Kultur-kompromissen

Det fina med vår mångkulturella värld är alla olika livsstilar, åsikter, traditioner, synvinklar och livsstilar som får plats i en och samma värld. Vi kan lära oss av andra och få perspektiv på de sanningarna vi själva vuxit upp kring. Jag växte upp med 3 olika kulturer hemma och det var ständigt diskussion krig hur man ska vara, vad man ska göra och hur man ska tänka. Redan som barn visste jag att det fanns flera vägar och sätt att se på livet.

Sen blev saker ”real” när jag gifte mig med min fina brasse. Vi var uppväxta i två olika kontinenter – våra åsikter och kulturer skiljde sig åt mycket! En hel Atlant emellan oss! Varje dag lärde vi oss av varandra och hittade nya sätt att kunna kultur-kompromissa.

Och sen blev saker ännu mer ”real”. Vi fick Julian. Nu hade vi en liten pojke som skulle få lära sig en hel livsvy från scratch – och det var vi som skulle visa honom vad som var rätt och fel.

%50 Brasse – 50% Gringo – 100% Fantastisk!

Att bo i ett annat land är en fantastisk upplevelse och jag har alltid tyckt det är roligt att ta seden dit jag kommer. Men med det sagt – så är det inte så att det inte finns saker som jag helt enkelt inte kan förstå mig på. Här i Brasilien är sockerkaka och Oboj en hälsosam frukost för både barn och vuxna, kaffe är något man dricker på kvällen och återvinning är en konspirationsteori.

Sen är det många praktiska saker som är no-no’s beroende på vilken ”klass” man kommer ifrån. Segregationen är inte endast en social fråga men även en hållbar en! Vilket färdmedel du väljer till exempel har att göra med ditt bankkonto, och inte ditt gröna samvete. Jag minns när jag och Ian precis flyttat till Sverige och hur fascinerad han var av att se kostymklädda business-snubbar åka cykel till jobbet!

Eller bussen – som i Sverige anses vara ett smart och kollektivt färdsätt till skillnad från Brasilien där man bara tar bussen ifall man inte har råd att köpa en bil. När vi bodde i Sverige valde vi att inte ha bil bara för det var så himla mycket mer praktiskt att inte ha en. Istället tog vi bussen eller tåget (eller cykeln) när vi behövde. En annan bra sak med buss och tåg (för längre resor och äventyr) är att man kan slappna av, ta en kaffe, prata och njuta av det förbipasserande landskapet – tillsammans! Nu för tiden verkar man till ju till och med kunna hyra sin egna stora buss! I bilen är allt detta endast ett privilegium för den som inte måste totalkoncentrera på vägen och körandet.

Detta får mig att tänka på en liten utflykt som jag och Julian gjorde förra året när vi var och hälsade på i Sverige. Vi tog tåget till Göteborg (från Malmö) och han satt fastklistrad vid fönstret hela vägen! Vi såg vackra landskap, havskust, blomstrande rapsfält, kor, hästar, små samhällen och barn som vinkade till oss när tåget åkte förbi. Julian var helt fascinerad – han brydde sig inte ens om sin kanelbulle som jag köpt till honom i tågets bistro.

Så nu tar vi med oss denna Svenska sed till Brasilien – nästa månad ska vi göra en buss-luff längs med vår Bahianska kust. En annan proffsig sak med kombon barn+längre resa är att man inte måste muta barnet med glass för att det ska sitta still i barnstolen i flera timmar – bara det borde vara kollektivtrafikens största slogan!

Och nu är Ian helt med på detta också. Buss-och-tåg-lover! Det är just detta som är så häftigt med olika kulturer – när vi är öppna så kan vi lära oss av varandra. Och sedan lära våra barn. Julian kommer att få en blandad (första) världsbild – en mix av båda våra kulturarv för att sedan skapa sin egna när han väl lämnar boet och flyger ut i världen med egna vingar.

Hållbart bygge och miljövänliga hus

Före och efter!

 

Idag är det precis 4 år sedan som vi bestämde oss för att flytta till Brasilien och bygga ett litet hus till och plus ett strandhotell som vi skulle jobba med. Jag minns det som igår då vi satt i vår lilla hyresrätt i kalla Malmö och drömmen om att ha ett eget hus och en ny business i ett ställe där februari inte kallas för ”vabruari” utan för ”sommar-peak-plus-karnaval”.

Snabbt gick dock husdrömmandet över i miljöångest och oro. Att hyra lägenhet (som jag alltid gjort) är en återanvändning och därav ett mer miljövänligt bostadsval. Men nyproduktion kräver mycket nytt material, trä, cement, kemikalier, plast, glas. Hjälp! Skulle vi ansvara för allt detta? De senaste 10 åren har jag spenderat åt att skriva om hur man återanvänder det som redan producerats och här skulle jag gå emot allt jag preachat om så länge.

