Lysande Holt, pinsam Persson och en Spårhund

holt

Som ni förhoppningsvis sett i min och kollegan Pernilla Ekdahls blogg från Bokmässan (länk nedan) så har det blivit en hel del deckarnedslag under Bokmässan i Göteborg. Starkast intryck gjorde utan tvekan Anne Holt som jag lyckades se två gånger. I en väldigt bra intervju med Kerstin Bergman på Crime Scen (inte den intervjun som ses på bilden ovan) kom hon dock med ett tråkigt besked – nya Offline är den sista boken om Hanne Wilhelmsen. Jag som glatt mig så åt återseende i Offline tycker naturligtvis att det är jättesorgligt – men kanske också logiskt. Det finns så mycket annat/andra hon kan skriva om. Nytillkomne polisen Henrik Holme till exempel …
Ett annat intressant inslag på Crime Scen var när Maria Neij samtalade med Jens Lapidus och Sofi Oksanen om den specialutgåvan av Lapidus Snabba Cash (med kommentarer av författaren själv och texter av andra författare, bla Oksanen, om Snabba Cash) som kommit ut i år i samband med att det är tio år sedan Snabba Cash kom ut första gången. Intressanta synpunkter på hur man skriver om kriminella och kriminalitet och undviker stereotyper.

Om Holt var mässans deckarhöjdpunkt var å andra sidan intervjun med Leif GW Persson, även den på Crime Scen, ett riktigt lågvattenmärke. Inför en enorm publik pratade GW Persson mest om att dottern Malin Persson Giolitos rättegångsthriller Störst av allt är en bättre bok än hans egen nya Kan man dö två gånger? (stämmer i och för sig) och så plockade han billiga skrattpoäng på elakheter mot författarkollegor. Snudd på pinsamt.

Roligare var det att årets Spårhund (Svenska Deckarakdemins prist för bästa barn- och ungdomsdeckare) som delades ut på mässan på fredagen i år gick till Christoffer Carlssons ungdomsdeckare Oktober är den kallaste månaden.  Juryn skriver i sin motivering: ”En spännande och psykologiskt övertygande skildring av ungdomars vuxenblivande.
Christoffer Carlsson har fått pris av Deckarakademin tidigare när hans deckare Den osynlige mannen från Salem blev årets bästa kriminalroman 2013. Oktober är kallaste månaden är hans första ungdomsdeckare.

Själv gjorde jag debut som seminariemedverkande på mässan i går och lyckades faktiskt sammanfatta årets utgivning av översatt deckare på prick åtta minuter. Ännu kortare kan man sammanfatta det jag sa med ”Nordiska män, brittiska kvinnor, många intriger i flera tidsplan och så en härlig påminnelse om att deckargenren aldrig står stilla genom Elizabeth Hands deckarserie om Cass Neary”.
Jag lovar att utveckla det hela mer ingående i ett blogginlägg snart.

Här en länk till vår Bokmässeblogg:
http://www.skd.se/bokmassa/

23 böcker om Banks

robinsonwebb

När musiken tystnar är Peter Robinsons 23:e bok om kriminalkommissarie Alan Banks. En imponerande mängd böcker om samma huvudperson och ännu mer imponerande är att Robinson lyckas hålla så hög kvalitet genom hela serien. Visserligen finns det ett par böcker som sticker ut som alldeles, alldeles extra bra – En ovanligt torr sommar, I ondskans spår och En bit av mitt hjärta – men ingenting är å andra sidan dåligt. Nummer 23 är till exempel riktigt, riktigt bra. den följer två tidsspår – brutal våldtäkt och mord på en ung tjej i nutid och en våldtäktsanmälan från 1967 som blivit aktuell igen. En röd tråd finns naturligtvis mellan då och nu och angelägenhetsgraden är hög. Ett måste för alla Robinsonälskare – och alla andra.

Deckarprat på danska

Thomas Rydahl dansk författare som debuterat med Eremiten.

 

Förra veckan intervjuade jag författaren bakom den danska deckarsuccén Eremiten (deckardebutpris, debutpris, Glasnyckeln osv). Thomas Rydahl heter han och är en sympatisk person med många spännande tankar om så väl författande som deckargenren. När vi inledde intervjun frågade han artigt om jag ville att han skulle prata danska eller engelska. Danska är inte lätt men när vi ändå talar två olika språk med vissa förutsättningar att förstå varandra så vore det väl katten om vi skulle gå omvägen genom ett tredje språk. Så danska blev det och en väldigt trevlig pratstund om en minst sagt annorlunda deckare.
Läs intervjun här:

