Deckarhelg i Kristianstad

Snart packar jag väskan och åker hela vägen till Kristianstad. I helgen är det nämligen dags för Svenska Deckarakademins vårmöte och denna gång bänkar vi oss på biblioteket i Kristianstad. Påpassligt nog är det deckarhelg där samtidigt där även deckarakademin kommer att delta. Själv kommer jag att prata skånska deckare med min akademikollega Kerstin Bergman. Andra från akademin kommer att prata om historiska deckare och om läkare som huvudpersoner i kriminalromaner. Dessutom kommer Niklas Natt och Dag få ”Den gyllene kofoten” för sin debutroman 1793.

Programmet för hela deckarhelgen finns kan ni hitta via länken nedan.

Visa

Birk och Mattsson möttes i Lund

I går kväll var jag på en väldigt trevligt deckarkväll på Akademinbokhandeln i Lund. På plats var två aktuella deckarförfattare – Set Mattsson vars fjärde historiska deckare om Douglas Palm, Kvinnan i kanalen, kom ut nyligen och Phlip Birk som precis debuterat med thrillern Kyldygnet. Bägge kommer ut på det Lundabaserade förlaget Historiska Media vars redaktionschef Lena Amurén höll i författarsamtalet som rörde sig mellan likheter mellan fotboll och författande och bästa sättet at stjäla en tavla (Philip Birk) till Malmö på 40- och 50-talet och hur svårt det är att vara geografiskt korrekt när man skriver historiska deckare (Set Mattsson).
En kortintervju med Set Mattsson inför släppet av Kvinnan i kanalen hittar ni nedan och snart kommer en intervju med Philip Birk på kultursidan. Bägge böckerna, som är bra på väldigt olika sätt, rekommenderas för övrigt varmt!
http://www.skd.se/2018/03/13/set-mattsson-tillbaka-med-ny-palm-deckare/

Lovande svenskt i Doggerland

Just nu närmar jag mig med hög hastighet slutet i Maria Adolfssons Felsteg, den första delen i en planerad trilogi som utspelas på den fiktiva önationer Doggerland. Det påminner en del om när Håkan Nesser skapade en fiktiv värld för sin serie om kommissarie Van Veeteren. Adolfsson har lagt sitt Doggerland på ett antal öar mellan Danmark, Storbritannien och Nederländerna och gjort det både övertygande och fascinerande. På ön får hemvändande kriminalinspektör Karen Eiken Hornby ansvar för en mordutredning där hennes chefs exfru hittats mördad i sitt hem. Detta samma dag som hon efter att ha firat den traditionella ostronfesten vaknar upp på ett hotellrum med samma chef …

Det är verkligen härligt när man dras in i en riktigt, riktigt bra svensk deckare. Adolfssons Felsteg är på många sätt en traditionell svensk polisdeckare men genom det fiktiva Doggerland blir den också något alldeles eget. Nu ska jag försöka dra ut på slutet så det räcker ett tag till. Och sedan direkt börja längta efter nästa del. Mer noggrann recension kommer på kultursidan framöver.

Duperad av förskräcklig Glasgowhjälte

Jag har precis avslutat skotska debutanten Alan Parks kolsvarta Glasgowdeckare Blodig januari. Förutom att den har ett otroligt snyggt omslag så kan jag inte låta bli att tycka om den trots en huvudperson som är helt hopplös. Polisen Harry McCoy är bästa vän med en av Glasgows värsta kriminella, han dricker enorma mängder öl och whisky, han knarkar, han har ett förhållande med en prostituerad, han blundar för brott, han slåss och blir slagen och han kommer tillbaka efter motgångar helt osannolikt snabbt. Mängder av klichéer med andra ord. Samtidigt är det här välskrivet, otroligt bra fångade slitna arbetarstadsmiljöer, ett intressant klassperspektiv och på något mystiskt sätt lyckas Parks få mig att tro på McCoys innerst inne goda hjärta (ännu en kliché). Jag vet inte riktigt hur det gick till men jag rekommenderar läsning för att det är spännande att se om andra blir lika duperade som jag. Att jag är störtförälskad i Glasgow sedan innan kanske spelar in här för övrigt …

