Är jag gammal nu?

Friedner, C - Bara för dig på lågstadiet - 29693201Ni har nog sett dem i veckan, de där små benen som sticker fram under ryggsäckar nästan lika stora som barnen som bär dem. De guppar lättsamt fram, tomma sånär som på någon frukt och några informationspapper till spända föräldrar. Jag pratar om nollorna, ettagluttarna och alla de andra barnen som just börjat skolan. För en del, som för mitt äldsta barn, är det första mötet med skolvärlden. Allt är spännande och nytt. För många är det också första gången bokstäver ska fogas samman och ljudas till ord. Så småningom första boken läst helt på egen hand.

Oavsett om barnet kan eller ska börja lära sig läsa har det nog pirrat i många magar. Boken Var är bus-Alfons? var i alla fall utlånad på vårt bibliotek. Det var nog fler som behövde höra Gunilla Bergströms berättelse om hur Alfons våndades inför skolstarten, och få fnittra över att den som var allra nervösast var fröken. Vi lånade istället ett helt gäng böcker om klass 1B, av Helena Bross och Christel Rönns. Det är böcker för nybörjarläsaren som funkar lika bra för högläsning, där vi får följa alla barnen i klassen från skolstart och framåt. 19 böcker har det hunnit bli, med nyutkomna Hej, Hello! (Bonnier Carlsen). Nu är barnen lite äldre och har börjat lära sig lite engelska, vilket kommer väl till pass när Siris amerikanska kusin kommer på besök. Till den kommer också tredje fylla-i-boken, med övningar i just engelska, Skoj med English. Det är grundläggande övningar som lär ut ord för färger, frukter och andra vardagligheter. Det finns en ton i böckerna som är väldigt rak, en känsla för vad barn i skolåldern funderar på, som gör det lätt att förstå att de här böckerna har stor efterfrågan och fortsätter att komma ut. För lite yngre barn finns böckerna om Axel och Omar, korta berättelser skrivna med versaler.

Opal förlag tänker också i termer av lärande, och kommer med sin andra bok om Albert mus. I den första lät Lena Stissel och Jens Ahlbom den lilla musen berätta om atomer, i denna är det celler vi går på djupet med. I en tid då matematik och naturkunskap är prioriterade områden redan på förskolan finns det absolut en plats för böcker som Albert mus berättar om celler. Språket är enkelt och berättarstilen gör även det krångliga spännande och relativt lätt att förstå.

Två antologier som hamnade i min hylla redan innan sommaren kommer också väl till pass just nu. Även om böckerna heter Bara för dig på låg- respektive mellanstadiet (Rabén och Sjögren) tjuvkikar jag i dem och får en flodvåg av minnen och tankar kring min egen skolgång över mig. Här har författare som Lisa Bjärbo, Amanda Hellberg, Osmond Karim och Kristina Ohlsson fått i uppdrag att skriva korta berättelser med tydligt definierad målgrupp. Texterna håller hög kvalitet, men jag funderar lite över om barn i ettan är intresserade av detsamma som barn i trean, barn i fyran samma som barn i sexan? Å andra sidan är barn så olika så att det definitivt finns något för var och en. Mest av allt funderar jag faktiskt på om benämningarna låg- och mellanstadiet är korrekta. Jag trodde jag var gammalmodig som fortfarande tänker i de termerna. Å andra sidan är det just gammal jag känner mig när jag inser att jag numera har ett skolbarn hemma!

Tomtepropaganda för de minsta

Hörrni det här med jultomten, kan vi prata om det? Så mycket tid som så många vuxna lägger ner på att får små barn att tro på denna figur, bara för att några år senare rycka undan mattan och förvänta sig att alla är införstådda med att klapparna kommer från släkt och vänner. Taskigt egentligen, men jag gör det själv. I två-åringens värld är gränsen mellan fantasi och verklighet ändå flytande, och diskussionerna härhemma rör inte om utan hur tomten kommer in för att lägga paket i kalenderstrumpan. De där paketen består varannan dag av en pusselbit och varannan av en pixibok, och böckerna gör sitt till för att utöka tomterepertoaren. Bonnier Carlsen har samlat tio pixiböcker i en julbox, och här finns röda tomtens onda gröna bror (för föredrar rutten ärtsoppa framför tomtegröt), här klär tamkaninen Ville ut sig med skägg och luva och skrämmer de vilda djuren och Ulf och Kajsa bakar och pysslar precis som de gjorde när jag var liten. En fin samling, som jag gissar kommer att vara populär flera jular framöver.

