Sommarlov i serieledning

I examenstider ska man väl sätta någon form av betyg.

Det är inte helt lätt när det gäller Malmö FF våren 2017.

När de himmelsblå sprang ut från den fagra Stadsparksvallen i  en ljum lördagkväll hade de gjort det de skulle. De avslutade på topp, i serieledning och med ett spelsystem och en organisation som fungerar perfekt enligt plan.

Trygghet, stabilitet och konsekvens i spelet.

Men samtidigt också med väldigt små resultatmässiga marginaler i matcherna.

Lite som om man väntat med att plugga till dagen innan tentorna och sedan lyckats skriva godkänt med en enstaka poängs marginal varje gång.

En examen som inte går att protestera mot rent formellt. Men som inte på något sätt garanterar att det kommer att gå bra ute i arbetslivet, utanför den trygga skolmiljön.

Det är ungefär så jag tänker om MFF just nu, inför det som komma skall i kvalet till Champions League. När allvaret börjar.

För även om det absolut inte går att klaga på det allsvenska resultatet efter dussinet omgångar, så har det varit alldeles för små marginaler mellan succé och fiasko.

Likadant mot J Södra i lördagens match.

Den borde förstås ha varit avgjord i halvtid, så bra som MFF spelade, så många chanser som man skapade. Självförtroendet sprudlade och den första hälften av frågorna på tentan gick som en dans.

Magnus Pehrssons numera berömda algoritm som ska ge en fingervisning om hur matchen ”borde” ha slutat utifrån antalet skapade chanser visar, gissningsvis, att MFF i teorin vann matchen med 5-1, eller möjligen 5-2.

Men i verkligheten var det läskigt nära 1-1. Mot ett lag som faktiskt inte ska ha på övre halvan av tabellen att göra.

Man kan undra varför. Själv blir jag inte klok på det.

Att man missar avslut då och då är inget konstigt. Det gör även de allra bästa. Ingen är felfri. Men det har varit alldeles för många riktigt öppna och bra lägen som missats den senaste månaden. Pawel Cibicki har spelat riktigt bra, men lyckas inte peta in de allra mest uppenbara målchanser längre. Markus Rosenberg likaså. Flera av missarna mot Jönköping var rent ut sagt hårresande.

Samtidigt fick J Södra en riktigt het chans, ett fritt läge, och då dundrade en viss Kozica in bollen otagbart nära Johan Wilands vänstra kryss. Så där har det sett ut. Konkurrenterna har inte behövt särskilt många chanser.

MFF har för det mesta behövt en hel uppsjö för att lyckas peta in ett mål.

Uppenbarligen räcker det för att leda allsvenskan. Men det kommer garanterat inte att fungera på den internationella arenan.

Jag har skrivit det förr och jag påpekar det igen: I kvalet till Champions League och i ett eventuellt gruppspel bjuds det inte många chanser, kanske bara ett par riktigt bra per match. Då måste de sitta.

Var felet ligger vet de nog bara internt inom laget. Men det måste hanteras och lösas snabbt nu. För snart är det dags att visa att vårens ”studier” gett tillräckligt bra grund för att klara av den karga och hårda verkligheten utanför den allsvenska plaskdammens skenbara trygghet.

Betyget, ja.

Ska man gå på de nationella provens resultat så blir det ju VG, trots allt.

Det är svårt att undvika. Är man bäst i klassen så är man.

Men det betyder inte att betygsättaren kommer att sova gott om nätterna under sommarlovet.

————————————————————

Golfens Masters i Barsebäck är hittills en smått pinsam historia för svenskt vidkommande. Inte en enda blågul bland de tio främsta på leaderboarden.

Det hade varit okej för sisådär tio år sedan. Men inte nu. Inte när vi har världsstjärnor som Stenson och Norén på plats.

Jag vet att det är extremt svårt att prestera på beställning i en sport som golf. Särskilt som våra bästa spelare har massvis att stå i och ställa upp på när de gör ett av sina extremt få framträdanden på svensk mark.

Sånt som tar fokus från själva tävlingen.

Men det hjälper inte, det blir ändå en enorm antiklimax.

Nu är tävlingen förstås inte över ännu, men man ställer sig frågan om det verkligen är meningsfullt att de här gossarna kommer hem och riskerar att spela statistroller i ett ganska urvattnat startfält? Det kan knappast gynna den golfsporten och publikintresset.

Kanske vore det bättre om de nöjde sig med att komma hem som värdar för evenemanget i fortsättningen. För säkerhets skull. . .

Artur G Bliding
Blidings Blandning Online
Snabba och längre analyser och kommentarer om alla former av sport

Skånskans sportchef Artur Bliding bloggar om aktuella sporthändelser med fokus på skånsk idrott

Ålder: 50
Yrke: Journalist
Bor: Bonderup
Lyssnar på: Det mesta från 1980-talet. Diane Schuur, Norah Jones, Bruce Springsteen, Dire Straits, The Who, Pink, Status Quo, Kent, U2, Bowie, Vaya Con Dios, Lucky 7, med mera i en salig, ologisk, blandning.
Läser: Mycket och blandat högt och lågt. Gärna SF. Dmitrij Gluchovskij, Pierce Brown, Hugh Howey, Kami Garcia m fl. Deckare/action: Lee Child, Michael Connelly, Jo Nesbö. Läser nu: Törst av Jo Nesbö.
Tittar på: Väldigt lite tablå-TV om det inte sänds någon sport. Senast (halvhjärtat) följda serier: Suits, The Mentalist, Big Bang Theory, Sherlock med Bendecit Cumberbatch.
Egen sportbakgrund: Brokig. Fotboll i Lunds BK och Torns IF. Handboll i H43. Pingis i IFK Lund. Volleyboll i Lundakorpen. Jujitsu. Har tränat egna galopphästar. Numera är det greyhound racing som gäller.
Favoritsport: Alla former av kapplöpning (människor, bilar, hästar eller hundar). Hästhoppning. Golf.
Håller på: Lunds BK, Veberöds AIF, H43, Brighton & Hove Albions, Wisla Kraków, Pawel Cibicki, Henrik Stenson, Erik Adielsson.
×