG SOLSKENSHISTORIA TROTS HÅRD VIND. 

 

 

 

Sorgen efter en familjemedlem kan aldrig minimeras för en djurägare

Att sörja ett husdjurs död är både normalt och naturligt.

Det har blivit allt vanligare att man använder andra ord än ”avlivning” och det har väl att göra med att vi har fått ett närmare förhållande till våra husdjur. Genom att använda omskrivningar som att ”ta bort” djuret försöker vi slippa ifrån den brutala verkligheten.
Vi har ofta fått lära oss att undertrycka och dölja våra känslor, och därför kan sörjande ibland uppleva det besvärande att bli ledsen. Speciellt när det ”bara” är ett husdjur som dött. Samtidigt vet vi att ett husdjurs död ofta producerar en enorm mängd starka känslor. Dessa normala känslor av sorg ses ofta av samhället som något konstigt och avvikande. Vi behöver därför sträva efter att normalisera det som är naturligt. I annats fall kommer vi fortsätta behöva dölja och undertrycka våra känslor av sorg efter ett husdjurs död – för att inte uppfattas som svaga eller avvikande.

Vi vet hur fästa människor kan bli vid sina husdjur. Att ibland även behöva fatta beslut om att ta bort ett husdjur för att minska dess lidande gör inte sorgen mindre.  När en hund eller katt blir gammal och sjuk måste exempelvis ägaren aktivt fatta beslutet om avlivning. Att ha sitt djurs liv i sina händer på det sättet upplevs av många som väldigt svårt.

Vi känner dessvärre även till hur sörjande djurägare ofta såras av okänsliga kommentarer. Saker som sägs i all välmening, till och med i syfte att vara stödjande, men som bara känns sårande. Kommentarer som ”det var ju bara en katt” eller ”varför skaffar du dig inte en ny hund?”. Att minimera förlusten eller att försöka ersätta relationen med en ny förringar dock bara sorgen – vilket av den sörjande ofta upplevs som kränkande. Ingen skulle komma på tanken att säga ”det var ju bara ett barn” eller ”varför skaffar du dig inte ett nytt barn?”.

Att sörja ett husdjurs död är både normalt och naturligt. Eftersom vi i vår kultur ofta fått lära oss att undertrycka och dölja våra känslor, kan sörjande ibland uppleva det besvärande att bli ledsen. Speciellt när det ”bara” är ett husdjur som dött. Samtidigt vet vi att ett husdjurs död ofta producerar en enorm mängd starka känslor.

Kom ihåg nästa gång du träffar någon som nyligen mist ett husdjur: Det är inget fel på dem. Det är ”bara” hjärtat som är brustna. Försök inte förändra deras naturliga reaktion och försök inte minska deras smärta. Föreställ dig istället bilden av att vara ett hjärta med öron och lyssna till det som de vill berätta. Känslor behöver kommuniceras, inte undertryckas. Att bearbeta sorgen efter ett husdjurs död behöver bearbetas precis som vilket dödsfall som helst. Vi behöver upptäcka och fullborda allt som är oavslutat. Vi behöver få sörja vår relation utan att det läggs någon värdering på vår sorg. I annats fall kommer vi fortsätta behöva dölja och undertrycka våra känslor av sorg efter ett husdjurs död – för att inte uppfattas som svaga eller avvikande.

Om Ni har barn är det viktigt att få bearbeta sorgen direkt och ta ett ordentligt adjö. Sätt upp en bild på husdjuret där hemma, och försök inte låtsas som att den aldrig har funnits. Vänta lite med att skaffa ett nytt husdjur, om inte annat så för att hedra minnet av det husdjur som har gått bort.

