Ida är Celestins favoritkaraktär

Privatdetektiven Ida Davies som finns med i både Yxmannen och Mafioso är den brittiska deckarförfattare Ray Celestins favoritkaraktär. Och hon kommer också att finnas med i alla fyra böckerna i hans serie om jazz, maffia och mord.
– När man träffar henne och Louis Armstrong i den första boken är de tonåringar och i sista boken är de runt sextio år, berättade han i den intervju jag gjorde med honom i torsdags.
Intervjun i sin helhet kommer på kultursidan inom kort. I väntan på den kan de som inte läst vare sig Yxmannen eller Mafioso passa på att göra det. Suveräna och annorlunda historiska deckare.

 

Deckarintervjuer på gång

Det kommande veckorna blir det flera spännande möten med intressanta deckarförfattare. På torsdag väntar en telefonintervju med brittiska Ray Celestin (Yxmannen och Mafioso) som ska gästa deckarfestivalen i Sundsvall som går av stapeln 8-10/11. Om ytterligare ett par veckor väntar ett möte med den danska deckarförfattaren Jens Henrik Jensen (aktuell med de två första delarna i Oxen-trilogin – De hängda hundarna och Mörkermännen).
Och i väntan på det läser jag just nu Kristians Lundbergs nya Malmödeckare De som skall dö. Det är tio år sedan den senaste, Grymhetens stad, kom så det ska bli väldigt spännande att se hur en Lundbergdeckare av i dag är.

Och på tal om deckarintervjuer så pratade jag nyligen med författarduon Olséni & Hansen om deras nya deckarserie som de inleder nu i höst med Ester Karlsson med K. Läs intervjun här nedan.

Ester Karlsson med K är Lunds egen Miss Marple

Spänningen stiger

I torsdags presenterade vi i Svenska Deckarakademin nomineringarna till årets bästa svenska kriminalroman och nomineringarna till årets bästa till svenska översatta kriminalroman. I samband med det fick jag en intervju med en glad Anders de la Motte som nu nominerades för tredje året i rad. I år var det hans nyutkomna Höstdåd som nominerades.

Läs Anders reaktion och vilka de övriga nominerade var här nedan:

http://www.skd.se/2017/10/26/anders-de-la-motte-nominerad-for-tredje-aret-i-rad/

Det har varit många böcker att läsa i höst och jag har inte alls hunnit med att recensera i samma takt. På lördagens kultursida var det i alla fall dags för recension av två av de nominerade utländska deckarna – Ray Celestins Mafioso och debutanten Flynn Berrys Sargad. Klicka på länken nedan så kan ni läsa vad jag tyckte om dessa:

http://www.skd.se/2017/10/30/jazziga-mord-och-opalitlig-berattare/

Nu stiger också spänningen inför helgen 25-26 november när det är dags för Svenska Deckarakademins höstmöte och också att avslöja årets vinnare – och om det möjligen blir en svensk debutpristagare i år.

Höstens deckarhögar växer

Just när man tror att det lugnat ner sig på deckarutgivningsfronten ramlar den ena spännande boken efter den andra in. I högen ligger just nu bland annat isländska Arnaldur Indridasons Det tyska huset, norska Glasnyckelvinnaren Ane Riels Kåda, brittiska Sarah Hilarys Inget annat mörker och Lynda La Plantes andra bok om den unga Jane Tennison – Dolda Mördare. Alldeles nyss läste jag dessutom klart brittiska Sharon Boltons Dödsdömd. Alla dessa lär dyka upp i en deckarspalt framöver men jag kan redan nu avslöja att Boltons bok är aningen rörigt men samtidigt en riktig sträckläsare och att Indridasons, som är första boken i en ny serie, verkar väldigt, väldigt lovande.
Jag läser på med andra ord på och det hoppas jag att alla andra gör nu när höstmörkret faller tidigare och tidigare.
Och tröttnar man på läsning bjuder Netflix just nu på en spännande seriestart med Mindhunter – en tv-serie som utspelas på 1970-talet och handlar om två FBI-agenter som fördjupar sig i profilering av seriemördare. Även den lovande efter två avsnitt.

 

Inte blir det John le Carré

Just nu ger John le Carré 34 gånger pengarna för den som vill satsa på vem som avslöjas som Nobelpristagare i litteratur klockan 13 i dag. Inte för att det är oddslistorna man ska gå efter men det blir knappast le Carré. Visserligen visade Svenska Akademien med råge ifjol att man visst kan överraska och vi fick på kuppen en spännande debatt om vad som är litteratur och vad som kan prisas.

En thrillerförfattare skulle nog ändå överraska ännu mer även om det vore en mästarnas mästare som le Carré som har ett fantastiskt, lågmält språk och som ingen annan fångat efterkrigstiden och kalla kriget. Och sedan fortsatt in i nutid med oförminskad kraft. En av mina favoriter är Den lilla trumslagarflickan med fokus på konflikten mellan Israel och Palestina.

