Gästinlägg om olämpliga barnböcker

Min kollega Dag Ankersen har pratat om vad han kallar ”olämpliga barnböcker” i flera veckor nu, till sist bad jag honom skriva ett inlägg om det. Själv skulle jag klassa bland annat den här som olämplig för mina barn. Men här kommer alltså Dag Ankersens inlägg:

Det finns få saker som får mig att gå igång så mycket som olämpliga barnböcker. Det finns något kittlande, humoristiskt och förfasande över vuxnas omdömeslöshet i sina försök att uppfostra.
Jag säger inte att alla föräldrar som läser Tintin i Kongo för sina barn är dåliga föräldrar – snarare tvärt om i vissa fall – men att det finns direkt olämplig litteratur för barn är de flesta överens  om. En hel del av den litteraturen fick jag ta del av när jag var liten.

Min barndom har kantats av tveksamma berättelser. Trots att mina föräldrar stod för normala värderingar om människors lika värde damp på något sätt Lille Svarte Sambo från 1899 ner i mitt knä när jag var sisådär 4 år gammal. Titeln talar för sig själv, men har ni inte läst den så handlar det om Sambo som får alla sina kläder stulna av pratande tigrar. Sedan börjar tigrarna bråka så mycket att de blir till smör och Svarte Sambos mamma steker pannkakor i dem. Fullständigt logiskt för en 4-åring och det här var en av mina favoritböcker. Min farmor hade ett exemplar på danska.

Sambos tigrars grymma öde var dock ingenting mot vad som hände Max och Moritz. Boken, ursprungligen med tyska titeln Max und Moritz (1865), vann jag i en tävling och var en parad av dåliga exempel. Busfröna Max och Moritz ställer till rackartyg i den lilla tyska staden. De små psykopaterna dödar en änkas höns och håller på att dränka en skräddare. De stjäl och ljuger och begår rätt grova våldsbrott innan de till slut muckar med fel person (mjölnaren i byn) och blir krossade till döds under ett kvarnhjul.

Tvärt emot all sans och vett har Max och Moritz haft en betydande inverkan på den kulturella historien. Inte nog med att det är en av Tysklands mest populära och lästa barnböcker, det är också den första barnboksexporten till Japan (1887 under namnet ”Stygga berättelser”). Dessutom fick de ytterst osympatiska nazisterna under andra världskriget för sig att döpa två kanoner på stridsvagnen Henschel 30.01 till – just det – Max och Moritz. Men den omdömeslösheten var kanske väntad.

Att Motala Tidning hade boken som pris i en teckningstävling 1993 var lite mer oväntat.
———————————————
Eftersom olämpliga barnböcker intresserar mig så förgjordat ringde jag till min faster som har jobbat som bibliotekarie på en skola. Hon mindes både Max och Moritz och Lille svarte Sambo.
– Men det är alltid lite kalabalik när det kommer till sånt där, berättar hon.
– Se bara på Wirséns bilderbok Lilla hjärtat för två år sedan. Och debatten kring Fem-böckerna har pågått i 60 år. När jag började som bibliotekarie i början av 80-talet så var det fortfarande så att ”den där Blyton, den skulle man inte köpa in”, men ungarna älskade dom!

Då stormen kring Wirsén känns som ett barn av sin tid (hon hade trots allt ritat exakt samma figurer i tre år innan någon skrek ”RASIST!!”) så är de omåttligt populära fem-böckerna lite mer problematiska. Trots att det rör sig om rasistiska beskrivningar kring i stort sett alla skurkar (de har stora krokiga näsor, de är svartmuskiga och hotfulla) har böckerna lästs av miljontals barn världen över.

Att författaren Enid Blyton var både rasist och sexist och skrev sina böcker med armbågarna råder det ingen tvekan om, men uppenbarligen kunde de barn och ungdomar som läste böckerna ändå formas till normala individer. Så då återstår frågan – hur mycket påverkas barn av sina böcker?

Jag själv hade en period av rackartyg nära kopplat till Max och Moritz när jag var liten, men jag hängde aldrig på mig bombarjackan efter ha läst om svarte Sambo. Samtidigt lyfts sällan ”kolla bara vad han läste som barn!” som förklaring när Breivik eller någon annan vettvilling bestämt sig för att mörda massa människor. När barnböcker förbjuds verkar rädslan vara mer proaktiv, med andra ord. Återigen omdömet alltså. De goda intentioner som i första ledet skapade barnböckerna förbjuder dem i det andra.

Och någonstans på vägen verkar det helt glömmas bort att barn är betydligt smartare än vad många vuxna tror.