Dansk deckarsuccé till Sverige

Åtta minuter deckare

STOCKHOLM 20160326 Vi ställer om klockan till sommartid. Foto: Marcus Ericsson / TT / Kod 11470
Foto: Marcus Ericsson / TT

 

Åtta minuter, kanske nio. Det är vad jag har på mig att presentera årets svenska utgivning av utländska deckare på Bokmässan i Göteborg. Tillsammans med två kollegor i Svenska Deckarakademin, Nisse Scherman och Johan Wopenka håller jag i ett miniseminarium med rubriken Årets deckare på svenska. Johan är moderator, Nisse presenterar den svenska utgivningen (ännu mindre lätt på åtta minuter …) och de översatta är alltså mitt ansvar.
Åtta minuter är inte lång tid inser jag nu när jag försöker få ihop detta. Ska jag presenterar trender, länder, överraskningar, favoriter eller försöka mig på en slags total sammanfattning? Spaningar hittills är i alla fall att det har varit ovanligt mycket Danmark i år, att Spanien är en uppstickare liksom naturligtvis Elizabeth Hands Cass Neary-böcker.
Åtta minuter alltså …
Vad det blir av detta kan den som besöker Bokmässan lördag 24/9 få reda på. 16.30 – 16.50 gäller det.
Och innan dess ska jag och kollegan Pernilla Ekdahl bevaka mässan för Skånskans och Norra Skånes räkning. Roliga bråda dagar med andra ord och jag lovar att återkomma snart med samlade deckartips för den som ska till Bokmässan.

 

Till Berlin med Bäckström

Persson

Leif GW Perssons minst sagt osympatiska kriminalkommissarie Evert Bäckström trivs bäst i sin lägenhet på Kungsholmen i Stockholm, på sina favoritkrogar i närheten och på raggningsuppdrag på Stureplan. Nu får han i alla fall vidga sina vyer och följa med när jag åker till Berlin på ett par dagar – i alla fall som läsning på flyget och kanske i solen någonstans på stan.
Jag tjuvstartade med ett par sidor i Kan man dö två två gånger? redan innan det bar i väg och vet så mycket som att GW Persson har utrustat historien med en ung mästerdetektiv i form av Bäckströms unge granne, tio år gamla Edwin, som hittar en dödskalle med skotthål i när han är på scoutläger. Denne skalle överräcker han till Bäckström som drar i gång en mordutredning där han själv gör så lite som möjligt. Välbekant men trivsamt än så länge med andra ord.

 

Såld på Cass Neary

neary

Så lycklig man blir när man hittar något helt nytt att snöa in på. För mig är det just nu bara Cass Neary som gäller. Hon är huvudperson i amerikanska kultförfattaren Elizabeth Hands deckarserie som inleds med Generation Loss som kom på engelska 2007.
Det är det lilla förlaget Constant Reader som tagit Cass Neary till Sverige och fått mig att upptäcka henne. Neary är en helt osannolik trasig men också stentuff föredetting som fotograf som högst motvilligt ramlar in i riktigt otäcka mordutredningar. I Generation Loss får man veta att hon en gång var en lovande fotograf inom punkscenen i New York på 70-talet. I nutid är hon en härjad medelålders kvinna beroende av så väll knark som alkohol och en destruktiv livsstil. I Generation Loss får hon ett fotouppdrag av en gammal vän och hamnar i iskalla Maine bland övervintrade hippies, misstänksamma ortsbor och en seriemördare. Underbar läsning!
Efter Generation Loss kastade jag mig över del två i serien som också kommit på svenska i år, utgiven av samma förlag. Se mörkret heter den och här hamnar Cass i kylan igen – denna gång först i Finland och sedan på Island där hon konfronteras med foton av döda och black metall. Jag är bara halvvägs än men det känns minst lika lovande som del ett.
Som en röd tråd genom Cass Neary-serien går fotokonsten – foto står i centrum för utredningarna och man får lära sig mängder av intressant om så väl konstfototeknik som fotografins historia längs vägen. Titeln på bok ett Generation Loss är symboliskt nog ett utryck för hur mycket ett foto kan förlora i kvalitet när det överförs till ett annat format. Eller kanske för hur mycket Cass har fölorat när hon tvingas leva i en helt annan tid än den som var hennes glansperiod…
Möjligen är jag sen på att upptäcka den här fantastiska serien men jag njuter för fullt och uppmanar alla andra till läsning!

