– Jag kunde varit en av dem som ligger död nu. Må de vila i frid. Hur kan man veta att inte en av dem hade samma mål, samma tankar som jag? säger Americol. Foto: Claes Hall
– Det är svårt att ta steget in i det riktiga samhället från en isolerad situation, det krävs en stark mentalitet, säger Americol. Foto: Claes Hall
– Det finns en annan väg. För mig är det musiken. Nu skriver jag på ett sätt som jag inte gjort förut, nu har Americol fötts på riktigt. Det känns som om jag har större uppbackning den här gången, säger Americol som redan fått intresse från flera bolag för sitt kommande album. Foto: Claes Hall
– Jag kunde varit en av dem som ligger död nu. Må de vila i frid. Hur kan man veta att inte en av dem hade samma mål, samma tankar som jag? säger Americol. Foto: Claes Hall

”Jag vet att albumet kommer att väcka människor

Hiphopartisten Americol har länge setts som en av genrens mest intressanta röster från Malmö, men hans privatliv har långt ifrån varit problemfritt. På sitt kommande album Specialized vill han beskriva tankar och känslor från den parallella värld som vi ofta hör om i nyhetssändningarna.
– Jag vill förändra med min musik, jag vill få folk att tänka om, säger han.

Sedan slutet av 2017 har han arbetat med sin nya platta tillsammans med producenten Patricio Andrade och nu är albumet i stort sett klart. Americol har ett nytt sound, använder sig mindre av rap och mer av sång och tankar finns på att göra en musikal om Malmös andra sida. Planen är att presentera låtarna vid en konsert där någon av dem ska iscensättas.
När vi träffades för tre år sedan hade Americol stora framtidsplaner. Han hade ett par hittar och en etta på i-tuneslistan i bagaget, hans namn började bli känt och han laddade för ett stort internationellt projekt med ep:n Way Ahead.
Låtarna hade släppts och Americol var redo för den stora satsningen.
– Men så slutade personen på skivbolaget som skulle signa oss. Det var han som var mest intresserad av min musik och jag var också mest intresserad av att samarbeta med honom. Så det hela rann ut i sanden.

Americol hade flyttat till Stockholm för att fullfölja projektet, men fick flytta hem till Malmö igen. Nu började han jobba med att själv pusha sin musik.
– Men pengarna jag tjänade räckte inte till. Samtidigt hamnade en äldre kvinnlig person i min familj i problem. Jag var tvungen att skydda henne, men jag fattade inte att det skulle leda till större problem för mig. Jag fick ta emot hot och blev rädd. Jag hade också en rättegång för en gammal grej, narkotika och olaga hot. Egentligen skulle jag fått åtta månaders fängelse, men jag dömdes till skyddstillsyn, övervakning och samhällstjänst, berättar Americol.
– I den vevan tänkte jag att det bästa var att skydda mig själv, så jag tog steget tillbaka till en annan värld, den mörka sidan som jag en gång tagit mig ut ifrån. Jag tänkte att antingen så trillar jag över i depression, eller in i den världen som jag kan hantera. Och så var det som om historien upprepade sig. Bara att denna gången stod jag ensam. Och jag visste inte hur den världen hade förändrats. Mentaliteten och livsstilen var annorlunda än förr. Många tar tunga droger också, allt som stimulerar hjärnan så att allt konsekvenstänkande försvinner.
– Det var en period när jag till och med fick ha på mig skyddsväst ifall det skulle ske ytterligare hot och problem. Jag kände att jag inte ville skada någon, men jag ville skydda mig. Några vänner sa till mig att ta av den, men jag tänkte att de inte upplevde samma rädsla för livet som jag. Man fick höra saker som: ”Om de skjuter dig så kommer de ändå skjuta mot huvudet”. Men jag sa: ”Ja, men det är inte alla som är pricksäkra. Alla är inte tränade för att skjuta. Om jag hinner springa kanske de träffar i bröstet och då är det bättre med en väst”.

Vad var det du gjorde?
– Jag har alltid varit en grym försäljare. Jag har den grejen att jag kan dra in människor och charma dem. En kvinna sa en gång till mig att var du än befinner dig i livet så är ditt öde att bli bäst i det du väljer att göra. Gör jag musik så blir jag världens bästa artist. Kan jag inte det så vill jag bli världens bästa pappa. Går inte det så blir jag världens bästa knarklangare. Så var min mentalitet, det kan jag ärligt säga. Jag vill förklara varför den här mentaliteten väcks och jag vill berätta om att oavsett om du tar dig upp i livet så kan du alltid falla ner. Det räcker att en pusselbit försvinner, som den här A & R-killen. Han var den sista pusselbiten för att jag skulle ta mig över tröskeln till det bättre livet. Läser man mellan raderna så förstår man vad jag gjorde till en viss del, resten förblir hemligheter jag tar med mig till graven.

