Glasnyckeln till Sverige – igen

Camilla Grebes Husdjuret utsågs av Svenska Deckarakademin till årets bästa svenska deckare förra året. Nu belönas den också med en Glasnyckel, Skandinaviska kriminalsällskapets pris till bästa nordiska deckare. Det är andra året i rad som Glasnyckeln går till Sverige. Förra året var det Malin Persson Giolitos Störst av allt som var bäst i Norden.

Övriga nominerade tillsammans med Camilla Grebe var: Elsebeth Egholms Jeg finder dig altid (Danmark), Arnaldur Indridasons Petsamo/Farlig flyktväg (Island), Aslak Nores Ulvefellen (Norge) och Mikko Porvali Veri ei vaikene/Blod döljer inget (Finland).

Och till den som inte läst Husdjuret än säger jag bara – gör det!

Otäck brandaktualitet hos suveräna Hedström

Påväg mot Jämtland fick vi på tisdagen anpassa färdvägen genom Dalarna, Hälsingland och Härjedalen för att komma så långt från de skogsbränder som rasade som möjligt. Inte genom Kårböle till exempel. Det fick bli E45 hela vägen.

På bilradion rapporterade P4 lokalt om stundande evakueringar, om slutkörd brandpersonal och intervjuade bland annat en bonde med 60 kor ute i skogen som måste hem innan evakuering kunde genomföras. Och runt om rasade branden. Vi var ganska långt ifrån men utanför Sveg var himlen grå av vinddriven rök och brandlukten intensiv.

Förutom verkligheten hade jag också Ingrid Hedströms otäckt aktuella deckare Brandgata i huvudet. Det här är den tredje boken i författaren och journalisten Hedströms serie om diplomaten Astrid Sammils och här mördas till en början en före detta utrikesminister på en kyrkogård och så härjar en skogsbrand i trakterna kring Sammils släktgård i Dalarna och hon hamnar så småningom verkligen i eldens öga.

Journalisten Hedström har gjort ett gediget arbete vad gäller skogsbranden, hur den bekämpas, hur den sprids, hur civilbefolkningen ställer upp och hur det känns att komma nära. Mycket bygger hon på skogsbranden som rasade i Västmanland 2014 och som i alla sina tidigare böcker (inte minst Villette-serien) är Hedström en mästare på att väva fakta och fiktion, historisk verklighet och uppdiktad historia, till bra, övertygande, omskakande och spännande verklighet. I Brandgata figurera också ett 23 år gammalt mord och Bosnienkriget i intrigen.

Det här kan vara sommarens mest verklighetsnära deckarläsning. Och det är nedrigt bra gjort. Kanske sommarens bästa deckarläsning också. För att återgå till den än mer otäcka verkligheten hoppas jag nu att de italienska bombplanen hjälper, att ingen kommer till skada och – trots semester och väntande naturupplevelser – att ett rejält regn kan göra att brandsituationen blir under kontroll. Och att det gick bra för bonden med de 60 korna. Och alla andra.

Danska och sommarläsning

Ibland skriver jag blogginlägg på Svenska Deckarakademins hemsida. Det senaste handlar om att läsa på danska, översättningar och sommarläsning.

Klicka på länken så kan ni ta del av det:

http://deckarakademin.org/hem/

Trippelrecension

Viveca Stens I fel sällskap, Karen Clevelands Hon som inte vet och Mads Peder Nordbos Flickan utan hud. Alla tre recenserar jag i min deckarspalt denna månad.

Läs här.