/Dag Ankersen

Gästrecension: Djurräddarklubben Fallet knubbfisken

Av Anette Eggert
 
Wilmas recension (dotter 7 år)
Vilma och Valle ska lösa ett mysterium. De tyckte att Knubbfisken var ledsen så de bestämde sig för att göra honom gladare. Han bodde i ett akvarium och var jättetjock – en läskig pojke gav honom så mycket mat så han skulle nog spricka. Akvariet var på Valles lillasysters dagis, den läskiga pojken hade stor mustasch. Det är med en annan pojke i boken också som Valle är kär i och de åker skateboard ihop men Valles skateboard är trasig. Mamman är super duktig så hon lagar skateboarden.
Knix och Knax – deras hemliga språk.
 
Betyg: 8
Den var bra men tog lite lång tid att läsa men jag vill läsa mer mysterium som Valle och Vilma löser.
 
Katarina recension (mamma)
Boken är lite svår att komma in i man saknar en röd tråd genom alla kapitel. Vissa kapitel känndes mer som utfyllnad till boken. Boken har ett lätt språk att förstå och text som målar upp bilder och människor så man ser allt framför sig.
 
Betyg: 6
Detta är en gästrecension. Vill du också recensera barnböcker så mejla mig: eva.emmelin[at]skd.se och berätta hur gamla dina barn är och vilka böcker de gillar.

Claude i storstan

Smith, A - Claude i storstan - 29686722Av Alex T Smith

Wilma, 7 år, recenserar:
Herr och Fru Blanksko gick till jobbet. Då ville Claude och Herr Korvstrumpa gå till storstan men de går i mitt i vägen och alla blir arga. Det får man inte. De hittar en baskeraffär, Claude älskar baskrar. Han köpte 4 fulla kartonger med basker. De såg ett jättestort hus och det var ett konstmuseum. Tanten i kassan fick ta hand om alla baskrarna. Det var stora och små konstverk som de inte fick röra. De skulle gå ut och då kom en tjuv, de krockade. En skulptur åkte upp i luften som Claude fångade och då fick Claude en medalj av polisen.
10p av 10 möjliga.
 
Claude vaknade på morgonen då hade redan Herr och Fru Blanksko gått. Herr Korvstrumpa vaknar inte men ibland lurar han bara Claude. Claude tar med honom till sjukhuset och träffar en doktor. Korvstrumpa åker rullstol, han ska få ta röntgenbild. Claude tittar runt i alla skåp och hittar en doktorskappa som han tar på sig. Då kommer sköterskan in, det är 3 som är jättesjuka i väntrummet. Hon hittar ingen riktig doktor bara Claude. Han tar tempen på alla med en banan, kan du hämta te och kakor sa han till sköterskan. Felet var att de bara behövde lite mat. När doktorn kom tillbaka hade Claude tagit av kappan och väntade. Herr Korvstrumpa hade fått ett hål som de sytt igen. Claude och Herr Korvstrumpa fick skjuts hem av dem han botat.
9p av 10 möjliga.
 
Jag vill läsa mer böcker om Claude och Herr Korvstrumpa.
 
Mamma Katarinas recension:
En lättläst och fantasifull bok. Man blir lika förvånad hela tiden att ingen reagerar på en hund och en strumpa som är bland alla människor, de blir behandlade som vem som helst. Det väcker både frågor och funderingar hos barn. Boken är allt annat än förutsägbar på ett lättsamt och underhållande sätt.
Wilma och hennes mamma har tidigare recenserat boken Claude på semester. Läs den recensionen här. Vill du också skriva en gästrecension? Skicka ett mejl till eva.emmelin[at]skd.se och berätta hur gamla barnen är och vad de brukar gilla att läsa.

Gästrecension: Skelett

Av Bengt-Erik Engholm & Jojo Falk
Wilma, 7 år:
Boken var kapitelbok och handlade om skelett. Det finns en skelettkyrka med allt i skelett, konstigt! Om man har en ficklampa under handen och ser massa svart, då är det skelett. Vi måste pröva det! Skalbaggen byter skal = skelett. Alla däggdjur har skelett. Liemannen var otäck, han dödade massa folk. Kroppens minsta skelett är sitgbygeln i örat, den är pytteliten. Det finns några som gräver och letar efter skelett.
Jag vill läsa de andra i samma serie. Intressant och bra men lite läskig. Den får 10p av mig.
 
Mamma Katarina:
Lärorik och intressant bok, den var inte alls som man tänkt sig när man ser omslaget på boken. Lagom mycket text till varje kapitel eftersom den är lite som en faktabok. Den var lätt att förstå samt väckte en nyfikenhet hos Wilma som ville lära sig mer. Att man kunde få fram så mycket om skelett och behålla intresset – då är den bra skriven.
Mycket läsvärd.
Detta är en gästrecension. Är du intresserad av att recensera barnböcker, så mejla mig på eva.emmelin[at]skd.se och berätta lite mer om dig och barnen, samt vilken typ av böcker ni gillar.

