Deckarlucka 5

img_0856

5/12 Mordet på Orientexpressen (1934):
När man läser inledningen till en av Agatha Christies allra bästa deckare, Mordet på Orientexpressen, så inser man hur länge sedan det är som den skrevs: ”En vintermorgon klockan fem i Syrien. Det tåg, som i järnvägstabellerna högtidligt kallades Taurusexpressen, stod inne på stationen i Aleppo. Den bestod av en restaurangvagn med ett litet kök, en sovvagn och två vanliga vagnar.”
Mordet på Orientexpressen är ett av Agatha Christies klurigaste pussel – där rättvisan, den juridiska i alla fall, heller inte segrar. Det är ett slut som man kan diskutera länge och väl ur olika moraliska perspektiv men uppenbarligen tror Christie och Poirot på att ta rättvisan i egna händer ibland. Absolut inget att rekommendera men en väldigt kul bok att läsa.
Den som vill ha extra kul kan passa på och läsa Ingrid Hedströms Blodröd måne över Villette (2011) som är en betydligt mer aktuell deckare och en fin och finurlig blinkning till just Mordet på Orientexpressen.

 

 

 

 

Deckarlucka 4

img_2065

4/12 Strong poison (Oskuld och arsenik) 1930:
I denna lucka döljer sig ännu en klassisk deckardrottning – kanske den största av dem alla. Dorothy Sayers deckare med Lord Peter Wimsey och så småningom även Harriet Vane i huvudrollerna är intelligenta, bitska, oerhört underhållande och dessutom så småningom förbluffande framsynta i sin syn på kvinnor, kärlek och karriär. Min favorit är utan tvekan Kamratfesten men i Strong Poison (Oskuld och arsenik) från 1930 träffas Lord Peter Wimsey och Harriet Vane för första gången när han följer rättegången där hon står anklagad för mord på sin älskare och där han gör allt han kan för att rentvå henne. Något som komplicerar deras relation under många kommande böcker. En måste-läsa-bok om man vill följa denna intressanta relation från början.

Deckarlucka 3

img_2055-2

3/12: The Mysterious Affairs at Styles av Agatha Christie (1920)
Agatha Christie är verkligen min ungdoms stora deckarkärlek. Tack och lov för mängden för jag formligen slukade dem, så väl på svenska som på engelska och älskade klurigheten, det stela nästan formella i personskildringarna och den där ondskan som sipprade fram under den sobra ytan. The Mysterious Affairs at Styles (En dos stryknin) är inte en av de allra bästa men å andra sidan den allra första och Hercule Poirot och parhästen Hastings entré i den fiktiva världen. En klassisk gåta som naturligtvis utspelas på en herrgård – Styles Court – där den förmögna Mrs Ingelthorpe styr och ställer. När hon hittas mördad blir det Hercule Poirot (som bor i närheten) som ringar in mördaren med hjälp av ledtrådar som ett förstört testamente, en sönderslagen kaffekopp, ett gammalt kuvert och en nyplaterad blomsterrabatt …

Deckarlucka 2

img_0851

2/12: De rödhårigas förening av Sir Arthur Conan Doyle:
Naturligtvis måste det bli en Sherlock Holmes till – en av alla dessa suveräna deckarnoveller som också har fastnat på ett alldeles speciellt sätt i mitt minne. Egentligen tror jag att det har med titeln, De rödhårigas förening, att göra. En minst sagt fantasieggande sådan för en deckarnovell. Och så inledningen: ”En dag förra hösten då jag hälsade på hos min vän Sherlock Holmes fann jag honom försjupad i ett samtal med en mycket tjock och frodig äldre man med eldrött hår.”
Efter det här kan verkligen vad som helst hända och när Watson beundrande i slutet säger”Du räknade ut det fint, utropade jag med oskrymtad beundran. Det är en lång kedja, men varenda länk håller.” så är man fullständigt böjd att hålla med honom. Läs själva så får ni se. Genialt och enkelt – för Sherlock Holmes i alla fall.

Deckarlucka 1

img_0848

Första december och dags för första luckan i årets deckarkalender. Detta år ska inläggen gå i nostalgins tecken- det blir både gamla favoriter som är skrivna för länge sedan och som det är länge sedan jag läst. Till minneshjälp tar jag min bokhylla och Svenska Deckarakademins bok 221 bra deckare du bör läsa innan du mördas.
En och annan tävling kan det nog också bli.

1/12: Baskervilles hund av Sir Arthur Conan Doyle
Naturligtvis är det här vi måste börja. Sir Arthur Conan Doyles Baskervilles hund (The Hound of Baskervilles) gick ursprungligen som följetong i Strand Magazin 1901 – 1902 och den tillhör de deckare jag läste väldigt, väldigt tidig – någonstans i glappet mellan Enid Blytons Fem-böcker och Agatha Christie. Jag föll handlöst för skräckstämningen, för de dimmiga hedarna, för djävulshundens tjut – och naturligtvis för Sherlock Holmes själv. Trots att Baskervilles hund har filmatiserats i otal versioner, nu senast I Steve Moffat och Mark Gatiss supermoderna Sherlock, så är det omöjligt nå fram till känslan som läsningen skapar. Baskervilles hund tillhör de där historierna som jag läser om med jämna mellanrum och alltid njuter lika mycket av att läsa. Den passar dessutom alldeles perfekt som högläsning en mörk och blåsig kväll. Prova gärna!