Beskriv världen som du mötte?
– Hatfull, blodtörstig, pengadriven. Det fanns inga gränser längre, ingen respekt för någonting. Förut hände fortfarande grejer, folk dog. Men det var inte så många och så ofta.
Americol har varit bekant med flera av dem som dött i skjutningarna i Malmö, En av dem var en nära barndomsvän.
– Vi umgicks nästan dagligen på fotbollsplanen och på området efter skolan i flera år. Jag minns när jag träffade honom senast i vintras då vi spelade in i en studio i Fosie. Han hade mycket kärlek för min musik och passade på att berömma en låt han nyligen hade hört på radion. Kolla här, ingen är perfekt, inte jag, inte du, inte läsarna eller någon annan, men jag såg honom aldrig skada någon och i mina ögon var han god. Han var schyst mot mig när jag flyttade från Borås till Malmö och bjöd in mig till området. Jag var på väg från en inspelning i studion när jag fick veta vad som hänt. Det är sådana grejer jag försöker leva med och få in i musiken.

Americols bästa vän flyttade till Egypten för några år sedan. Han har blivit djupt religiös och han har gift sig.
– Han var alltid den som kunde lugna ner mig. Jag pratade med honom om det som hände, om en annan vän som dog. Vi blev chockade. Han blev orolig för någon som bor kvar i området och som befinner sig i farozonen. De var och är våra vänner. Vi är alla uppväxta tillsammans.

Och som nu skjuter ihjäl varandra på gatorna?
– Ja, precis.

På grund av rivalitet om knark och pengar?
– Inte alltid. Det är ingen som krigar över territorium och så vidare, det existerar inte här. Det kan vara att någon åker in, någon lurar någon. Och så kommer de ut igen. Någon vill inte betala vad man är skyldig eller rånat fel person. Historien upprepar sig. Nu är det större kapacitet. Folk har större kapital. De köper in fler vapen för att skydda sig. Det är svårt att förklara hur det kunde bli så här. Men jag förstår också, för jag vet ju själv hur jag reagerar när någon hotar mitt liv. Tyvärr har det gått till den gränsen att ett skott i benet skrämmer inte din motståndare. Han kommer att komma tillbaka. Det är just det att folk kommer tillbaka. Sådant tar aldrig slut.

Americol visar ett litet ärr på magen där han blivit knivhuggen och ett på halsen där en kula snuddade honom.
– Jag trodde jag skulle dö den dagen. De hade vapnet framför mig och när de tog ned det började jag springa. Jag litade inte på att de bara skulle snacka med mig. Det var första gången jag har hört ett skott så nära. Kulan gick in i ett träd framför mig. Det var så äckligt.
Han säger att det kändes som om hans berättelse inte var klar, som om han måste lära sig något mer.
– Någon månad efter fick jag reda på att en kusin hade blivit skjuten och hade överlevt. Min kusin hämnades inte, han lyckades reda ut allt på ett annat sätt. Jag tänkte då: ”Vad vill jag bli ihågkommen för? Har jag gjort tillräckligt för min son? Kommer han att kunna leva på mitt arv?” Jag kände, nej. Gud kommer att döma mig för mina handlingar. Allt dåligt jag gjort kommer komma tillbaka om det inte redan har. Grejen är, jag är ingen kille som egentligen gick in i det där livet omedvetet. Jag var medveten om vartenda steg jag tog. Och jag tror att 99 procent av alla de som tar det steget är det. Även sextonåringarna. Det är ingen som blir lurad till det, men man kanske utnyttjar någon yngre för att de inte sett en viss typ av pengar förut.

Arbetet med nya plattan påbörjades i slutet av förra året.
– Min nya producent förklarade för mig att jag alltid kom försent på grund av min livsstil och att något annan dök upp. Han frågade mig hur mycket jag värdesatte musiken och tiden med honom? Han vet om min historia och vilken person jag är. Han vågade ställa krav på mig och jag respekterar honom. Det fick mig att ta ett steg tillbaka och tänka på vad jag kunde göra för att förbättra situationen och fixa min framtid både för min sons skull och för min egen skull.

Arbetet med musiken blev också en form av terapi för Americol.
– Jag är en person som erkänner mina fel, men samtidigt kan jag bli väldigt arg och drivande. Jag fick hitta ett sätt att ta de här två sidorna av mig och lägga in dem i ett musikprojekt. Jag har studerat och gjort musik så pass länge nu att jag känner mig specialiserad inom det yrket. Och även inom det andra. Jag tänkte, i stället för att gå emot den personen jag är kanske jag ska omfamna den själen. I stället för att kasta bort den till gatan vill jag bli en röst för den. Det är inte många som vågar vara den rösten, man är rädd att den rösten ska tystas. Men jag är inte en människa som är rädd för att försvinna. För jag vet att det här albumet kommer att förändra så mycket, väcka så många människor. Och även om det är min story, så är det också en annans story som påminner om mig. Nästa tioåring som blir sexton. Nästa sextonåring som blir tjugofem. Många kommer att se sig själv i bilden av mig, säger Americol.

×