Livet under den Brasilianska strejken

”Greve” betyder ”strejk”

Som ni säkert sett i media så är det en massiv strejk som paralyserat landet i över en vecka. Här kan ni läsa mer om anledningen till strejken men kort sagt är det en rekation till regeringens beslut att höja bensinpriset från 5 real till 10 (!!) real. Brasilien är känd i hela världen för att ha höga skatter på allt. Tyvärr går inte skattepengarna till vård, skola och säkerhet utan till att renovera biljonvillor, dyra resor och politikernas fickor.

Här i Itacaré lever vi dock i en liten bubbla. Vi är isoleras av hundratals kilometer av regnskog från resen av landets problem. I Itacaré är det alltid soligt, folk surfar andra ligger och solar på stranden. Det är svårt att märka av att det är en enorm kris som pågår i landet.

Sen kom strejken.

I början förstod jag inte riktigt hur beroende vi faktiskt är av transportering och bensin. Jag har spenderat större delen av livet med att protestera mot just bensin och biltransport. Så när strejken började och ingen kunde köra någonstans (dels på grund av att vägarna var blockerade av lastbilar men även för det inte fanns mer bensin att köpa) så var min första tanke att det skulle bli ett bra uppehåll som renade vår luft lite grann.

Folk i hela landet är ursinniga – på den här muren står det ”Ut med Temer”

Men sen gick jag till mataffären för att handla ingredienser till lunchen. Det var tomt på hyllorna. Jag gick till fruktaffären för att köpa grönsaker. Tomt där med. Vi gick till en restaurang för att äta lunch. Stängt. Gasen i stan var slut. Ingredienserna var slut. Sen fick vi höra en till oroande nyhet. Vattnet var på väg att at slut i stan (folk köper vatten i stora plasttankar). Va bra att vi har en maskin hemma som filtrerar vattnet som kommer från vattenverket tänkte jag genast. Men samma dag gick vattenverket ut med ett officiellt meddelande om att de inte kommer kunna förse oss med vatten länge till för produkterna de häller i vattnet som tar bort parasiter och liknande håller på att ta slut. Så vi gick hem och tänkte koka upp massa vatten så vi hade något att dricka ifall det skulle ta slut i kranen. Men när vi kom hem fanns det ingen el. Något träd hade vält över en elledning men ingen kunde åka dit för att åtgärda problemet för vägarna var blockerade. De enda som hade el kvar var folk som har solceller på taket. Senare samma kväll gick ambulansen ut med ett meddelande att den sista bensindroppen tagit slut. Nu var även ambulansen stängd (eftersom att Itacaré är så litet är ambulansen vårt enda sjukhus). Shit, tänkte jag och fick panik. Jag sa till Ian att vi måste ta vårt pick och pack och dra till Sverige tills situationen löser sig. Vi har fortfarande bensin i vår bil och jag vet en väg till Ilheus (närmaste flygplatsen) som antagligen inte är blockerad. Men då sa Ian att flygplatsen stängt ner förra veckan för det fanns inget flygbränsle kvar.

Här står vi i kö till att tanka bilen när bensinmacken sa att de hade få liter kvar.

Herre Gud sa jag till Ian. Vad ska vi göra? Hur i hela världen har vi snurrat in oss i en livsstil där vi är helt och hållet beroende av bensin och biltransport!? Det fick mig att tänka på hur viktigt det är att hitta alternativa levnadssätt. Inte endast för att det är hållbart och gynnande för miljön men livsviktigt för oss. Så vi började genast fundera på alternativ och en Plan B. I trädgården har vi planterat gurkor, bananer, acai, papaya och tomater. Ian kunde fånga fisk och skaldjur i havet. Vi har ett vattenrenande sugrör som vi kunde dricka vatten genom ur olika floder som finns här i stan. Vi ställde ut hinkar i trädgården och samlade upp regnvatten.

Våra bananer blir snart gula här hemma i trädgården!

Vad det gäller anledningen till strejken så håller jag med om att något måste ske för att tvinga regeringen till att göra förändringar i landet. Det är en styrka vi har som medborgare att kräva våra rättigheter genom att samlas och strejka tillsammans. Jag hoppas verkligen att detta leder till någon sorts förändring. Det måste det! Men samtidigt var det som en slap in the face att få se hur beroende vi faktiskt är av bensin och biltransport. Detta fick mig att inse ännu mer att vi måste hitta alternativa levnadssätt så vi inte är helt och hållet beroende av bensin.

Idag vaknade vi upp till nyheterna att strejken ska pausas i två veckor. Men nya hot om att oljearbetarna ska starta en ny strejk imorrn.

Det är nog bäst att gå ut i trädgården och plantera fler tomater.

Bella Estrela
Ålder: 29 år
Från: Lund
Bor i: Itacaré, Brasilien
Är: Journalist, Hållbarhetsexpert, surfare, mamma
Bloggar om: Livet i Brasilien, hållbarhet och föräldrarskap
Bloggade tidigare om: Hållbarhet i vardagen läs här och Antarktis.
×