Gästrecension: Gamen Polly rymmer

Wänblad, M - Familjen Monstersson: Gamen Polly rymmer - 29686739Familjen Monstersson: Gamen Polly rymmer
av Mats Wänblad

Familjen Monstersson är en serie böcker om monsterfamiljen av Mats Wänblad med sonen Boris som leker med helt vanliga Ebba. I Gamen Polly rymmer, som är fjärde delen, sparkar Boris och Ebba fotboll inomhus när familjens tama gam Polly plötsligt flyger ut genom fönstret.

Det blir en spännande jakt bland olika monster och vampyrer för att hitta Polly igen.

Texten är lätt och lättläst och för femåringen som nyss knäckt läskoden är det lagom att bara läsa det som står i de pratbubblor som finns insprängda i bilderna. Resten läser jag högt.

Det är en spännande berättelse som fångar och illustrationerna är mustiga och monsteraktiga. Det är också roligt att alla monster är så naturliga i boken i kontrast till den vanliga flickan. Monstren finns där på lika villkor. Precis som i barns fantasivärld.

Boken passar jättebra för barn på lågstadiet.Vi ser fram emot att läsa mer om Familjen Monstersson.
Gästrecensenter är Petra Jankov Picha och hennes dotter Nike, 5 år. Är du intresserad av att bli gästrecensent? Mejla mig på eva.emmelin[at]skd.se!

Gästrecension: Klubb S.O.S på pappajakt

Klubb S.O.S på pappajakt av Malin Stehn och Lena Thoft Sjöström

Wilmas recension:
Sam vill ha en riktig pappa. Sam ringer till Ines men hon skall fiska med sin pappa. Sam gick till Thea och fika baka med Thea och hennes pappa. Sam får ont i magen och går hem. När Thea och Sam hoppar studsmatta berättar Sam att han vill ha en pappa. Ett uppdrag till S.O.S klubben, de ska hitta en pappa till Sam. De skriver upp 3 pappor men alla sa nej. Men på kvällen kom pizzabagarn med pizza, alla barnen och Sams mamma åt.

Betyg: Sådär bra

Katarinas recension:
Lättläst men utan inlevelse. Förväntningarna var höga efter ”Snigelhotellet”. Bra med bilder så den var lätt att följa med för barnen.

Wilma, 7 år, och hennes mamma Katarina har läst tre lättlästa böcker för bloggens räkning. Här kommer den tredje av deras gästrecensioner. Vanligtvis läser de mycket hästböcker som Teddy och även en del mysterieböcker som LasseMaja. Samtidigt försöker Wilma läsa nybörjarböcker med versaler eftersom hon ska börja ettan snart. Vill du också skriva en gästrecension? Skicka ett mejl till eva.emmelin[at]skd.se och berätta hur gamla barnen är och vad de brukar gilla att läsa.

Gästrecension: Klubb S.O.S öppnar snigelhotell

Klubb S.O.S öppnar snigelhotell av Malin Stehn och Lena Thoft Sjöström

Wilmas recension:

Thea, Sam och Ines har en S.O.S klubb. Barnen är ute och leker och hoppar över lerpölar tills Ines säger stopp. Det är fullt av sniglar på vägen. De har hittat ett uppdrag. Thea hittar tegelplattor som de lägger sniglarna på, de bär hem ca 200 sniglar till hennes trädgård. Där bygger de ett hotell för sniglarna och frukosten är mammas grönsaksland. Mamma blir arg och säger att snigelhotellet måste stängas för de har ätit upp all sallad.

Betyg: Jippi, vill läsa fler böcker om S.O.S klubben

Katarinas recension:

Lättläst bok men ingen bok som jag känner var riktigt bra. Den känns mer riktad till barn och förutsägbar.

Wilma, 7 år, och hennes mamma Katarina har läst tre lättlästa böcker för bloggens räkning. Här kommer den andra av deras gästrecensioner. Vanligtvis läser de mycket hästböcker som Teddy och även en del mysterieböcker som LasseMaja. Samtidigt försöker Wilma läsa nybörjarböcker med versaler eftersom hon ska börja ettan snart. Vill du också skriva en gästrecension? Skicka ett mejl till eva.emmelin[at]skd.se och berätta hur gamla barnen är och vad de brukar gilla att läsa.

Gästrecension: Claude på semester

Smith, A - Claude på semester - 29686944Claude på semester av Alex T Smith

Wilmas recension:

Claude och hans kompis Herr Korvstrumpa är på stranden och hjälper en människa från en haj. Claude går till kiosken och försöker prata Franska men mannen i kiosken förstår inte så de får en badring, flagga och glass gratis. Då kom piraterna och frågade om de ville med och leva piratliv. De letade efter en skatt som de hittade och då kom de onda piraterna och ville ha Claudes resväska istället. De bytte, Claude la skatten i sin basker och låtsades sova när mamma och pappa kom hem och hittade fullt med sand på golvet.