Reatips för deckarsugna

I dag startar årets bokrea och på dagens kultursida har vi samlat reatips från tidningens litteraturkritiker. Själv tipsar jag bland annat om samlingsvolymerna Smileys 60-tal och, Smileys 70-tal där sju av John Le Carrés nio spionromaner om George Smiley finns samlade. Ett måste för alla som gillar genren.

Naturligtvis finns det gott om andra bra deckare att fynda. Här är ett antal tips till:
Utmarker av Arne Dahl:
Första delen i Dahl spännande nya serie om poliserna Sam och Molly. Klurig, lurig, överraskande och förstås suveränt välskriven.
Slutet på sommaren av Anders de la Motte:
Suggestiv thriller om ett gammalt försvinnande i igenkänningsbara nordvästskånska miljöer.
Yxmannen och Mafioso av Ray Celestin:
Fascinerande historiska kriminalromaner om jazz och maffia i USA. New Orleans 1919 i Yxmannen och Chicago 1928 i Mafioso.
Svart som natten, Vita nätter, Rött stoft och Blå gryning av Ann Cleeves:
Att stifta bekantskap med de fyra första böckerna i Cleeves fina Shetlandsserie passar väl utmärkt just nu när säsong fyra av Shetland precis inletts på SVT:
Blindgång av Jörn Lier Horst:
Stifta bekantskap med en av Norges intressantaste deckarförfattare och hans huvudpersoner – den sympatiske kriminalaren William Wisting och hans dotter, kriminaljournalisten Line.
Offline av Anne Holt:
Och så Norges deckardrottning så klart. I Offline är Hanne Wilhelmsen äntligen tillbaka ordentligt.
Störst av allt av Malin Persson Giolito:
Det här prisade och unisont hyllade rättegångsdramat är måsteläsning för alla.
Mörka platser av Gillian Flynn:
Flynn är framförallt välkänd för den överraskande thrillern Gone Girl men Mörka platser är minst lika bra, om inte snäppet bättre i sin mörka, vridna ton och med sin oförglömliga huvudperson Libby Day.
Den siste pilgrimen av Gard Sveen:
I den här 400-sidiga, norska tegelstenen kombinerar debutanten Sveen den historiska deckaren med en klassisk polisdeckare och låter läsaren växla mellan Oslo 2003 och Oslo i början av 1940-talet. Både spännande och upplysande.
De fördärvade av Karin Slaughter:
Här befinner vi oss i Atlanta 1974 där poliserna Kate Murphy och Maggie Lawson arbetar i en nästan osannolikt kvinnoförtryckande och rasistisk arbetsmiljö – som naturligtvis speglar samhället utanför. Sida vid sida med den fängslande och förskräckande polishistoriska skildring finns också en spännande och överraskande jakt på en mördare som skjuter poliser.
Tre minuter av Roslund & Hellström:
Engagerande nagelbitare som är en direkt uppföljare på författarduons fantastiska Tre sekunder och ännu en bok i deras starka serie om kriminalkommissarie Ewert Grens. I vår kommer ytterligare en uppföljare, Tre timmar, som Anders Roslund dock skrivit själv efter Börge Hellströms död förra året.
Trevlig läsning!

Shetland tillbaka i tv

Vilken glad överraskning! Jag upptäckte precis att säsong fyra av Shetland startar på SVT i kväll. Under sex lördagar får vi träffa Douglas Henshall som Jimmy Perez igen. Handlingen? En öbo som suttit 23 år i fängelse får sin dom upphävd och Perez måste öppna utredningen av morse på tonåringen Lizzie Kilmuir igen. Och så inträffar ett nytt mord som liknat det förra. En kväll att se fram emot!

