Jeanette Gustafsdotter. Foto: Jonas Hellsén

Tid­ningen är omist­lig för vår de­mo­kra­ti

När en lo­kal­tid­ning för­svinner är vi alla för­lo­ra­re. Sam­häl­lets kost­nader ökar. Det känns fat­tigare kul­tu­rellt och po­li­tiskt. Dess­utom ris­kerar in­vå­na­rna att bli säm­re på att ut­nyttja sina de­mo­kra­tiska rät­tig­heter.

Den här vec­kan riktas ljuset på två vik­tiga frå­gor som kommer att få di­rekt in­ver­kan på den svenska de­mo­kra­tin för lång tid fram­åt. I mor­gon tis­dag pre­sen­terar den par­la­men­ta­riska pub­lic ser­vi­ce-kom­mis­sionen sitt be­tän­kan­de om fram­tidens Sve­ri­ges Radio, Sve­ri­ges Television och UR. På fre­dag möts EU:s fi­nans­mi­nis­trar inom Ekofinrådet, uni­onens råd för eko­no­miska och fi­nan­si­ella frå­gor, där hur EU ska öppna för en tek­nik­ne­u­tral moms på ny­heter kan dis­ku­teras.
Pub­lic ser­vi­ce- och moms­frå­gorna hänger ihop. Det handlar om ba­lans och om en me­die­po­li­tik som håller sam­man hela vägen. För vill vi även i fort­sätt­ningen ha en levande de­batt, kraft­full pub­li­ci­stik och stark de­mo­kra­ti är det vik­tigt att jäm­vikten mel­lan pub­lic ser­vi­ce och de pri­vata me­di­erna bi­be­hålls samt att den höga momsen på di­gi­tala ny­heter för­svinner.

I Sverige och andra EU-länder har tid­ningar en lägre moms­sats än andra va­ror och tjänster. Men den lägre moms­satsen på sex pro­cent gäller en­dast för tryckta tid­ningar. Momsen på den di­gi­tala tid­ningen är 25 pro­cent. Den här höga momsen för­svårar för me­di­erna att skapa en håll­bar och at­trak­tiv jour­na­li­stik på lä­sa­rnas vill­kor. Det håller till­ba­ka de allt fler som vill ta del av ny­heterna di­gi­talt.

När det handlar om re­la­tionen mel­lan pub­lic ser­vi­ce och öv­riga me­di­er måste det finnas en ba­lans. Båda be­hövs.
Utan tyd­liga ramar för pub­lic ser­vi­ce följer en lång rad risker. Vi kan hamna i en sit­u­a­tion där de of­fent­ligt fi­nan­sierade bo­lagens upp­drag breddas, där de får kon­kur­rera med text och sprida ett om­fat­tan­de ut­bud på alla platt­formar. Då är fa­ran stor att lo­kala me­di­er kon­kur­reras ut.
Den lo­kala tid­ningen spelar en omist­lig roll för den svenska de­mo­kra­tin. SOM-in­sti­tutets forsk­ning visar att tid­nings­lä­sa­re är bättre rustade att utöva sina de­mo­kra­tiska rät­tig­heter än de som inte läser. Tid­nings­läs­ningen har en själv­stän­dig po­si­tiv ef­fekt på möj­lig­heterna att ta ställ­ning i lo­kal- och re­gio­nal­po­li­tiska frå­gor. .
En ny stu­die från ana­lys­fö­re­taget RAM – Research and Analyis of Media visar på sam­ma fe­no­men; att lo­kal­tid­ningarna blir lästa av mil­joner svenskar var­je dag och att tid­ningarna fyller ett de­mo­kra­tiskt folk­bild­nings­be­hov. Stu­dien visar ock­så att tid­ningarnas hu­vud­ar­ti­klar i stor och växande ut­sträck­ning fo­ku­serar på de lo­kala frå­gorna, att lä­sa­rna känner att ar­ti­klarna är an­ge­lä­gna, me­nings­fulla och nyt­tiga. För fler än två av fem lä­sa­re leder läs­ningen van­li­gen vidare till dis­kus­sioner med vänner och be­kanta.

Men vad händer om den lo­kala mo­torn för kun­skap och opi­ni­on för­svinner? I Sverige är det ovan­ligt att dags­tid­ningar lägger ner. I USA är det des­to van­ligare. En­ligt ame­ri­kans­ka stu­di­er in­ne­bär en ner­lagd tid­ning att den lo­kala för­valt­ningens ef­fek­ti­vi­tet går ner me­dan kost­naderna går upp. Granskande jour­na­li­stik leder till lägre kost­nader för sam­häl­let.
För att und­vika en ne­ga­tiv ut­veck­ling krävs att rege­ring och riks­dag ser till att ba­lan­sera de krafter som finns mel­lan be­hovet av ett starkt och av det all­männa fi­nan­sierat pub­lic ser­vi­ce med en livs­kraf­tig pri­vat me­die­verk­sam­het i hela landet. Det är en ba­lans­gång och en sym­bi­os, där det finns en bryt­punkt som måste und­vikas.
För att nå den­na ba­lans är det vik­tigt:

• Att pub­lic ser­vi­ce inte fa­vo­ri­serar it-jät­tarnas so­ci­ala me­di­er fram­för svenska me­di­er.

• Att klar­göra att kärn­verk­sam­heten är hu­vud­verk­sam­heten för pub­lic ser­vi­ce och att den ska utgå ifrån de egna platt­formarna. Men ock­så att den kom­plet­terande verk­sam­heten ska fort­sätta att vara verk­sam­het som syftar till att ut­veckla och stödja kärn­verk­sam­heten samt för­bättra all­män­hetens möj­lig­heter att till­go­do­göra sig den.

• Att ut­om­stå­en­de in­tres­senter som be­rörs av pub­lic ser­vi­ces verk­sam­het får möj­lig­het att be­gära för­hands­pröv­ning av nya tjänster och att Myn­dig­heten för press, ra­dio och tv får en egen ini­tia­tiv­rätt att göra en för­hands­pröv­ning och att fatta egna, in­te­ri­mis­tiska, be­slut i av­vak­tan på rege­ringens av­gö­ran­de.

• Att rege­ringen verkar för en tek­nik­ne­u­tral moms på ny­heter och snarast in­leder en pa­ral­lell pro­cess på na­tio­nell nivå, inte minst så att en om­lägg­ning av dig­i­tal­momsen kan ske så snart en di­rek­tiv­för­änd­ring börjat gälla.
Nu är det an­ge­lä­get att rege­ring och riks­dag ar­be­tar kon­struk­tivt för att bi­be­hålla och bit­vis åter­ställa ba­lansen i me­die­land­skapet. An­nars ris­kerar vi att ny­hets­be­vak­ningen för­svagas, tid­ningar för­svinner och vår de­mo­kra­ti tunnas ut.

Dagens fråga

Är du släkt med Gustaf Vasa?

Loading ... Loading ...
×