Välbekant njutning

georgeEgentligen hade jag tänkt mig att använda restiden till Eskilstuna till att läsa recensionsdeckare (Elly Griffith och Marie Jungstedt) men istället sitter jag här med mitt slitna pocketexemplar av Elizabeth Georges For the sake of Elena. Den har nyligen kommit ut på nytt i svensk pocket (tillsammans med en hel hög av Georges tidiga deckare) och det var när jag stuvade in dem i pockethyllan på jobbet i går som suget efter en omläsning dök upp. Jag gillar verkligen Georges tidiga böcker och det här är min absolut favorit bland dem – Cambridgemiljön, mordoffrets speciella omständigheter, det komplicerade förhållandet mellan Lynley och Helen. Perfekt för en stunds avkoppling på tåget. Så därför skippar jag alla måsten och bara njuter av något välbekant och bra.

Deckare helgen lång

Deckare för hela slanten blir det i helgen. Det är dags för det årliga vårmötet i Svenska Deckarakademin och jag laddar upp för deckarläsning på tåget upp, deckarprat med alla trevliga ledamöter och deckarintervju på Eskilstuna stadsbibliotek. Det flesta av 2012:s pristagare kommer till vårmötet och på min lott har det fallit att intervjua författarduon Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundquist som skrivit den omskakande och annorlunda trilogin Victoria Bergmans svaghet (Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar). Allt sammantaget lär det med andra ord bli en riktigt, riktigt bra helg. Och förhoppningvis kan jag, med hjälp av Svt Play, se avsnitt 3 av Unge kommissarie Morse på tåget på väg hem på söndag.

Klassiskt brittiskt och blodigt amerikanskt

Det har inte blivit mycket deckarbloggat på sista tiden men desto mer deckare har jag hunnit med att läst och inte minst se på tv.  I läshögen är det  brittiska Elly Griffiths En orolig grav – den femte boken om rättsarkeologen Ruth Galloway – som ligger överst . Det här är en serie som jag hyste stora förhoppningar om efter första boken, Flickan under jorden, men som i de senaste böckerna tappar rejält fotfäste. Den nya verkar dock riktigt lovande så än ger jag inte upp om Ruth.
Och på söndagskvällarna njuter jag stort av den nya brittiska deckarserien Unge kommissarie Morse (svt, söndagar). Härligt, klassiskt, gammaldags brittiskt och väldigt välspelat. Skapar dessutom ett sug efter original-Morse av Colin Dexter. Kanske dags att plocka fram favoriten Sista bussen till Woodstock igen.
Lika njutbart men betydligt blodigare är amerikanska tv-serien Hannibal (kanal 5, måndagar) med Mads Mikkelsen som en ung och ännu ostraffad Hannibal Lecter. Det är som sagt blodigt, det är smått äckligt, det är osannolikt men också imponerande underhållande så här långt. Och Mikkelsen gör sig verkligen som Hannibal.
Ska vi pratat lässug i samband med Hannibal är det framförallt Thomas Harris suveräna thriller  Röda draken (bättre än När lammen tystnar tycker jag) som jag fundera på att plocka fram ur bokhyllan. Där har FBI-agenten Will Graham en lika central roll som i tv-serien och den är så otäck att den definitivt måste läsas i dagsljus. Minst lika otäck är den suveräna första filmatiseringen, Manhunter, som gjordes av boken 1986. Den regisserades av Michael Mann, Brian Cox spelade Dr Lecter medan William Petersen gjorde Will Graham. Och en sak är klart  -tv-seriens Will Graham (Hug Dancy) har en bra bit kvar innan han når upp till Petersens Graham. Tycker jag.

Sherlock i rätt sällskap

Ytterligare en Sherlock Holmes-variant på tv. Amerikanska Elementary (Tv 4 på måndagskvällar) utspelas i ett nutida New York och Sherlock (Johnny Lee Miller) är konsulterande brottsutredare. Han har tidigare hjälpt Scotland Yard men har nu skickats till New York av sin pappa för att bli av med sitt drogberoende.
Efter en tid på rehabiliteringsklinik är han redo att ge sig i ut i världen – New York – igen och får sällskap av dr Joan Watson (Lucy Liu) som hyrts av pappan för att hålla koll på att Sherlock inte får återfall. Naturligtvis kastar sig Sherlock ut i New Yorks kriminella värld för att lösa knepiga mordgåtor och Watson hänger på.
Jag var så där lagom nöjd efter första avsnittet. Ok men inte mer. Yngsta dottern där emot är helt fast. ”Så skönt att Watson är en tjej, att det inte bara är två killar som löser mysterierna”, tyckte hon. En klar poäng har hon ju där och jag lovar mig själv att se alla kommande avsnitt med henne. Det är hon värd!

 

Harry Hole tillbaka!

Vilken lycka! Jag bläddrar i Svensk Bokhandels sommarkatalog, hamnar på Piratförlagets sida och inser att Jo Nesbö kommer att förgylla början av min sommar (12 juni för att vara exakt). Och inte nog med det – det ser ut som om Harry Hole trots allt, på något sätt kommer tillbaka. Den nya Nesbö-boken, som heter Polis, har nämligen undertiteln En Harry Hole-thriller och beskrivs också som den tionde boken i Hole-serien.
Jag var faktiskt ganska övertygad om att förra årets Gengångare var den sista bokn om Harry Hole och alla som har läst den förstår nog varför jag trodde det. Ska med andra ord bli mycket spännande att se hur Hole kommer in i handlingen i Polis. Den som är nyfiken kan läsa mer här.

Gunilla Wedding
Gunilla Wedding är ledamot i Svenska Deckarakademin och kulturchef och deckarrecensent på Skånska Dagbladet.

Namn: Gunilla Wedding
Ålder: 52 år
Bor: Lund
Läser just nu: Patient Fury av Sarah Ward och Odd Child Out av Gilly MacMillan.
Missar inte: Att läsa. Veckans yogapass. Leka med valpen.
Ser fram emot: Höstrusk. Skidåkning. Julledighet.
×