Artikeltips:
http://www.newsner.com/han-skrev-ett-avskedsbrev-till-sin-hund-100-000-delningar-senare-ta-fram-naesdukarna/om/djur-2
http://www.dn.se/insidan/sorgen-behover-en-egen-plats/
Boktips:  ”Att förlora en hund” av Mickie Gustafson

DIKTER HITTADE PÅ INTERNET

Bara en hund”, finns det människor som säger.
Att säga “bara” om en varelse som kommit mig så nära,
om en svans som slår i golvet av glädje över att höra min röst,
om en nos, som förtroligt sticks i min hand,
om två ögon som rymmer världar av tillit och tillgivenhet.
Han bad inte om att få komma till dig.
Han kom till dig för att ge dig vänskap då andra sviker,
sympati då andra är emot dig,
trofasthet då andra baktalar dig.
Han kom för att ge dig kärlek
då du känner dig utelämnad,
sällskap då du är ensam.

Han gör dig på gott humör
då du är ledsen, tar emot dig
med glädjetjut då du
äntligen kommer hem.

Han är någon som behöver
dig, någon att smeka, leka med
och ha roligt tillsammans med.
Han är beroende av din omtanke och din kärlek.

Han protesterar inte då du missförstår honom.
Han är utelämnad till dig på gott och ont.

Han ger dig sköna avkopplande promenader.
Han ger dig sällskap.
Han ger dig kärlek och glädje.
Han vaktar och skyddar dig.
Han varnar om främmande kommer.
Han överger dig inte så länge han lever.
Han ger dig trygghet.
Vad ger du?

***********************************************
De säger att det bara tar:
En minut att hitta en speciell vän.
En timme att uppskatta dig.
En dag att älska dig,
men det tar ett helt liv att glömma dig.
För alltid i våra hjärtan!

***********************************************

Innan jag blev hundägare
Lagade och åt jag mat oantastad
Jag hade ofläckade, icke nerhårade kläder
Jag pratade med normal samtalston även när dörrklockan ringde

Innan jag blev hundägare
Sov jag så länge jag ville
Och oroade mig aldrig hur sent jag gick o la mig
eller om jag kunde få plats i min säng

Innan jag blev hundägare
Städade jag mitt hem en gång i veckan
Jag snubblade aldrig över leksaker, ben och annat
eller bjöd in grannens hund på lek och bus

Innan jag blev hundägare
Oroade jag mig aldrig för om mina krukväxter,
eller om påsar, toalettpapper, tvål eller deodorant var giftiga

Innan jag blev hundägare
hade jag aldrig blivit
kissad på,
bajsad på,
dreglad på,
tuggad på,
nypt av små valptänder

Innan jag blev hundägare
Hade jag total kontroll över
mina tankar
min kropp och sinne
Jag sov hela natten utan att dela varken kudde eller täcke

Innan jag blev hundägare
Tittade jag aldrig in i stora, själfulla ögon och grät
Kände jag aldrig att något med mjuk päls och fyra ben kunde fängsla mitt hjärta så

Innan jag blev hundägare
Hade jag aldrig burit på en sovande valp bara för att jag inte kunde sätta ner den
Hade jag aldrig gått upp mitt i natten, var tionde minut, bara för att se att allt var väl
Visste jag inte hur något så litet kunde få mig och känna mig så viktig

Innan jag blev hundägare
Hade jag aldrig känt värmen
glädjen,
kärleken,
härligheten
eller tillfredställelsen över att vara
en hundägare

 

***********************************
Ge din hund ett slag – och den ger dig sin förlåtelse.

Ge din hund dina hårda ord – och den ger dig sin underkastelse.

Ge din hund av din irritation – och den utplånar sig för dig.

Ge din hund dina krav – och den ger dig sin lydnad.

Ge din hund lite av din oro – och du får oändlig tröst.

Ge din hund dina tårar – och den ger dig balsam med sin tunga.

Ge din hund lite av din ensamhet – och den ger dig sin trygghet.

Ge din hund lite uppmärksamhet – och den ger dig all sin välvillighet.

Ge din hund ett vänligt ord – och den ger dig all sin kärlek.

Ge din hund lite av din glädje – och den ger dig hundrafalt tillbaka.

Ge din hund lite av din kärlek – och den ger dig hela sin själ.

**************************************
Created with love
Just for you
Because everyone needs
A friend or two.
Sometimes I bark
Sometimes I chew..
But I’m totally loyal
and devoted to you…

***************************************

Jag kan ta skit,
Jag kan ta smärta,
för jag har djur i mitt hjärta.
Jag kan ta svek med mod,
för jag har djur i mitt blod.
Jag kan förlora ett öga,
jag kan förlora en tand,
men djur kommer alltid
i första hand !!