Det där med kärlek och deckare

Foto: TT

Det är Alla hjärtans dag i dag och som den deckarnörd jag är kan jag inte låta bli att fundera på det där med kärlek och kärleksrelationer som så ofta fungerar som både motor och cliff hanger i deckarserier. Ska Val McDermids Carol Jordan och Tony Hill någonsin få varandra till exempel? Hittills, genom tio böcker, har de inte lyckats så bra även om det har varit nära ibland. Men så kommer alltid något mord som sätter extra press på deras komplicerade relation och kärleksliv.

Eller Peter Robinsons Alan Banks. Serien är uppe i 30 böcker men efter skilsmässan från frun Sandra i de tidiga böckerna har Banks avverkat ett antal lovande relationer som alla tagit slut. Mest hållbar var väl den med kollegan Annie Cabbot som inleddes i Dalen som dränktes och höll genom flera böcker. I den senaste, Skuggan av tvivel (2017), återvänder till och med en gammal kärlek, profileraren och psykologen Jennie Fuller, så det kanske kan bli något.
I Ann Cleeves populära Shetlandsserie återstår nu bara den avslutande åttonde boken, Wild Fire som kommer ut i september. Lika nyfiknen som jag är på den avslutande mordgåtan är jag naturligtvis på om seriens huvudperson Jimmy Perez ska hitta lyckanmed Willow Reeves efter flickvännen Fran Hunters tragiska död i seriens fjärde del, Blå gryning.

Svenska Lars Keplers rafflande kriminalromaner där huvudpersonens Joona Linnas liv på flera olika sätt präglas av förlusten av hustrun Lumi är också klassiska exempel hur olycklig, tragisk kärlek är drivkraften. Samtidigt verkar det äkta paret Ahndoril, som gömmer sig bakom pseudonymen Kepler, själva lyckas betydligt bättre vad det gäller kärlek. Vi får väl se hur det går i deras fiktiva värld när seriens sjunde bok kommer ut i oktober.
I Roslund & Hellströms serier om Ewert Grens finns olyckan med redan från början i debuten Odjuret efters som Grens aldrig kommit över den svåra olycka som gjorde hans älskade hustru Anni svårt handikappad. En bit in i serien dör hon och kanske, kanske kan Ewert till slut släppa taget. Vi får väl se i nya Tre timmar som kommer i maj och som Anders Roslund skrivit själv efter att författarkollegan Börge Hellström tragiskt gick bort förra året.

Lycklig kärlek då? Finns det i deckarnas värld? Ja Dorothy Sayers underbara kärlekspar lord Peter Wimsey och Harriet Vane fick ju faktiskt varandra till slut efter ett antal böcker där mordmisstankar mot Harriet liksom hennes egen ovilja att binda sig och riskera sin egen frihet sätter många käppar i hjulet – inte minst i fantastiska Kamratfesten. I Lord Peters smekmånad åker de just på smekmånad och även om ett mord naturligtvis komplicerar situationen så verkar de kunna leva lyckliga i alla sina liv.
Och faktiskt var det väl så att även den ständigt olycklige och magsårsdrabbade Martin Beck hittade kärlekslyckan till slut när han i Sjöwall & Wahlöös åttonde bok, Det slutna rummet, möter Rhea Nielsen som han till slut blir särbo med.

Och på något sätt verkar väl även Anne Holts Hanne Wilhelmson ha hittat hem. Här inleds serien med Blind gudinna och hanne som lyckligt förälskad i sambon Cecilie Vibe – även om hon pressad av en fördomsfull omgivning känner sig tvingad att hålla förhållandet hemligt. När Cecilie dör och lämnar Hanne ensam börjar hennes förfall och hamnar också  så småningom i rullstol. I de senaste böckerna har hon dock hittat tillbaka till kärleken tillsammans med Nefis även om hon på många sätt är en skugga av den forna Hanne. Nu är väl frågan om hennes nya arbetskollega Henrik Holme ska få något kärleksliv?

