Ny forskning öppnar för alternativ användning av cellulosa.
Fernando Alvarado.

Det våras för cellulosan

På landet Cellulosa kan i framtiden ersätta en lång rad produkter inom mat-, läkemedels- och kosmetikaindustrin. Ett annat område med stor potential är lantbruket där cellulosa kan användas vid bland annat gödsling – till gagn för både lantbrukaren och miljön.

Cellulosa har traditionellt mest använts till pappersframställning, men forskning på senare år har visat att användningsområdena är oerhört många fler. Inte minst gäller det när cellulosan omvandlas till så kallade aerogeler, det vill säga ett väldigt poröst material med låg vikt och stor volym.

Fernando Alvarado, forskare vid RISE Bioekonomi, har specialiserat sig på dessa nya användningsområden för cellulosa. Nyligen tilldelades han kompetensutvecklingspriset från Stiftelsen Gunnar Sundblads Forskningsfond på en halv miljon kronor. Pengarna ska användas till att starta en svensk forskningsplattform för cellulosabaserade aerogelpartiklar.
– Det finns en hel uppsjö olika applikationer, vi känner att potentialen är väldigt stor. Aerogelpartiklar från cellulosa kan ersätta traditionella absorbenter som exempelvis används i diskmaskiner, förtjockningsmedel som används inom matindustrin eller mikroplatser som bland annat används när man tillverkar kosmetika, berättar Fernando Alvarado.

I det stora EU-projektet Nanohybrids samverkar forskningsinstitut, universitet och företag för att utveckla utvinningen av detta användbara material och hitta praktiska användningsområden. Ett område som ser väldigt lovande ut är användningen av cellulosabaserade aerogeler som fuktabsorbenter i diskmaskiner.
– I dag används mineraler av olika slag. De har en ganska kort livslängd och en absorptionsförmåga på bara 15 procent. Hittills har vi lyckats tillverka aerogeler som kan absorbera drygt 120 procent så det finns en fantastisk utvecklingspotential, säger Fernando Alvarado.
Cellulosabaserade aerogeler kan snart även komma till användning i matindustrin som ser möjligheter att ersätta traditionella förtjockningsmedel. Samma typ av aerogeler kan också framgångsrikt användas för att absorbera olika gaser eller metaller i vattendrag. Samma substanser kan också ersätta mikroplaster i exempelvis kosmetiska preparat.
Ytterligare en bransch som i framtiden kan få nytta av aerogeler tillverkade av cellulosa är lantbruket.

– Aerogeler fungerar utmärkt som slow release, exempelvis för att långsamt utsöndra ett läkemedel i kroppen, men det kan också användas i samband med spridning av pesticider eller konstgödsel på åkermark. När lantbrukare idag använder konstgödsel så är medlen oerhört vattenlösliga vilket innebär att fosfor och kväve snabbt försvinner bort från åkern. Det är dyrt för lantbrukaren och leder till övergödning. Kan man istället bädda in komponenterna i aerogeler så kan vi åstadkomma en långsammare utsöndring vilket ger en både effektivare och miljövänligare användning, berättar Fernando Alvarado.

Redan i dag finns mycket kunskap på området, men det kommer krävas mer forskning. Ännu finns inga cellulosabaserade aerogeler på marknaden, men det kanske inte behöver dröja särskilt länge, menar Fernando Alvarado.
– När det gäller tung industri så tar det vanligen många år att integrera nya material i produktionen, men vi har fördelen att vi jobbar med icke giftiga material så vi slipper massa toxicitetstester, som annars är väldigt tidskrävande. Testerna med aerogeler från cellulosa startade för bara 1,5 år sedan, men vi har redan skickat prototyper till Europas näst största vitvarutillverkare. Om våra aerogeler klarar deras tester så skulle en pilotproduktion kunna starta redan till hösten.

×