*********************************

Detta blogginlägg tillägnas ALLA de husdjur som en gång varit någons älskade familjemedlem och som är för alltid saknad och älskad och aldrig glömd.

Smitning vid olycka – hunden Donna dog – vi söker efter bilförare och den goda lastbilschauffören

Kvällen den 8 februari 2017, mellan kl 18-18.30 lyckades Donna, 5år och hennes kompis ta sig ut ifrån sin trädgård.
En kort stund senare knackar det på ägaren Tinas ytterdörr och det är en lastbilschaufför som transporterar timmer som berättar att en hund har blivit påkörd av en röd bil. Han såg olyckan och vände och undrar om det är Tinas hund som ligger på vägen.
Tina bara skriker rakt ut och lastbilschauffören hjälper henne att bära bort Donna. I all förvirring, chock och sorg glömmer Tina att fråga efter lastbilschaufförens namn och telefonnummer. Hon letar efter ljus och lykta efter denna hjälpsamma chaufför.
Donnas kompis lyckas fångas in och saknar såklart sin vän.

Olyckan hände på den väg som går genom Illstorp, sydväst om Sjöbo. Händelsen är polisanmält och rubriceras av Polisen som smitning.

Ägaren Tina söker alltså vittnen till olyckan samt lastbilschauffören.
Ring 0708-255184 eller Polisen 114 14 om Ni såg något om olyckan.

Donna till höger

VILA I FRID LILLA DONNA – FÖR ALLTID SAKNAD OCH ÄLSKAD.

 

** TIGER ÄR HITTAD ** Påkörda valpen Tiger försvunnen från Hasslarp/Strövelstorp – vi uppmanar allmänheten om hjälp!

Valpen Tiger, 17 veckor, blev påkörd när hon försvann den 22 februari 2017 emellan Hasslarp och Strövelstorp.

Tiger är en blue bridge,  har vit fläck på bröstet och rosa haka. Hon är chippad.

Id-förare med hund har varit på plats och sökt samt spårhund. Hon har synts till ca 1 km från hemmet till synes oskadd men rädd.

Vi behöver allas ögon och öron därute. Vi behöver en ny observation.

Ser Ni henne ring matte 070-XXXXXXX eller Polisen 114 14 direkt.               Valpen Tiger behöver komma in i värmen och tryggheten snarast!

** HEMMA ** Tyra och Axa är försvunna i Torne Hällestad, REVINGEHED – vi behöver låna Era ögon!

I detta område försvann dom
Tyra till vänster och Axa till höger

170218 IMORSE HITTADES HUNDARNA OSKADDA. LYCKAN VAR TOTAL!

Vorsthen Tyra och hennes kompis Axa försvann den 17 februari 2017 i Torne Hällestad.

Tyra är chippad och öronmärkt. Axa är chippad.

Vid försvinnandet bar Axa ett halsband med telefonnummer på. Tyra är utan halsband.

Ärendet är polisanmält.

Ser Ni dem ring ägaren Anna 0707-XXXXXX eller Polisen 114 14.

I skrivandets stund råder dimma i området så ber Er alla att köra försiktigt.

** CHAUFFÖREN ÄR HITTAD ** Lastbilschaufför med stort hjärta sökes efter att ha räddat två hundar på E65

Foto: Privat

170205 kl 19.40

CHAUFFÖREN HAR KONTAKTAT ÄGARNA

 

170204

Du lastbilschaufför som idag den 4 februari ca kl 9.00 körde på väg E 65 och stannade av all trafik med din lastbil för att rädda Greki och Noel från att bli påkörda strax före Malmö, så att en bilist kunde fånga in dem och lämna in dem på Djursjukhuset i Malmö – Du ska ha en stor eloge för all din hjälp. 💐

Ägaren till Greki och Noel vill gärna att Du ger Dig till känna och de vill tacka Dig personligen för det Du gjorde.