P.S Hard Light heter den tredje och ännu inte översatta boken i Cass Neary-serien.
D.S

Danska deckare – och spanska

Det har varit mycket norskt i år men nu verkar danskarna vara på ingång. Jag har precis slagit igen danska Jesper Steins Bye bye blackbird och så är det dags för ännu en dansk – Thomas Rydahls Eremiten som belönades med det skandinaviska deckarpriset Glasnyckeln förra året. På tisdag träffar jag Rydahl för en intervju så det gäller att läsa snabbt. Som tur är innehåller helgen två långa bilresor så det ska nog lösa sig.
Och räcker inte Rydahl så ligger ännu ett för Sverige lite ovanligt deckarland på vänt – spanska Dolores Redondos debut Den osynlige väktaren.

Inne med sympatiska, medelålders kvinnliga poliser?

SVT-SAKNADALDRIGGLOMD-2015-E00-1af6

(Nicola Walker som Cassie Stuart och Sanjeev Bhaskar som Sunny Khan i Saknad, aldrig glömd.
Foto: Mainstreet Pictures )

Först Ett fall för Vera, sedan Happy Valley och nu Saknad, aldrig glömd. Medelålders (eller äldre), kvinnlig poliser med karaktär, empati och intelligens verkar vara en stark trend i brittiska tv-deckare just nu.
Först kom alltså Happy Valley med fantastiska Sarah Lancashire (51 år) i huvudrollen som den kärva men fullständigt oemotståndliga polisinspektör Catherine Cawood som löser vardagsbrott (och komplicerade kidnappningar) på landsbygden i Yorkshire. Och så har vi förstås sedan länge numera 70-åriga Brenda Blethyn som kriminalkommissarie Vera Stanhope i tv-filmatiseringarna av Ann Cleeves deckarserie.
Och nu har jag de senaste tre fredagarna suttit som klistrad framför den brittiska tv-deckaren Saknad, aldrig glömd (Unforgotten) som visats på SVT. En fantastiskt välgjord serie där ett skelett som hittas under ett golv leder till att sedan länge undanstuvad hemligheter i fem olika brittiska familjer plötsligt riskerar att dras fram i ljuset. Huvudrollen som den supersympatiska kriminalkommissarien Cassie Stuart spelas otroligt bra av Nicola Walker (46 år). Walker har en närvaro som skär rakt igenom tv-rutan och ett leende att döda för.  Hon spelar för övrigt kommissarie, om än en död sådan, i ytterligare en lysande brittiska tv-deckare, River, där för övrigt svenska Stellan Skarsgård gör sin bästa roll på många, många år som kommissarie River.
Många positiva adjektiv är det i det här blogginlägget men det är de definitivt värda Vera, Catherine och Cassie. Och kanske kan man lägga ytterligare en kommissarie till gruppen? Svenska Hans Rosenfeldts brittiska kommissarie Marcella i tv-serien med samma namn. Hon spelas av 40-åriga Anna Friel och har definitivt karaktär och intelligens även om det är lite mer komplicerat vad gäller det sympatiska …

Var kan man se allt detta bra då?
River, Happy Valley säsong 1 och Marcella kan man hitta på Netflix. Happy Valley säsong två börjar på SVT nu på söndag 4/9. Vad gäller Saknad, aldrig glömd ligger tyvärr bara de två sista avsnitten kvar på SVT Play och det samma gäller för senaste säsongen av Ett fall för Vera.

Prisade på Gotland

Maj

Hur gärna jag än skulle velat det har jag inte haft möjlighet att delta under de gångna dagarnas deckarfrossa på deckarfestivalen Crimetime Gotland (17-20/8). I princip alla Sveriges deckarförfattare verkar ha deltagit och ett imponerande gäng utländska också som till exempel Peter Robinson, Sharon Bolton och Jörn Lier Horst för att bara nämna några.
Förutom seminarier, scenintervjuer och mycket annat har det också delats ut ett antal priser på Crimetime.
Årets debutant: Sekten på dimön av Mariette Lindstein
Årets deckarförfattare (läsarnas pris): Emelie Schepp
Årets barndeckare: Pax-serien av Åsa Larsson, Ingela Korsell och Henrik Jonsson
Årets Hederspris: Maj Sjöwall

 

Foto på Maj Sjöwall: Peter Knutson

Gunilla Wedding
Gunilla Wedding är ledamot i Svenska Deckarakademin och kulturchef och deckarrecensent på Skånska Dagbladet.

Namn: Gunilla Wedding
Ålder: 51 år
Bor: Lund
Läser just nu: Kan man dö två gånger? av Leif GW Persson och 1947 av Elisabeth Åsbrink.
Missar inte: Att läsa. Veckans yogapass. Ett nytt avsnitt av Fargo andra säsongen varje kväll.
Ser fram emot: Lite mer sommarvärme. Berlin igen. Bokmässan. Bokens Dag i Hässleholm.
×