Förmiddag med The Fall

Semester, grått, lite regnigt. Bättre förmiddag kan man inte önska sig när man precis kommer på att säsong två av den irländsk-brittiska kriminalserien The Fall precis haft premiär på Netflix. Det blev två avsnitt på raken och ett nöjt konstaterande att säsong två verkar minst lika bra som säsong ett. Fortfarande ett långsamt parallellskeende där perspektivet växlar mellan polis och mördare. Fortfarande djävulskt spännande, otäckt och tragiskt och så sorgligt. Och så framförallt Gillian Anderson som är fullständigt fantastiskt bra som kriminalkommissarie Stella Gibson. Nu får jag bärga mig lite för säsong två är bara sex avsnitt lång och jag vill ju att den ska räcka länge. Ransonering alltså. Eller kanske i alla fall ett avsnitt till i kväll. Det är ju ändå semester.

Leif GW Persson är tillbaka

blogggw

Nu är jag är tillbaka i stan efter många härliga, lata dagar i vår stuga i norra Skåne. En veckas semester är tack och lov kvar och i posthögen hemma väntade dessutom tre efterlängtade recensionsdeckare – Leif GW Perssons Bombmakaren och hans kvinna. Anne Holt och Even Holts Sudden death och Elly Griffiths De öde fälten. Perfekt. Först ut blir GW Perssons nya och det ska bli väldigt spännande att se om han kan få till en vassare intrig än i sin förra bok Den sanna historien om Pinoccios näsa. Visserligen föll jag pladask för den underhållande tonen men en ny Mellan sommarens längtan och vinterns köld hade inte varit fel.
Recensionsdag för Bombmakaren och hans kvinna är det redan 31/7 så vad jag tycker om den får ni veta redan i nästa Deckarspalt 1/8.

Knott och McGilloway

  Karin Slaughters Pretty Girls blev en stor besvikelse. En melodramatisk, overklig och helt osannolik historia som även den, som så många andra thrillers, tycks lida av Gone Girl- komplex. Slaughter brukar kunna balansera sina våldsamma inslag med en stark angelägenhet men den här historien om två systrars jakt på sanningen om storasysterns försvinnande funkade bara inte – åtminstone inte för mig. Faktiskt första gången någonsin som jag blivit besviken på Slaughter. Lite trist med tanke på hur fantastiskt bra hennes förra bok, Cop Town, var. Men, även en mästare får väl lov att misslyckas någon gång.

Nu tröstar jag mig med nordirländska Brian McGilloways andra bok om den unga polisen Lucy Black – Hurt. Mycket bättre. Sommarkvällen är ljummen och härlig och som gjord för utomhusläsning på vårt gamla sommartorps gräsmatta. Om det inte hade varit för knotten…

Otålig i hängmattan

IMG_1034.JPG

Förra året kom Karin Slaughters första fristående deckare Cop Town – en suverän skildring av polisliv i Atlanta 1974 som jag sträckläste i påskas. Nu är det dags för nästa fristående historia av denna suveräna författare. Pretty Girls heter den och som jag skrivit i bloggen tidigare kommer den faktiskt på svenska i september. Men jag är så otålig i min semesterhängmatta att jag inte ens har ro att vänta på en inbunden engelsk bok i brevlådan. I ställe blir det ett par snabba knapptryck och vips finns Pretty Girls i min padda. Min andra e-bok någonsin men det kan nog mycket väl bli en vana denna varma, läsvänliga sommar. Nu kör jag sträckläsning igen en stund och återvänder med rapport när jag är tillbaka från Slaughtervärlden.

PS. Den som vill vara inne och svalka sig kan ju passa på att se första avsnittet av Ett fall för Vera på SVT Play. En klart godkänd deckarserie om Ann Cleeves underbara kriminalare Vera Stanhope. Del ett heter Hidden Depths och är baserad på Cleeves bok med samma namn. D.S

Att gå in i Annikarollen

I dag var det Liza Marklunds tur att sommarprata. Det blev ett väldigt lyssningsvärt adjö till Annika Bengtzon där Liza Marklund bland annat tipsade om hur man kan gå in i Annikarollen och få de mest ovilliga att lyssna. Med en stor dos humor berättade hon också om hur det är att ständigt förväxlas med sin huvudperson, vad som hände när Annika skulle bli amerikansk tv-serie och hur det är att försöka prata om sin feministiska huvudperson i amerikanska mellanvästern eller säga att man är feminist i Danmark. Starkt och allvarligt blev det också om att utsättas för hot och hat och om hur livet och inte minst döden kommit emellan författandet. Och att Marklund sedan vägrar kommentera Leif GW:s omedelbara reaktion i Expressen direkt efter programmet förstärker bara bilden av en smart författare som trots att hon i sitt sommarprogram bjuder på mycket av både sig själv och Annika också har en stor och hälsosam integritet. Väl värd att lyssna på som sagt.

Gunilla Wedding
Gunilla Wedding är ledamot i Svenska Deckarakademin och kulturchef och deckarrecensent på Skånska Dagbladet.

Namn: Gunilla Wedding
Ålder: 52 år
Bor: Lund
Läser just nu: Patient Fury av Sarah Ward och Odd Child Out av Gilly MacMillan.
Missar inte: Att läsa. Veckans yogapass. Leka med valpen.
Ser fram emot: Höstrusk. Skidåkning. Julledighet.
×