Ägaren nås på mobil 0736-698123

Vinter i Europa – en kamp emellan liv och död

Det är vinter i Europa.
Vinter i Europa kan både vara varm med några plusgrader eller otrolig kall med många minusgrader och snö och blåst. I Rumänien är det oftast kalla vintrar, med en hel del snö.
För gatuhundarna är det en kamp om liv och död. De finner inget skydd och att få tag i mat är väldigt svårt. Många hundar fryser ihjäl på grund utav undernäring på vintern samt de eventuella skador de har och som ingen bryr sig om.
För en del gatuhundar som räddas av djurvänner får de i alla fall ett tak över huvudet, men det är trångbott och trots att de har tak över huvudet så är det ingen garanti för att de ska slippa frysa eller kunna få vatten, då vattnet i vattenrören kan lätt frysa.

Hundhjälpen är en av de ideella föreningar som är politiskt och religiöst obundna och hjälper nödställda hundar i Rumänien, det land i Europa där de i särklass far mest illa. Rumänien har ca 22 miljoner invånare och uppemot två miljoner gatuhundar. De rumänska gatuhundarnas elände började på 80-talet när Ceaucescu ville industrialisera Rumänien. Människorna flyttades från landsorten till städerna. Eftersom bostadsbristen blev stor, revs de små husen till förmån för stora bostadskomplex med små lägenheter. Djuren fick betala priset – de kastades ut på gatan när utrymmet krympte. Så småningom började de föröka sig och snabbt befolkades gatorna av herrelösa hundar, samt deras valpar.

Trots att det numera är olagligt enligt den rumänska djurskyddslagen att döda friska gatuhundar, så sker det ideligen utrensningsaktioner i olika städer. Hundarna förgiftas systematiskt eller fångas in och blir antingen ihjälslagna, strypta eller släpas till döds efter bilar. Vissa kommuner betalar ut bidrag till privatpersoner som inkommer med avskurna öron för att bevisa att hunden har dödats.

De hundar som överlever dessa utrensningar, hamnar ofta i ett nytt helvete – kommunernas hundhägn. Kommunerna lejer ofta företag för att fånga in hundar som sedan placeras i kommunernas, eller det egna företagets, hundhägn. Hägnen är oftast fallfärdiga anläggningar utan tak och golven är fyllda av avföring och urin. Stanken är outhärdlig. Hundarna får utstå svält och grym behandling av de som är satta att se till hundarna. Skador som uppstår när hundarna slåss behandlas ej. Flera videoupptagningar från olika kommunala hägn visar hur svältande hundar äter på sina döda kamrater. Hägnen är oftast förbjudet för besökare att komma in i. Allt sker i tysthet och dolt från världens blickar.

När hundarna avlivas i hägnen görs det direkt bland de andra hundarna. Hunden hålls fast med en metallanordning och utan att något lugnande medel ges innan, så injiceras magnesiumsulfat direkt i hundens bröstkorg. Skulle hunden inte dö inom 20 minuter, görs proceduren om och hunden plågas under tiden mycket svårt. De andra hundarna bevittnar i skräck dessa fruktansvärda scener.

Efter 10 års verksamhet läggs nu hägnet och kliniken i Medgidia ner som Hundhjälpen stöttar. I slutet av februari ska alla kvarvarande djur ha flyttats till Cernavoda – ett enormt arbete att på ett tryggt sätt integrera alla inkommande hundar och katter. Den nya kliniken som är under uppförande i Cernavoda slukar stora resurser, liksom anställandet av internationell personal. En prioritering måste göras. Några ur personalen i Medgidia har fått nya anställningar i Cernavoda. Övriga har fått generösa avgångsvederlag. Katthuset kommer att flyttas till Cernavoda liksom all medicinsk utrustning och annat som kan återanvändas. SaveTheDogs överger inte Medgidia – det är ett löfte. Den mobila kliniken kommer att arbeta intensivt i staden med kastrationer och akutvård. Svåra fall kommer att flyttas till Cernavoda för kvalificerad vård / rehabilitering. Det är nu av yttersta vikt även för djuren i Medgidia att den nya kliniken i Cernavoda kan färdigställas. I Medgidia saknas helt fungerande djursjukvård i övrigt. SaveTheDogs för en dialog med myndigheterna för att tidigare grymheter mot djuren inte ska upprepas. (Text från Hundhjälpens hemsida www.hundhjalpen.se)