Förra året kom John le Carrés fascinerande självbiografi Duvornas tunnel och i år är denne 86-årige författare aktuell med en ny spionroman The Legacy of Spies där han knyter ihop nuet med böckerna om George Smiley, framförallt klassiska Spionen som kom in från kylan. Ett författarskap väl värt ett Nobelpris kan man tycka om man vill ha ett pris med bredd. Nu blir det knappast så men man kan ju alltid drömma …

Klockan 13 i dag vet vi i alla fall vem det blir. Och hur förvånade, överraskade, glada, besvikna eller kanske helt nollställda vi blir.

Lagercrantz nya en besvikelse

Nu har jag äntligen hunnit skriva en recension om David Lagercrantz nya Millenniumbok Mannen som sökte sin skugga. Jag kan redan här avslöja att den blev en rejäl besvikelse. Hela recensionen + även recension av Denise Minas Långt fall kan ni läsa via länken nedan:

Från Millennium till skotsk seriemördare

För övrigt har Jane Campions kriminalserie Top of the Lake, andra säsongen, börjat sändas på SVT på måndagar och är än så länge fantastiskt annorlunda och väldigt lovande.

Lagercrantz andra Millennium har landat

Så har den landat på mitt skrivbord och i bokhandlar i Sverige och runt om i världen David Lagercrantz andra Millennium-bok med titeln Mannen som sökte sin skugga. Eftersom jag tyckte att det gick imponerande bra med den första (om man nu bortser från hela diskussionen om huruvida en annan författare ska följa upp en död författares succé …) så är nyfikenheten stor även denna gång.
Jag går med andra ord hem och läser – och återkommer när det är recensionsdag 25 september. Då har säkert alla ni andra hunnit läsa den också …

Mord vid Loch Ness

(Annie Redford (Laura Fraser) och Lauren Quigley (Siobhan Finneran) i Loch Ness. Pressfoto)

I torsdags startade en ny kriminalserie på Tv4 – brittiska Loch Ness – som känns riktigt lovande. Inte i klass med geniala Happy Valley visserligen men välspelad, intressant och med fängslande miljöer. och med Loch Ness-odjuret med på ett litet hörn så klart. Sedan är det väl i och för sig säkert fler än jag som undrar om det verkligen är så där supersuper illgrönt runt Loch Ness på riktigt.
Handlingen är klassisk. Ett lik hittas och snart står det klart att det kan handla om en seriemördare. Den lokala polisen Annie Redford (som aldrig behövt utreda ett mord tidigare) får hjälp av den mer professionella kriminalkommissarie Lauren Quigley och en berömd rättspsykolog. Snart visar det sig också att Annie har privata kopplingar till utredning.
Lauren Quigley spelas för övrigt av Siobhan Finneran som spelade syster till polisen Catherine Cawood i Happy Valley.
Jag tänker definitivt se några avsnitt till av Loch Ness. I alla fall i väntan på att höstens mest efterlängtade serie drar i gång – Top of the Lake, säsong 2.

 

Träff med deckarfavorit

I dag ska jag träffa en gammal favorit bland svenska deckarförfattare. Eller gammal och gammal – hennes senaste deckare kom 2011.
Det handlar om Karin Alfredsson, journalist och författare och ständigt engagerad när det handlar om kvinnors rättigheter runt om i världen. I en annorlunda serie i fem delar, som inleddes med 80 grader från Varmvattnet (underbar titel!) lät hon läsarna följa läkaren Ellen Elg från just byn Varmvattnet när hon arbetar i södra Afrika, Indien och Hanoi bland annat.
Serien mixar deckargåtor med starkt engagemang för kvinnofrågor på ett stark och övertygande sätt. Den senaste (sista?) boken om Ellen Elg, Pojken i hiss 54, kom som sagt 2011.
Efter det har Karin Alfredsson arbetat i bland annat Zambia som chef för organisationen We Effect som arbetar för att människor som lever i fattigdom och utsatthet ska få ett bättre liv.
Nu är hon tillbaka i Sverige och dessutom aktuell med en ny bok Skrik tyst så inte grannarna hör. Den är ingen deckare men en både intressant och tankeväckande roman om skillnader och likheter mellan misshandlade kvinnors situation i olika delar av världen och i olika samhällsklasser.
Mer om detta blir det efter dagens intervju. Kommer på en kultursida nära er snart.

Gunilla Wedding
Gunilla Wedding är ledamot i Svenska Deckarakademin och kulturchef och deckarrecensent på Skånska Dagbladet.

Namn: Gunilla Wedding
Ålder: 52 år
Bor: Lund
Läser just nu: De som ska dö av Kristian Lundberg.
Missar inte: Att läsa. Veckans yogapass. Leka med valpen.
Ser fram emot: Höstrusk. Skidåkning. Bokens Dag i Hässleholm 18/11.
×