Alba August i rollen som Ast­rid Lindgren. Foto: Erik Molberg Hansen
Foto: Erik Molberg Hansen/Nordisk Film

Lätt att be­röras av Ast­rids svåra kamp

Film/recension

Unga Ast­rid
Regi: Per­nil­le Fischer Christensen
I rollerna: Alba August, Maria Bon­ne­vie, Tri­ne Dyr­holm, Hen­rik Rafaelson, Magnus Krepper
Betyg: 3

Filmen om Ast­rid Lindgrens yng­re dagar har blivit fö­re­mål för kon­tro­verser re­dan in­nan pre­mi­ären. Dot­tern Ka­rin Nyman har gått ut och sågat filmen, som hon menar ald­rig hade kun­nat göras me­dan mam­man levde efter­som den fo­ku­serar på hennes mest ”in­tima pri­vat­liv”.
Och visst har Nyman en po­äng i det­ta, men nå­gon­stans handlar det här ock­så om ett konst­när­ligt val som är lätt att för­stå. Se­dan är jag inte alls sä­ker på att det är det bästa för filmen som hel­het, men det är för­stås en an­nan sak.

När vi först får möta Ast­rid Lindgren sitter hon hem­ma och öppnar be­und­rar­post hem­ma i sin lä­gen­het på äld­re dagar.
Hon minns till­ba­ka, och vi för­flyttas till det för­ra se­klets tju­go­tal då hon ar­betade på för­äl­drarnas gård i Vim­mer­by.
Skriv­ta­langen finns där re­dan då, vil­ket leder till ar­be­te på det lo­kala bladet. Chef­re­dak­tören Samuel Rein­hold är dock in­tres­se­rad av sin nya skri­bent även på det pri­vata planet, och Ast­rid tar gär­na för sig.

Dess­vär­re blir hon snart gra­vid, och det är då pro­blemen börjar. Skan­da­len kan snart vara ett fak­tum, så Ast­rid be­ger sig till Köpenhamn där sonen Lars föds.
Hon har dock inga som helst tankar på att göra som alla andra olyc­ks­mödrar från den­na tid och ad­op­tera bort sitt barn.

Som alla sä­kert för­står råder det ingen tve­kan om att den­na hän­del­se var en både vi­tal och de­fi­nierande hän­del­se i Ast­rid Lindgrens liv, nå­got re­gis­serande ma­nus­för­fat­ta­ren Per­nil­le Fischer Cristensen be­tonar med all önsk­värd tyd­lig­het.
Den fram­ti­da för­fat­ta­rin­nan målas upp som en fri­tän­ka­re som inte lät sig styras av man­ligt skapade regler och kon­ven­tioner.
Ur den as­pekten be­redde hon ock­så myc­ket rik­tigt vägen för kommande ge­ne­ra­tioner sys­trar i sam­ma sit­u­a­tion.

Så långt är allt gott och väl, det är lätt att be­röras av Ast­rids svåra kamp för sitt barn. Sam­ti­digt kan jag tycka att det per­son­liga i Lindgrens be­rät­tel­se för­svinner efter­som hennes skrivande knappt be­rörs mer än i lätta an­tyd­ningar.
Den unga Ast­rids öde var trots allt ett hon delade med tu­sen­tals andra me­dan livs­verket i form av alla des­sa klas­siska barn­böcker är och för­blir nå­got fan­tas­tiskt.

Fast bort­sett från det, så går för­stås inte att komma ifrån att tids­at­mo­sfären och skå­de­spe­le­riet över­lag över­tygar.
Särskilt Alba August im­po­nerar i ti­tel­rollen. Hon ad­derar onek­li­gen både blod och tro­vär­digt liv åt sin världs­be­römda ka­rak­tär.

Unga Ast­rid
Regi: Per­nil­le Fischer Christensen
I rollerna: Alba August, Maria Bon­ne­vie, Tri­ne Dyr­holm, Hen­rik Rafaelson, Magnus Krepper
Betyg: 3

×