Tid för skräckstämning

Lite Halloweenkänsla får vi ha i deckarspalten också. Det finns en hel del kriminalromaner som balanserar på skräckgränsen och många författare i genren som är skickliga på att bygga upp en sådan skräckstämning att åtminstone jag måste kolla några gånger extra under sängen och i garderoberna innan jag går och lägger mig. Konstigt nog gillar jag att bli rädd – trots att jag är rejält mörkrädd. Här är några favoriter bland skrämmande kriminalromaner:

Tio små negerpojkar av Agatha Christie: En isolerad ö, en mördare och gäster som inte känner varandra, inte vet vem som bjudit in dem och som dör som flugor. Christies klassiker är inte bara en komplicerad och mycket skickligt uppbyggd pusseldeckare utan också en perfekt kalla-kårar-bok.

Det blödande hjärtat av Andrew Taylor: Dimmigt London på 1800-talet och en kvinna som flyr sin våldsamma man och hamnar i ett hyreshus där de andra gästerna har gott om kusliga hemligheter. Varför får till exempel en av dem ruttnande hjärtan med posten? Brittiska Andrew Taylor är mästerlig på skräckstämningar och de flesta av hans böcker är riktigt otäcka, oavsett om de utspelas i nutid eller historisk tid.

Röda draken av Thomas Harris: Röda draken är en seriemördare som mördar en ung familj varje gång det är fullmåne. Han jagas av FBI-agenten Will Trent och naturligtvis finns Hannibal Lecter med på ett hörn. Harris stora succé är När lammen tystnar men Röda draken är snäppet ännu otäckare och det vill inte säga lite. ”En av de kusligaste någonsin” står det på omslaget till min slitna pocketutgåva och jag kan bara instämma.

Eldvittne av Lars Kepler: Mord på en anstalt för unga kvinnor med destruktivt beteende, ett medium som kanske vet något och en skrämmande mördarjakt genom Sverige. Lars Kepler (Alexandra och Alexander Ahndoril) kan som ingen annan i Sverige skapa andlös spänning och bygga upp mycket övertygande skräckstämning. I Eldvittnet går associationerna till allt från The Shining (världens bästa skräckfilm) till ovan nämda Harris och hans Lecter och det är definitivt riktigt, riktigt ruggigt.

Till dess din vrede upphör av Åsa Larsson: Ett mordoffer (mördat på otäckast tänkbara sätt) som inte kan få ro och en gammal hemlighet i nordligaste Sverige. Åsa Larsson är precis som Kepler mästerlig på skräckstämningar och hon vågar dessutom låta sina kriminalromaner tassa in på de övernaturliga. Inledningen på Till dess din vrede upphör är bland de otäckaste jag läst i deckarväg och den här boken håller definitivt hela vägen från den rysliga början.

Det finns mycket, mycket mer skräck att hitta i deckargenren (Sherlock Holmes, Yrsa Sigurdardottir, Johan Theorin, Tana French, Gillian Flynn, Amanda Hellberg, Val McDermid för att bara nämna några författare till som kan) men tipsen ovan borde räcka för halloween och resten av höstlovet.

Och vill man ha mer renodlad skräck tipsar fyra, fantastiska skånska författare om det på dagens kultur sida och även på webben.

Mörkt på andra sidan Atlanten

Det blir lätt så att brittiska och nordiska deckare dominerar utrymmet här i deckarspalten. Nu är jag i alla fall fast i en kriminalroman från andra sidan Atlanten – amerikanska Gillian Flynns Mörka platser (Dark Places). Och, det är verkligen till riktigt mörka, vridna platser Flynn tar sina läsare. Långt, långt in i amerikanska småstäders småskurna värld och långt, långt in i sina skadade, bittra huvudpersoners inre.
I Flynns debut Vass egg (Sharp Objects) konfronterades journalisten Camille Preaker med sin hemstad, minnen av uppväxten med en neurotisk mamma och lillasysterns tragiska död samtidigt som hon bevakar utredningen av flera flickmord. Obehagligt bra läsning var det här med suverän stämningskänsla.
Huvudpersonen i Mörka platser är i samma ålder som Camille (runt trettio) och är om möjligt än mer skadad. Libby Day heter hon och när hon var sju år mördades hennes mamma och två småsystrar och storebror Ben dömdes för morden – bland annat på grund av Libbys vittnesmål. Som vuxen befinner sig Libby fortfarande i ett slags sorg- eller chocklimbo utan att på minsta sätt klara av att ta tag i sitt liv. Hon lever på pengar från en fond som upprättats av folk som en gång tyckte synd om henne. När de pengarna tar slut ser hon sin chans att få in nya genom att hjälpa en grupp, ”Mordklubben”, som är fascinerade av hennes familjs öde att försöka ta reda på om Ben möjligen skulle kunna vara oskyldigt dömd. En mörk resa är det för Libby och för mig som läsare just nu. Men jag följer med glädje med mot slutet.

Läs mer om Gillian Flynn här.

Mer Bauer på gång

Tvåfaldigt nominerad blev hon i går brittiska Belinda Bauer. Både Skuggsida och Ni älskar dem inte, hennes andra och tredje bok om den lilla byn Shipcott i utkanten av Exmoorheden, har chansen att bli årets bästa till svenska översatta kriminalroman. Inte illa och mycket välförtjänt för den här originella och skickliga författaren. Glädjande nog är det dessutom mer Bauer på gång. I januari kommer hennes fjärde bok, Rubbernecker, ut på engelska och hos de litterära agenterna Gregory & company sammanfattas handlingen så här:
”Confused and obsessed by the death of his father, autistic 18-year-old Patrick Fort studies anatomy in a macabre quest to uncover the secrets of the dead. Already struggling to cope with everyday life, Patrick becomes convinced that  the cadaver he is dissecting in the lab is actually a murder victim. Now he must race against time – and his own bizarre personality – to discover the truth before the body is cremated and the evidence is lost forever.”