Deckarlucka 1

img_0848

Första december och dags för första luckan i årets deckarkalender. Detta år ska inläggen gå i nostalgins tecken- det blir både gamla favoriter som är skrivna för länge sedan och som det är länge sedan jag läst. Till minneshjälp tar jag min bokhylla och Svenska Deckarakademins bok 221 bra deckare du bör läsa innan du mördas.
En och annan tävling kan det nog också bli.

1/12: Baskervilles hund av Sir Arthur Conan Doyle
Naturligtvis är det här vi måste börja. Sir Arthur Conan Doyles Baskervilles hund (The Hound of Baskervilles) gick ursprungligen som följetong i Strand Magazin 1901 – 1902 och den tillhör de deckare jag läste väldigt, väldigt tidig – någonstans i glappet mellan Enid Blytons Fem-böcker och Agatha Christie. Jag föll handlöst för skräckstämningen, för de dimmiga hedarna, för djävulshundens tjut – och naturligtvis för Sherlock Holmes själv. Trots att Baskervilles hund har filmatiserats i otal versioner, nu senast I Steve Moffat och Mark Gatiss supermoderna Sherlock, så är det omöjligt nå fram till känslan som läsningen skapar. Baskervilles hund tillhör de där historierna som jag läser om med jämna mellanrum och alltid njuter lika mycket av att läsa. Den passar dessutom alldeles perfekt som högläsning en mörk och blåsig kväll. Prova gärna!

En trippel deckarnostalgi

maigret

För ett par månader sedan var det H.K Rönblom och hans lärare Paul Kennet som lyftes fram av Modernista. Nu är det dags för ännu en dos deckarnostalgi när Atlantis presenterar sin nyutgivning av Georges Simenons kommissarie Maigret. Tre titlar per säsong ska det bli och först ut är Maigret på semester, Maigret på nattklubb och Min vän Maigret.
Jag måste erkänna att jag inte tillhör de flitigaste Maigret-läsarna men uppskattar definitivt språket och miljöskildringarna och det tillbakalutade tempot. Att de här tre, lagom tunna, kan platsa som julläsning är inte alls omöjligt.

Och här tror jag också att det föddes en liten idé till årets deckarkalender – den får gå i nostalgins tecken. Vi ses bakom första luckan på torsdag!

Aningar om vårdeckare

Våren närmar sig. I alla fall i bokkatalogerna på redaktionen. I dag var det kom Piratförlagets katalog och bjöd på två minst sagt lockande vårnyheter i deckarväg.
Nummer ett är En bror att dö för, Anders Roslund och Stefan Thunbergs uppföljare till den omskakande Björndansen – en kriminalroman som baserades på verklighetens militärligan. Redan i januari kommer den och det ska bli väldigt spännande att se om denna Roslundkonstellation nummer två (än så länge är man ju mest van vid hans samarbete med Börge Hellström i Evert Grens-böckerna) fungerar lika bra i ytterligare en bok.
Nyhet nummer två har flitiga Kristina Ohlsson som upphovsperson och är en efterlängtad ny bok i serien om Fredrika Bergman och Alex Recht. Syndafloden är titeln och det utlovas gömda saker som plockas fram i ljuset, en skjuten man, en begravningsentreprenör som letar efter sin bor och en kvinna som försöker skydda sig själv och sina barn mot sin man. I mars är det dags och det ka också bli väldigt spännande.

Vinnarna klara!

Årets bästa kriminalromaner är avslöjade!

Malin Persson Giolitos Störst av allt är årets bästa svenska deckare med motiveringen: ”Ett originellt berättat psykologiskt rättegångsdrama på vasst och roligt språk”.

Ray Celestins Yxmannen blev årets bästa till svenska översatta kriminalroman med motiveringen: ”Om mord, musik och mysterier i mustig New Orleans-miljö”.

Eskilstuna och vinnarna

I helgen är det dags för Svenska Deckarakademins traditionella höstmöte och 14.00 på söndag på Eskilstunas Stadsbibliotek avslöjar vi vilka kriminalromaner som är årets bästa och kanske blir det ett debutpris också. Naturligtvis har jag mina favoriter bland de fem nominerade i kategorierna för årets bästa svenska kriminalroman och årets bästa till svenska översatta kriminalroman men det får vara min hemlighet  …
Just nu klurar jag mest på bra deckarläsning på tåget upp och tillbaka. Jag har precis avslutat Karin Slaughters The Kept Woman som var helt ok men inte en av Slaughters bästa. Kanske ska jag slå till på nya Ian Rankin Rather be the devil eller nya Val McDermid Out of bonds. Eller kanske en Adrian McKinty till? Jag skulle också kunna leta lite i mina gömmor…
Trivsamt problem måste jag säga.

Gunilla Wedding
Gunilla Wedding är ledamot i Svenska Deckarakademin och kulturchef och deckarrecensent på Skånska Dagbladet.

Namn: Gunilla Wedding
Ålder: 51 år
Bor: Lund
Läser just nu: A deadly thaw av Sarah Ward
Missar inte: Att läsa. Veckans yogapass. Att se om The Wire.
Ser fram emot: Vintern. Snö. Skidturer. Julledigheten.
×