Lovande svenskt i Doggerland

Just nu närmar jag mig med hög hastighet slutet i Maria Adolfssons Felsteg, den första delen i en planerad trilogi som utspelas på den fiktiva önationer Doggerland. Det påminner en del om när Håkan Nesser skapade en fiktiv värld för sin serie om kommissarie Van Veeteren. Adolfsson har lagt sitt Doggerland på ett antal öar mellan Danmark, Storbritannien och Nederländerna och gjort det både övertygande och fascinerande. På ön får hemvändande kriminalinspektör Karen Eiken Hornby ansvar för en mordutredning där hennes chefs exfru hittats mördad i sitt hem. Detta samma dag som hon efter att ha firat den traditionella ostronfesten vaknar upp på ett hotellrum med samma chef …

Det är verkligen härligt när man dras in i en riktigt, riktigt bra svensk deckare. Adolfssons Felsteg är på många sätt en traditionell svensk polisdeckare men genom det fiktiva Doggerland blir den också något alldeles eget. Nu ska jag försöka dra ut på slutet så det räcker ett tag till. Och sedan direkt börja längta efter nästa del. Mer noggrann recension kommer på kultursidan framöver.

Duperad av förskräcklig Glasgowhjälte

Jag har precis avslutat skotska debutanten Alan Parks kolsvarta Glasgowdeckare Blodig januari. Förutom att den har ett otroligt snyggt omslag så kan jag inte låta bli att tycka om den trots en huvudperson som är helt hopplös. Polisen Harry McCoy är bästa vän med en av Glasgows värsta kriminella, han dricker enorma mängder öl och whisky, han knarkar, han har ett förhållande med en prostituerad, han blundar för brott, han slåss och blir slagen och han kommer tillbaka efter motgångar helt osannolikt snabbt. Mängder av klichéer med andra ord. Samtidigt är det här välskrivet, otroligt bra fångade slitna arbetarstadsmiljöer, ett intressant klassperspektiv och på något mystiskt sätt lyckas Parks få mig att tro på McCoys innerst inne goda hjärta (ännu en kliché). Jag vet inte riktigt hur det gick till men jag rekommenderar läsning för att det är spännande att se om andra blir lika duperade som jag. Att jag är störtförälskad i Glasgow sedan innan kanske spelar in här för övrigt …

Shetland tillbaka i tv

Vilken glad överraskning! Jag upptäckte precis att säsong fyra av Shetland startar på SVT i kväll. Under sex lördagar får vi träffa Douglas Henshall som Jimmy Perez igen. Handlingen? En öbo som suttit 23 år i fängelse får sin dom upphävd och Perez måste öppna utredningen av morse på tonåringen Lizzie Kilmuir igen. Och så inträffar ett nytt mord som liknat det förra. En kväll att se fram emot!

Det där med kärlek och deckare

Foto: TT

Det är Alla hjärtans dag i dag och som den deckarnörd jag är kan jag inte låta bli att fundera på det där med kärlek och kärleksrelationer som så ofta fungerar som både motor och cliff hanger i deckarserier. Ska Val McDermids Carol Jordan och Tony Hill någonsin få varandra till exempel? Hittills, genom tio böcker, har de inte lyckats så bra även om det har varit nära ibland. Men så kommer alltid något mord som sätter extra press på deras komplicerade relation och kärleksliv.

Eller Peter Robinsons Alan Banks. Serien är uppe i 30 böcker men efter skilsmässan från frun Sandra i de tidiga böckerna har Banks avverkat ett antal lovande relationer som alla tagit slut. Mest hållbar var väl den med kollegan Annie Cabbot som inleddes i Dalen som dränktes och höll genom flera böcker. I den senaste, Skuggan av tvivel (2017), återvänder till och med en gammal kärlek, profileraren och psykologen Jennie Fuller, så det kanske kan bli något.
I Ann Cleeves populära Shetlandsserie återstår nu bara den avslutande åttonde boken, Wild Fire som kommer ut i september. Lika nyfiknen som jag är på den avslutande mordgåtan är jag naturligtvis på om seriens huvudperson Jimmy Perez ska hitta lyckanmed Willow Reeves efter flickvännen Fran Hunters tragiska död i seriens fjärde del, Blå gryning.

