25 lantbruk are deltog i markvandringen på Grönadals ägor. Skegriebygden och Hammarlövsbygdens LRF-avdelningar stod som värd. Foto: Jakob Hydén
Henrik Malm visade runt på sina ägor. Foto: Jakob Hydén
Betplantorna tittar upp ur jorden. Foto: Jakob Hydén
Plantor och jord närgranskas och analyseras. Foto: Jakob Hydén
Rapsen står snart i full blom. Foto: Jakob Hydén
Höstveten har tagit sig fint trots den blöta vintern. Foto: Jakob Hydén
Betornas blad har försvunnit, konstaterar Paul Leteus. Möjligen på grund av angrepp av möss. Foto: Jakob Hydén
Ogräsbekämpningen har fungerat väl i vetefältet. Foto: Jakob Hydén
Vårkorn växer i ett av de besökta fälten. Foto: Jakob Hydén
Grönadal stod som värd för markvandringen. Foto: Jakob Hydén

Inspektionen: Vårgrödorna mår bra – trots svårt väder

På landet Efter den besvärliga hösten och vintern med stora mängder regn, ser ändå vårgrödorna överraskande bra ut på många håll. Det kunde man konstatera vid en markvandring i Fuglie i Trelleborgs kommun.

Här och var i Skåne arrangerar lokala LRF-avdelningar markvandringar. På träffen i Fuglie samlas ett 25-tal lantbrukare. Det är ett tillfälle för att utbyta funderingar kring de val man gjort inför odlingssäsongen.

Med är också Bengt Nyhlén från AB Hjalmar Möllers i Håslöv som berättar vad han erbjuder av utsäde, gödning och växtskydd och om sina priser på spannmål. Här är även Paul Leteus och Daniel Finnfors från HIR Skåne som svarar på frågor och ger tips.
Markvandringen sker på gården Grönadal som drivs av Per-Olof Malm och hans son Henrik Malm. Henrik Malm visar upp fält med 120 hektar höstvete, 65 hektar höstraps, 70 hektar sockerbetor och 65 hektar vårkorn. Rapsen såddes i slutet av augusti 2017. Den har börjat gå mot det gula, men är något senare än vanligt säger Daniel Finnfors.

– Det mesta har kommit ikapp, men man har varit någon vecka sen på grund av den kalla våren.
– Men rapsen här ser lovande ut. Den har förgrenat sig bra, säger hans kollega Paul Leteus.
Han konstaterar att det behövts lite mer kväve i år än vanligt.
Värmen har visserligen drivit på växtligheten som tagit fart, men det finns oro för att rotmassan och rotdjupet inte är tillräckligt. Det som i slutänden bestämmer avkastningen är i många fall hur man lyckas att få igång jordarna som varit nerkylda och tömda på näring.
Henrik Malm berättar att det inte varit så mycket besvärande insekter på hans rapsfält heller, utan han har bara hittat några enstaka rapsvivlar.
– Jag har avstått från insekticider. Min grundinställning är ju att är det något vi behöver hjälp med så är det pollinering, säger Henrik Malm.

Paul Leteus håller med. Han ger rådet att avvakta, men ändå vara lite uppmärksam. Har det exempelvis varit problem i angränsande fält tidigare, så kan ju det vara en fingervisning. Han tycker också att kemikalieinspektionen varit lite mer liberala på sistone, inte minst vad det gäller raps.
– I kustnära och öppet landskap klarar man sig ofta bättre från skadeinsekter. Det är betydligt mindre problem här än vad det är inåt landet, exempelvis vid Hörby, säger han.
Rapsfältet avgränsas av en väg och på andra sidan finns höstvete.
– Ogräsbekämpningen ser ut att ha fungerat väl, konstaterar Paul Leteus.

Här är det vetesorten Linus som växer. Den är vinterhärdig men kan vara lite känslig för svartrost berättar Paul Leteus. Linus ger också en tidig skörd.
– Ja, det är en lärdom från ifjor att den går att tröska tidigare än andra sorter, säger Henrik Malm.
Och senare i sommar vet vi hur det blev.

Dagens fråga

Äter du kött?

Loading ... Loading ...
×