Kartongboken Nickes jul (Rabén & Sjögren) lär dock lillasyster få ta över snart. Det är en enkel pekbok, med glitter och upphöjda ytor att känna lite extra på. Julstämningen är i topp, och Nicke Nyfikenälskare får sitt även denna tid på året, men finessen som originalets skapare H.A och Margret Rey hade saknas.

Den lilla mullvaden och julen av Zdenek Miler och Hana Doskocilová är den tredje boken om den lilla tjeckiska mullvaden som ges ut i Sverige av förlaget Parabellum nord AB. Mullvaden är som vanligt givmild och planerar julfirande för sig och den lilla musen, men korpen är framme och ställer till det. Jag är väldigt förtjust i mullvaden, som alltid är finurlig och fin, och julkänslan är genuin trots att jultomten saknas när de små djuren till slut sjunger Nu tändas tusen juleljus.

Att högläsningen slutar med sång är förresten inte ovanligt för den som är bekant med Catarina Kruusvals serie Ellen och Olle sjunger (Rabén & Sjögren). Lagom till jul har Kruusval illustrerat Alice Tegnérs Sockerbagaren, och Astrid Gullstrands Tre pepparkaksgubbar, och låt mig säga att den som inte kunde dessa sånger utantill sedan tidigare definitivt gör det nu. Jag gillar konceptet vispekbok, det lär barn att faktiskt lyssna på vad de sjunger. Att det sedan kan vara svårt att sjunga långsamt nog för att de detaljrika uppslagen ska hinna avnjutas är ett mindre problem med tanke på hur många gånger man hinner sjunga sångerna under en läggningsstund…

Och när vi nu pratar om läggning kan jag inte låta bli att nämna årets julklappsbok till småbarnsföräldrarna. Go the fuck to sleep av Adam Mansbach och Ricardo Cortes (Akashic books) låter frustrationen få utlopp i igenkännande skratt, och ger den trötte gemenskapens tröst (du är inte ensam!). Tyvärr verkar den svenska översättningen (Sov nu för fan) stressats fram, och håller inte alls. Rimmen faller platt och känns bara krystade, så köp den på engelska eller inte alls!

Boken har för övrigt rönt sådana framgångar att man förutom översättningar till allehanda språk gjort en barnvänlig variant med titeln Seriously, just go to sleep. Den har jag inte läst, men lite känns det ju som att poängen gått förlorad om frustrationen måste anpassas för barnaöron.

Årets sista barnboksspalt avslutas med hopp om en god jul, många fina lässtunder och många goda nätters sömn! Själv kan jag nog bara hoppas på två av tre.

Fotnot: Pixibox Jul innehåller följande titlar: Adventskalendern, Jesu födelse, Ojsan, Tekla och tomten, Julens ABC, Ulf och Kajsa gör julgranspynt, Bo firar jul, Tomten och tomtens bror, Ville och vilda – tokig i julen, Emilias jul och Julsånger.

Denna text är tidigare publicerad i Skånska Dagbladet. Nickes jul och Den lilla mullvaden och julen samt vispekböckerna är recensionsex från förlagen. Det är även den svenska utgåvan av Sov nu för fan. Övriga böcker har jag köpt.

Eva Emmelin
Eva Emmelin skriver regelbundet om barnlitteratur på tidningens kultursida. Hon jobbar som pressekreterare på IM.

Den som snabbt vill få tips på bra böcker kan hitta alla inlägg i kategorin "Lilla bokhyllan rekommenderar" här.

Här hittar du listan över barnböcker med etnisk mångfald.

Ålder: 37 år
Bor: Malmö
Familj: Make samt två barn, födda 2009 och 2011.
×