Bantisteln blir mellan 50 och 150 centimeter höga och blommar i juli-augusti. FOTO: JON SPRINGE
Jon Springe, arbetsledare gatu- och parkförvaltningen ansvarar för skötseln av Bantistelns naturområde. Här på nuvarnade cykelvägen gick tidigare banvallen för tågen som tros ha spridit bantisteln till Bara från södra Europa.FOTO: PERNILLA NIELSEN NEGRÉN
Dödisgropen i Bara har fått bantisteln in på knuten när den spridit sig över hela naturområdet längs med Skamarpsvägen mitt i Bara.
Bantistelns fyndplats utmärkt av boende i Bara.
Bantistelns är en örten med hela lansettformade blad. Grön på ovansidan och grågrön på undersidan.
Bantisteln heter på latin circium canum och blommar juli till september
Bantistelns fyndplats 1993.

Nej till naturreservat mitt i Bara

BARA
Det blir inget kommunalt naturreservat i Bara för att freda den i Sverige unika bantisteln.
– Vi behåller det som ett naturminne men utvidgar i stället området för skötseln, säger Per-Olof Lindgren (L), ordförande i tekniska nämnden som efter flera år nu klubbat sitt beslut.

Kostnader i kombination med ett omfattande pappersarbete fick politikerna i tekniska nämnden att säga nej till att omvandla naturminnet Bantisteln till ett kommunalt naturreservat. Det skulle ge ett betydligt starkare skydd för det obebyggda naturområdet längs Skamarpsvägen mitt i Bara där den unika växten tros ha slagit sig ner för 125 år sedan.
– Det är egentligen ingen större skillnad på att behålla det som ett naturminne. Däremot är det rätt stora kostnader med att ombilda området till ett kommunalt naturreservat. Planerna måste dessutom ställas ut, säger tekniska nämndens ordförande Per-Olof Lindgren (L).

Nämndens beslut innebär att närmast tredubbla skötselområdet från de idag runt 3 000 kvadratmeter stora naturminnet till att även omfatta även området kring den så kallade dödisgropen norr om gång- och cykelvägen som löper rakt igenom området.
Det var vid cykelvägen som länsstyrelsen 1994 upprättade naturminnet för att skydda bantisteln som året innan hittades vid den tidigare banvallen där tågen mellan Malmö och Genarp en gång rullade.
Bantisteln antas ha spridits till Bara med hjälp av tågen som forslade med sig den från södra Europa där den växer naturligt.

2013 tog länsstyrelsen Svedala kommun i örat och krävde bättre skötsel av naturminnet och i januari 2016 klubbade kommunfullmäktige Socialdemokraternas förslag att låta tekniska nämnden utreda möjligheterna för ett utökat skydd för den unika växten.
Och så blir det som sagt nu, två och ett halvt år senare, men i inte som ett naturreservat.
– I dag växer bantisteln mer utanför det skyddade området eftersom den spridit sig bort från platsen där den en gång hittades, berättar Jon Springe, arbetsledare på parkenheten som ansvarar för skötseln av området.

Kostnaden för en utökad skötsel är beräknat till 115 000 kronor om året och då handlar det om att gallra och hålla nere all växtlighet som även omfattar allt från hagtorn och vide till körsbärsträd och alm.
– Men det handlar inte om att kalhugga området utan att röja det för att det inte ska växa igen eftersom bantisteln är beroende av ljus, säger Jon Springe, vars enhet redan i dag sköter området och har märkt ut var de hittat bantisteln utanför det skyddade området.
– De boende uppskattar den här platsen och rör sig mycket här. De klipper även gångarna som finns här genom snåren, berättar Jon Springe som även berättar att det observerats både salamander och törnskata på området.

Än idag är Bara den enda kända platsen i Sverige där bantisteln hittats och lokalt har privatpersoner och naturvårdsföreningen engagerat sig i växtens fortlevnad och förbättrad skyltning, bland annat genom medborgarförslag.

Dagens fråga

Tänker du rösta i riksdagsvalet?

  • Ja,det är klart jag ska. (91%, 1 125 Röster)
  • Har inte bestämt mig än. (5%, 58 Röster)
  • Nej. (5%, 57 Röster)

Antal röster: 1 240

Loading ... Loading ...
×