Men tack och lov så har vi kommit långt till och med inom byggscenen och det finns många hållbara alternativ! Passivhus är ett nytt koncept som blir allt mer populärt inom nyproduktionen (särskilt i Sverige) och alternativ som solel, vattenåteranvändning och hållbara uppvärmningsalternativ finns tillgängliga. Jag lärde mig mycket utav olika aktörer och ambassadörer till exempel Weber som promotar just hållbart bygge och bevisar att det inte alls är så omöjligt och extremdyrt. Ett annat företag som är supercoolt är Kronetorp Park som bygger hållbara bostäder och de använder grundvattnet till att både värma upp och kyla ner sina lägenheter.

Men nu var det så att vi inte skulle bygga i Sverige utan i Brasilien – vilket gjorde det hela lite svårare. Hållbarhetstänket är inte lika utvecklat här som det är i Sverige. Det finns till exempel en liten ideell grupp här i Itacaré som lyckats fixa en återvinnings-sopbil som kommer en gång i veckan och tar vårt skräp till en annan stad 100km bort där det sedan sorteras. När jag pratar med folk om detta och att de ska delta i vår återvinning så säger det ofta att hela återvinningsgrejen är en bluff och att det slängs i samma hög som allt annat skräp. En ren konspirationsteori! Det finns alltså fortfarande en lång väg till hållbarheten här i landet. Tyvärr.

Men tillbaka till husbyggandet. Jag och Ian valde alltså att bygga med så lite påverkan på miljön som möjligt, att använda hållbara byggmaterial och att skapa miljövänliga lösningar inne i boendet. Jag har skrivit ihop 5 saker som vi tänkte på hela vägen från utformandet av huset till själva byggprocessen.

1. Prata hållbarhet redan vid ritnings-stadiet

Hållbarhet är mycket lättare att integrera ifall huset är utformat i den tankebanan. Vi pratade mycket om detta med vår arkitekt redan från dag 1. Tänk på vart i huset du placerar fönster – ifall det finns ett fönster i varje håll där solen befinner sig under dagen kan du skippa att ha lampor på större delen av dygnet. Vi valde till exempel att inte ha en vägg på framsidan av huset utan gjorde hela väggen till 3 stora fönsterdörrar som man kan öppna och stänga. På så sätt får vi in maximalt med ljus hela dagen och använder sällan lampor. En annan sak att tänka på är att utforma rummen på så sätt att det är lätt att reglera temperaturen. Till exempel valde vi att göra ett enda stor rum för både köket och vardagsrummet just för att kunna reglera temperaturen i 2 rum samtidigt. Ibland kan en vägg eller en dörr skapa en stor blockering och då måste man reglera temperaturen separat i 2 rum vilket kräver mer energi. För oss handlar det mer om nerkylning eftersom att det är varmt året runt så för att inte behöva använda air-con mycket så gjorde vi en studie om drag och vind just i vårt område och placerade fönster på ställen där vi kunde låta in vind och drag på ett bättre sätt.

2. Val av material för funktionaliteten

Materialet du väljer spelar stor roll inom många områden. Funktionalitet, estetik och hållbarhet. Golvet till exempel. Väljer du ett parkettgolv så är det ”varmare” men väljer du ceramik eller ”bränt cement” som vi gjorde så är det alltid fräscht och kyligt där du trampar vilket bidrar till en kallare inomhustemperatur (och kroppstemperatur!). Samma sak men väggval. Det finns material som isolerar bättre än andra – i Sverige är detta viktigt eftersom att det är kallt stora delar om året. Här är det tvärt om. Vi valde att ha så få väggar som möjligt för att inte stänga inne värmen.

Istället för en vägg valde vi att ha fönster dörrar för att släppa in mer ljus och luft.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. Vattenhantering och solel

Vi försöker att återanvända regnvattnet så mycket som möjligt. Vi har till exempel en utomhusdusch som är länkad till en tank som samlar upp regnvatten som sedan duschen drar vatten från. Liknande tankar är bra ifall man har en trädgård som behöver vattnas. Naturen kan hjälpa oss att vara mer hållbara. Förutom regn så är solen en riktig hjälte. Solceller fixar elen här hemma nästan till 100%.

Ian tar en dusch i vår utomhusdusch som återanvänder regnvatten.

4. Odling

Precis som många andra så drömde även vi om att kunna plantera och äta våra egna frukter och grönsaker. I Malmö hade jag en väldigt optimistisk liten odling på balkongen (tomater, örter, gurka osv) men tyvärr hann knappt tomaterna att växa till sig tills vintern kom och allt gick i djup ide under snötäcket. Här i Bahia (så heter den delen av Brasilien som vi bor i) är det fuktigt och soligt – alltså Lalalndia för odling! Vi har till exempel Acai, papaya, mango, avokado, guava, gurka, tomat, örter, passionsfrukt, kokos, aloe vera och jordgubbar.

Julian visar stolt upp gurkan han plockat i trädgården.