Betyg: Jätteskoj och lite spännande.

Katarinas rececension:

Lättläst , spännande och rolig bok för en 7-åring. Den lyckas hålla intresset vid läsningen genom hela boken. Bra med bilden som var lätta att följa till texten på varje uppslag. Wilma ville direkt att vi skulle läsa nästa bok om Claude och det är ett gott betyg.

Wilma, 7 år, och hennes mamma Katarina har läst tre lättlästa böcker för bloggens räkning. Här kommer den första av deras gästrecensioner. Vanligtvis läser de mycket hästböcker som Teddy och även en del mysterieböcker som LasseMaja. Samtidigt försöker Wilma läsa nybörjarböcker med versaler eftersom hon ska börja ettan snart. Vill du också skriva en gästrecension? Skicka ett mejl till eva.emmelin[at]skd.se och berätta hur gamla barnen är och vad de brukar gilla att läsa.

Gästinlägg: Tips för nybörjaren

Detta är ett gästinlägg från en bloggkollega, som har lite bättre koll på lätt-att-läsa-böcker än jag:

Bäst för 6-7 åringen just nu

När det gäller att få ett barn att komma igång med sin läsning så tycker jag att man ska ta till alla knep som finns! Det spelar inte så stor roll vad de läser i början – bara de läser. Det betyder att det viktigaste är att hitta något som barnet tycker verkar intressant.

Låt den som gillar fotboll läsa om fotboll, låt den som gillar monster läsa om monster och låt den som gillar hästar läsa om hästar. Vill barnen läsa Bamse eller Tom&Jerry eller andra serietidningar? Utmärkt! Allt de läser i denna ålder hjälper dem mot att bli en framtida läsare, och som jag ser det är det helt fel tid att försöka få dem att läsa böcker av en viss sort eller av den vuxna upplevd hög kvalitet. Jag tipsar här nedan om olika sorters böcker som jag tror kan passa lite olika barn.

I kategori ”Extra lätt att läsa” är det ca en mening per sida + bild och all text är skriven i versaler. Nästa kategori ”Lätt att läsa” har också bilder på varje sida, men ca 4-5 meningar per sida och vanlig versalgemen text. Efter det finns vanliga enkla kapitelböcker för 6-9 år men jag har valt att inte ta med dem här eftersom jag koncentrerar mig på stadiet innan man kommit igång.

 

Extra lätt att läsa – några tips

KATTAS UNGAR – handlar om det spännande ämnet en katt som får ungar.

SIMSKOLAN – handlar om hur det känns när andra lär sig simma snabbare och om hur en riktig kompis är.

Lätt att läsa

KASPER gör mål – om att få bli en del i gemenskapen med ett fotbollslag och att inte bli utskälld fast man misslyckas att markera någon som gör mål. Avslutas dessutom med en faktadel med fakta om fotbollsträning.

STOREBRORSAN – om att ha en storebror som bryr sig om en och om att hålla ihop inför föräldrarna när den ene råkat klanta sig.

Liten är bäst(en del i serien Riddarskolan) – Om Egon och hans vänner som är barn i en riddarborg på riddartiden och när de lyckas avgöra en tävling trots att de är barn och andra laget inte har några barn i sitt lag. Men skrattar bäst som skrattar sist!

Häxläxa – Om två barn som misstänker att en tant som bor i närheten är en häxa. För att samla bevis börjar de följa efter henne …

Märta rider vilse – Om att gå på ridskola, lite fakta om hästar, om att rida ute och råka rida vilse…

Min vän Boris(del 1 i serien om familjen Monstersson) – Om hur det är att ha en kompis som är lite annorlunda. Boris och hela hans familj är monster, men de är trevliga ändå.

Jonte och Flugan – Om hur det kan gå till när en fluga får för sig att förfölja en. Vad gör man?!?

Vinn ett börja-läsa paket

Avslutningvis så har jag två tips till:
1) Tjata inte på barnet angående läsning, det går oftast sämre då.
2) Just nu lottar jag ut fyra av böckerna från tipsen ovan i ett ”Börja läsa”-paket på min blogg Boktjuven (KATTAS UNGAR, SIMSKOLAN, Kasper gör mål och Storebrorsan). Gå in här för att delta.

Lycka till med läsuppmuntringen önskar Boktjuven Ingerun

Eva Emmelin
Eva Emmelin skriver regelbundet om barnlitteratur på tidningens kultursida. Hon jobbar som pressekreterare på IM.

Den som snabbt vill få tips på bra böcker kan hitta alla inlägg i kategorin "Lilla bokhyllan rekommenderar" här.

Här hittar du listan över barnböcker med etnisk mångfald.

Ålder: 37 år
Bor: Malmö
Familj: Make samt två barn, födda 2009 och 2011.
×