Bild från gatuhundensratt.se

Husdjurshjälpen.Skåne vill hjälpa dessa nosar, hundar och katter med att skicka ner material till Hundhjälpen.
Vad är det som behövs? Jo, koppel, sele, halsband, leksaker, borstar, klotänger, filtar etc.
Tyvärr är bäddar och mat så skrymmande så det kostar mer att skicka ner än värdet på saken, men man kan swisha valbar summa om man inte har något material att skänka.

Så har Ni något av dessa saker liggandes hemma och som inte kommer till användning – kontakta Husdjurshjälpen.Skåne via mail husdjurshjalpen.skane@hotmail.se . Tveka inte!

Vill Ni läsa mer om Hundhjälpen eller om en annan liknande ideell förening, Föreningen DogRescue kan Ni söka namnet på Facebook eller gå in på deras hemsidor www.hundhjalpen.se eller www.dogrescue.se

PS. Jag vill tillägga att det inte är enbart i Rumänien som djuren far illa. Ett annat europeiskt land är Grekland där man skadar eller dödar gatuhundar eller dumpar dem för att de inte vill ha dem längre. Greklands Svaga är en av de svenska Facebooksidorna där man kan följa eldsjälars kamp för dessa djur eller SAWA https://www.facebook.com/Santorinihundar/   DS

 

Till minne av hunden Appi – för alltid saknad – aldrig glömd

Det som var en normal måndag den 23 januari 2017 slutade i tragedi.
Hunden Appi, 2 år, gick tillsammans med sin ägare på den öppna marken på Ribban i Malmö, då det tragiska händer. Här är Appis ägare Amelies berättelse;

”Vi gick långt ifrån alla andra, då Appi är väldigt försiktig när det gäller nya hundar. Men hon älskade att få vara lös ibland och bara springa runt om oss, men hon närmade sig aldrig andra hundar.
Vi ser de större hundarna kanske 100-200 meter ifrån oss och just då verkar dom bara ha ögonen på sin ägare och då tänker man att det är lugnt – dessutom var dom ju så långt bort. Men sen av någon anledning börjar dom springa mot oss och Appi blir livrädd och börjar springa ifrån oss. Hon var så snabb så vi hann för det första inte uppfatta med vad som hände och vi hann heller inte fånga upp henne hos oss. De två större hundarna fortsätter efter henne en bit , då de med största sannolikhet bara tror att hon vill leka. Det var inga elaka hundar, de ville bara leka.
Efter det fortsätter Appi att springa och hör inte oss alls för det enda hon tänker på är säkert att komma iväg från hundarna. Och sen helt plötsligt är hon utom synhåll.
Vi letade och letade och många fina människor hjälpte till. En del hade sett vår efterlysning på Facebook som vi lagt ut.

Vi vet inte riktigt vad som har hänt när hon varit borta, men hon hittades avliden vid havskanten. Antingen har hon blivit så rädd att hon dog av att hjärtat slutade slå eller så sprang hon ner i vattnet och frös/drunknade.
De två hundägarna till de stora hundarna hjälpte oss att leta efter henne i några timmar. Det var otroligt olyckligt det som hände och maximal otur.

Detta var en otroligt olycklig händelse det som hände och med maximal otur. Jag är så klart otroligt ledsen för detta, då jag hade hopp om att hitta henne vid liv in i det sista. Det kommer bli så tomt utan henne. Men jag tycker inte att det ska riktas hårda ord mot dom som hade de två stora hundarna. De var jätteledsna över att Appi kom bort. ”

TILL MINNE AV APPI – FÖR ALLTID SAKNAD – ALDRIG GLÖMD

Lotta Sjölin Fredriksson
Husdjur: Hundarna Tore & Fia

Administratör i Husdjurshjälpen.Skånes Facebookgrupp
×