5. Miljövänligt material 

Detta är nog det svåraste (men viktigaste) i själva byggprocessen. Vi undersökte alla vår leverantörer – allt från deras policy och etik till deras geografiska placering. Mina vill helst inte att en skruv ska behöva åka lastbil 300 km i onödan ifall det finns en lokal fabrik i närheten. En annan viktig sak för mig är trä. Jag visste att jag inte skulle kunna leva i vårt hus med gott samvete ifall allt trä som vi använt i vårt hus inte planterats om. Många företag garanterar nämligen detta. De planterar nya träd som kompensation för de träden som gått åt.

Istället för att bygga en mur i cement valde vi att använda Eukalyptus trä som kommer från ett certifierat företag som planterat nya träd.

Vad gör oss lyckliga?

För några år sedan gjorde jag en intervju med en god vän som reste runt i världen för att hitta det universiella receptet på lycka. Sven Hejbel reste till alla jordens kanter och intervjuade folk med olika typer av bakgrunder och livsstandards – allt från personer som överlevt folkmordet i Rwanda till surfare i Kalifornien.

Här kan ni se en kort dokumentär som vi gjorde åt SVT.

Sven ställde samma fråga till alla: vad gör dig lycklig? Intressant nog så fann han en röd tråd kring ordet community. Just samhörigheten var en avgörande aspekt i folks lyckokänslor. Själv har jag sökt svar på samma fråga i många år. Rest och bott i många olika kontinenter strävandes efter just – samhörighet. Kanske var det bristen på detta som till slut fick oss att lämna Malmö? Vi bodde i samma hus i 4 år, gick till samma ICA dagligdags och fikade på samma ställen flera gånger i veckan. Vi såg våra grannar, kassapersonalen och baristorna mer än vi såg våra föräldrar och vänner – ändå var vi främlingar. Så när vi flyttade undrade jag ofta ifall någon någonsin undrade vart vi tagit vägen?

Så fick jag svaret förra månaden när Ian åkte till Malmö. Han såg alla bekanta ansikten igen men det var ingen som tycktes bry sig. Förutom en person – Maria. En Romersk tjej som alltid satt utanför Caroli och som vi blev vänner med. När hon såg Ian ställde hon sig upp och gav honom en stor kram och frågade med en gång hur Julian och jag mådde och vart tusan vi tagit vägen!?

Itacaré är rena motsatsen. Här är det så mycket samhörighet på G att det ibland blir för mycket och för oprivat. Men jag älskar det! Alla känner alla, folk hälsar på varann i bageriet på morgonen, personalen minns vilket bröd vi köper och att Julian vill ha sin smootie utan socker fast med ett extra sugrör. Vi går ner till stranden utan att boka in någon träff utan vet att vi stöter på någon bekant där. När Julian ramlade en gång och fick åka till sjukhuset spreds nyheten snabbt och min telefon slutade inte att ringa för folk var oroliga och undrade på vilket sätt de kunde hjälpa till. Bara faktum att gå längs med gatan och vara sedd som en person och inte endast ett personnummer är basen till min lycka – och som Sven också kom fram till – även många andras.

Men samhörighet innebär inte endast att man känner hela stan. Samhörighet innebär att man är en del av något – det kan vara allt från en yoga-grupp till ett grannskap. Kanske kan man reflektera just över detta och hur man själv bidrar till att andra känner sig en del av ens samhälle? Nedan ser ni några foton från helgens surf-event som hölls på stranden Tiririca. Alla var där, barnen lekte i havet, föräldrarna hängde, turisterna solade, atleterna surfade och resten bara njöt av viben. Ian var en av dommarna, Julian hjälpte till och jag hejade på. En härlig söndag helt enkelt.

 

VAD

Glad påsk eller god jul?

Jag vaknade idag och slogs av att det redan var den 16 april. Min första tanke var att snart är det maj och då drar picknick säsongen (äntligen) igång i Malmö. Genast fylldes jag av en sorts kittlande lyckokänsla i magen. Ni vet den där känslan man får när man ser att det ska vara sol just den veckan man har semester. Eller att det inte ska regna på Midsommar.  Konstigt att vår-längtan sitter så djupt i ryggmärgen att den vaknar till liv även här vid Ekvatorn.

Men så öppnade jag Facebook några timmar senare och vad är det alla lägger upp för foton? Snö! Nej! Klumpen i magen kom på samma sätt som om det var jag som vaknade upp till ett vitt Skåne.

Hallå Skåningar – kom hit till Itacaré och våra strand-bungalows – vi har solgaranti! Kom!

Så idag firar vi Påsk på Brasilianskt sätt. Vi äter torsk, går till stranden och dricker extra mycket Caipirinha! Nugget som nu blivit riktigt stor är med och firar. Äntligen är han en fisk i vattnet. För han är en kyckling och nu är det Påsk.

Glad påsk gott folk

  

 

Bella Estrela
Ålder: 29 år
Från: Lund
Bor i: Itacaré, Brasilien
Är: Journalist, Hållbarhetsexpert, surfare, mamma
Bloggar om: Livet i Brasilien, hållbarhet och föräldrarskap
Bloggade tidigare om: Hållbarhet i vardagen läs här och Antarktis.
×