Men som sagt den där kärlekslyckan i kriminalromaner kommer oftast när en serie är på väg mot sitt slut för när väl lyckan finns på plats försvinner ofta motorn och även den där frågan som kan hänga kvar när mördaren väl är fast – ska de förälskade få varandra eller inte?

Det må låta smått raljant när jag skriver om kärlek och deckare men genom åren har jag verkligen engagerats starkt av så mycket olycklig kärlek, kärlekstragedier och eventuell stundande lycka i kriminalromanerna jag läst att jag utan tvekan rekommenderar en riktigt blodig Alla hjärtans dags-läsning.

 

Irländskt återseende

Det var med en besviken suck jag lade isländska Yrsa Sigurdardottirs Silence of the Sea åt sidan. Den började så oerhört lovande men slutade inte alls på samma nivå tyvärr. Men naturligtvis blir det fler av henne ändå under våren.
Innan dess passar jag dock på att återknyta kontakten med irländska Julie Parsons som är aktuell med en ny thriller för första gången på tio år. Jag gillade verkligen hennes överraskande När tiden är inne (2001) om en Rachel som dömts till livstid för mord på sin man men släpps villkorligt efter 12 år och har en alldeles egen plan för att få rättvisa. För att inte tala om  För sina synders skull (2003) där den åttaåriga Owen försvinner på Halloween 1991 och hans pappa tio år senare hittar spår som kanske kan tala om vad det var som hände.
Parsons nya bok heter En sista söndag och är en ny del i hennes serie om polisinspektör Michael McLoughlin. Han är nu pensionär men gör lite privatdeckaruppdrag för att dryga ut pensionen. När hans granne, en pensionerad domare, hittas skjuten i sitt hus blir han indragen i utredningen.
Jag började läsa i går kväll, läste på tåget till jobbet och skulle gärna plocka upp boken precis just nu för att fortsätta läsa. Så bra är den just nu.

 

 

Engelsk omväg till Sigurdardóttir

Lite tråkigt är det att behöva gå omvägen via engelskan för att läsa en nordisk författare. Av suveräna isländska Yrsa Sigurdardóttirs böcker finns mindre än hälften översatta till svenska.
Just nu läser jag hennes The Silence of the Sea. Det är den senaste, och sjätte delen, i hennes serie om advokaten Thóra Gudmundsdóttir. På svenska finns Aska, Eldnatt och Ödemark på svenska. Yrsa Sigurdardóttir skriver en fin blandning av vardagshumor och spänning och med fascinerande glimtar av övernaturliga inslag. I The Silence of the Sea kraschar en helt tom lyxyatch in i Reykjaviks hamn. Besättningen och den isländska familj som fanns ombord är spårlöst försvunna. Rykten går om att det vilar en förbannelse över yatchen och när Thora får i uppdrag av familjens anhöriga att hjälpa till att ta reda på vad som egentligen har hänt blir det en både otäck och komplicerad utredning. Parallellt får man dessutom i kort nedslag följa vad som hände ombord på båten. Suverän deckar/rysarläsning och när jag är klar med den ska jag kasta mig över Sigurdardóttirs tre fristående deckare och hennes nya serie som har barnpsykologen Freyja som huvudperson. Allt på engelska …

Här kan man läsa vad som finns av Yrsa Sigurdardóttir på engelska:
https://www.fantasticfiction.com/s/yrsa-sigurdardottir/

 

Gunilla Wedding
Gunilla Wedding är ledamot i Svenska Deckarakademin och kulturchef och deckarrecensent på Skånska Dagbladet.

Namn: Gunilla Wedding
Ålder: 52 år
Bor: Lund
Läser just nu: Macbeth av Jo Nesbö.
Missar inte: Att läsa. Homeland. Veckans yogapass. Leka med valpen.
Ser fram emot: Våren. Svenska Deckarakademins möte i Kristianstad 7-8 april.
×