Deckarakademin nominerar

Dubbelt upp för brittiska Belinda Bauer, dubbelt isländskt och kvinnliga författare i dominans. Så ser det ut när Svenska Deckarakademin presenterar nomineringarna till årets priser för bästa svenska och bästa översatta kriminalroman.

Bästa svenska kriminalroman 2012 kan följande böcker bli:
 I tystnaden begravd av Tove Alsterdal (Lind & Co)
Innan du dog av Camilla Grebe och Åsa Träff (Wahlström & Widstrand)
Sandmannen av Lars Kepler (Bonniers)
Till offer åt Molok av Åsa Larsson (Bonniers)
Två soldater av Anders Roslund och Börge Hellström (Piratförlaget)

Bästa översatta kriminalroman 2012 kan följande böcker bli:
Den kalla elden av Arnaldur Indriðason (Norstedts)
En förgiftad man av Peter Robinson (Minotaur)
Eldnatt av Yrsa Sigurðardottir (Modernista)
Ni älskar dem inte av Belinda Bauer (Modernista)
Skuggsida av Belinda Bauer (Modernista)

Bra val eller inte? Tyck gärna till!

Vinnarna presenteras på Svenska Deckarakademins höstmöte 24/11.

 

Deckarakademin nominerar

Dubbelt upp för brittiska Belinda Bauer, dubbelt isländskt och kvinnliga författare i dominans. Så ser det ut när Svenska Deckarakademin presenterar nomineringarna till årets priser för bästa svenska och bästa översatta kriminalroman.

Bästa svenska kriminalroman 2012 kan följande böcker bli:
 I tystnaden begravd av Tove Alsterdal (Lind & Co)
Innan du dog av Camilla Grebe och Åsa Träff (Wahlström & Widstrand)
Sandmannen av Lars Kepler (Bonniers)
Till offer åt Molok av Åsa Larsson (Bonniers)
Två soldater av Anders Roslund och Börge Hellström (Piratförlaget)

Bästa översatta kriminalroman 2012 kan följande böcker bli:
Den kalla elden av Arnaldur Indriðason (Norstedts)
En förgiftad man av Peter Robinson (Minotaur)
Eldnatt av Yrsa Sigurðardottir (Modernista)
Ni älskar dem inte av Belinda Bauer (Modernista)
Skuggsida av Belinda Bauer (Modernista)

Bra val eller inte? Tyck gärna till!

Vinnarna presenteras på Svenska Deckarakademins höstmöte 24/11.

 

Lovande Twin Peaks-känsla

Prologen till Keplers nya, Sandmannen, för mina associationer direkt till en speciell och mycket laddad scen i Twin Peaks. Tänk Ronette Pulaski och järnvägsspår… En början som ger mersmak med andra ord. Jag läser ivrigt vidare.

Ny deckarblogg

Deckare kan det aldrig skrivas för mycket om. Nu har Hemmets Veckotidning premiär för en egen deckarblogg med Pernilla Björnör Hydén. Det börjar mycket lovande med en djupdykning i en gammal goding – Maria Langs Kung Liljekonvalj av dunge – så det ska verkligen bli spännande att följa. Alltid nyttigt med lite konkurrens dessutom.

Kolla in bloggen här.

Magiskt deckardatum

8 november är ett magiskt deckardatum. Då är återvänder nämligen John Rebus från pensionen och lär känna Ian Rankins nya kriminalare Malcolm Fox.  Standing in Another Man’s Grave är titeln och den otålige kan läsa mer här.

Den 8 november är det dessutom dags för den sjunde delen i brittiska Susan Hills serie om Simon Serrailer. Fortfarande trist nog inte översatt till svenska men en ren njutning att läsa på engelska å andra sidan. A Question of Identity heter nummer sju och mer om den kan man läsa här.

Ljuset i mina mörka hyllor

I mina (våra) bokhyllor står deckare för sig och övrig skönlitteratur för sig. De där övriga hyllorna ger sammantaget ett ljust intryck – med röda färgklickar här och var.
I deckarhyllorna är det mörkret som dominerar. Rejält. Några ljusglimtar finns i och för sig. Ett gäng  Agatha Christie med helt vita ryggar till exempel och i Elizabeth George-raden är hälften av ryggarna ljusa och hälften mörka. Peter Robinson i engelska pocketutgåvor domineras också av vitt. Och så finns det även här ett antal röda inslag – Leif GW:s L som i Lindamordet till exempel, en Val McDermid, en Liza Marklund och Jussi Adler-Olsens Flaskpost från P. Och Ian Rankin bidrar fakstiskt med lite rosa. Den mest udda färgen har ändå Arne Dahls Elva. Med sin klart gulgröna rygg lyser den i det omgivande mörkret och får mig att bli sugen på en omläsning. Innehållet är ju minst lika udda och lockande som omslaget.

Gunilla Wedding
Gunilla Wedding är ledamot i Svenska Deckarakademin och kulturchef och deckarrecensent på Skånska Dagbladet.

Namn: Gunilla Wedding
Ålder: 52 år
Bor: Lund
Läser just nu: Patient Fury av Sarah Ward och Odd Child Out av Gilly MacMillan.
Missar inte: Att läsa. Veckans yogapass. Leka med valpen.
Ser fram emot: Höstrusk. Skidåkning. Julledighet.
×