Svenska Lars Keplers rafflande kriminalromaner där huvudpersonens Joona Linnas liv på flera olika sätt präglas av förlusten av hustrun Lumi är också klassiska exempel hur olycklig, tragisk kärlek är drivkraften. Samtidigt verkar det äkta paret Ahndoril, som gömmer sig bakom pseudonymen Kepler, själva lyckas betydligt bättre vad det gäller kärlek. Vi får väl se hur det går i deras fiktiva värld när seriens sjunde bok kommer ut i oktober.
I Roslund & Hellströms serier om Ewert Grens finns olyckan med redan från början i debuten Odjuret efters som Grens aldrig kommit över den svåra olycka som gjorde hans älskade hustru Anni svårt handikappad. En bit in i serien dör hon och kanske, kanske kan Ewert till slut släppa taget. Vi får väl se i nya Tre timmar som kommer i maj och som Anders Roslund skrivit själv efter att författarkollegan Börge Hellström tragiskt gick bort förra året.

Lycklig kärlek då? Finns det i deckarnas värld? Ja Dorothy Sayers underbara kärlekspar lord Peter Wimsey och Harriet Vane fick ju faktiskt varandra till slut efter ett antal böcker där mordmisstankar mot Harriet liksom hennes egen ovilja att binda sig och riskera sin egen frihet sätter många käppar i hjulet – inte minst i fantastiska Kamratfesten. I Lord Peters smekmånad åker de just på smekmånad och även om ett mord naturligtvis komplicerar situationen så verkar de kunna leva lyckliga i alla sina liv.
Och faktiskt var det väl så att även den ständigt olycklige och magsårsdrabbade Martin Beck hittade kärlekslyckan till slut när han i Sjöwall & Wahlöös åttonde bok, Det slutna rummet, möter Rhea Nielsen som han till slut blir särbo med.

Och på något sätt verkar väl även Anne Holts Hanne Wilhelmson ha hittat hem. Här inleds serien med Blind gudinna och hanne som lyckligt förälskad i sambon Cecilie Vibe – även om hon pressad av en fördomsfull omgivning känner sig tvingad att hålla förhållandet hemligt. När Cecilie dör och lämnar Hanne ensam börjar hennes förfall och hamnar också  så småningom i rullstol. I de senaste böckerna har hon dock hittat tillbaka till kärleken tillsammans med Nefis även om hon på många sätt är en skugga av den forna Hanne. Nu är väl frågan om hennes nya arbetskollega Henrik Holme ska få något kärleksliv?

Men som sagt den där kärlekslyckan i kriminalromaner kommer oftast när en serie är på väg mot sitt slut för när väl lyckan finns på plats försvinner ofta motorn och även den där frågan som kan hänga kvar när mördaren väl är fast – ska de förälskade få varandra eller inte?

Det må låta smått raljant när jag skriver om kärlek och deckare men genom åren har jag verkligen engagerats starkt av så mycket olycklig kärlek, kärlekstragedier och eventuell stundande lycka i kriminalromanerna jag läst att jag utan tvekan rekommenderar en riktigt blodig Alla hjärtans dags-läsning.

 

Deckarlucka 23 – viktig deckarröst

23/12
Gänget av Katarina Wennstam
Under många år har Katarina Wennstam, först i sina reportageböcker och sedan i sina kriminalromaner, skrivit om allt det som #metoo satt ljuset på i år. Tiden har änrligen kommit i kapp hennes böcker kan man säga. Samtidigt fortsätter hon att gå längst fram. Årets Wennstam har titeln Gänget och handlar om ett sexuella övergrepp, män som skyddar varandra och offer som ingen lyssnar på. Dessutom handlar den näthat. Mer i tiden kan man inte vara och som vanligt lyckas Katarina Wennstam både med att skriva en riktigt bra kriminalroman och säga något angeläget och viktigt.

Gunilla Wedding
Gunilla Wedding är ledamot i Svenska Deckarakademin och kulturchef och deckarrecensent på Skånska Dagbladet.

Namn: Gunilla Wedding
Ålder: 53 år
Bor: Lund
Läser just nu: A certain justice av P D James.
Missar inte: Att läsa. Måndagar med Sharp Objects. Hundpromenader.
Ser fram emot: Alltid en riktigt bra bok eller film. Höstrusk. Nästa resa.
×