Slottskyrkan används bara av kungafamiljen. Foto: Jörgen Johansson
Uppe under kupolen i kyrkan har man utsikt över orgelläktare och kyrka. Foto: Jörgen Johansson
Kupolen brann ner 1992 då en raket tände eld på den. Som tur var kunde man rädda resten av kyrkan. Foto: Jörgen Johansson
Biblioteket har drottningens samling av franska och tyska böcker om krigshistoria. Foto: Jörgen Johansson
I riddarsalen dukas upp till fest vid statsbesök. Foto: Jörgen Johansson
I sammetsrummet tar drottningen alla gäster i hand. Det kan vara upp till 300 stycken. Foto: Jörgen Johansson
Matsalen använder man sällan på grund av akustiken. Bordet är gjort av en trappa som räddades från det förra slottet från 1745. Foto: Jörgen Johansson
Entrén är pampig som sig bör i ett kungligt slott. Foto: Jörgen Johansson
Den stora tronen är drottningens men används inte längre. Foto: Jörgen Johansson
Alexandersalen är inspirerad av orienten. Foto: Jörgen Johansson
En nutida gobeläng föreställande de två världskrigen och alla kända despoter under 1900-talet. Foto: Jörgen Johansson
Drottningen och prins Henrik som Adam och Eva i lustgården. Foto: Jörgen Johansson
Drottningens emblem finns överallt. Foto: Jörgen Johansson
En av de cirka femtio anställda dammsuger en av salarna. Foto: Jörgen Johansson
Empirestolar och 1700-talsporträtt finns trots att slottet är från 1928. Foto: Jörgen Johansson
Ett av de viktigaste verken med kungafamiljen som var släkt med alla Europas kungligheter. Foto: Jörgen Johansson
Biskop Absaloms borgruiner finns under slottet. Foto: Jörgen Johansson
Slottet är stramt klassiskt i sin framtoning. Foto: Jörgen Johansson
Den gamla brunnen från Absaloms borg finns kvar. Foto: Jörgen Johansson
HC Andersen är förevigad i bibliotekstaket. Foto: Jörgen Johansson
En utsmyckning från en medeltida kyrka som nu är borta. Foto: Jörgen Johansson
Foten till tornet Blåtårn där kung Christian den fjärdes egen dotter Leonora Christina satt fängslad i 21 år. Foto: Jörgen Johansson
Flora Danica är ett porslin med bilder från en flora över Danmarks växter. Foto: Jörgen Johansson
Guiden Emelie Raaholt Christensen arbetar också med annat på slottet, bland annat vid stora fester. Foto: Jörgen Johansson
Vackra utsmyckningar finns överallt. Foto: Jörgen Johansson
Foto: Jörgen Johansson
Köket. Foto: Jörgen Johansson
Slottsköket används inte längre, men innehåller Nordens största kopparsamling. Foto: Jörgen Johansson

Med anor från Absalons tid

SEVÄRDHET Det har brunnit två gånger och byggts om helt fyra gånger. Numera rymmer det drottningens representationslokaler, Folketinget och Högsta domstolen. Vi besöker Christiansborgs slott i Köpenhamn, med anor från 1100-talet.

Slottshistoria

  • Biskop Absalom byggde en borg på Slottsholmen 1167.
  • 1369 blev den en kungaborg som revs 1730.
  • 1745 uppförde kung Christian VI ett rokokoslott som fick namnet Christiansborg.
  • Det brann ner 1794 men byggdes upp igen 1828, för att åter brinna ner 1884.
  • Det nuvarande slottet blev klart 1928.
  • Numera inrymmer slottet drottningens representationslokaler, Folketinget och Högsta domstolen.
  • Statsministern håller till i en våning som byggdes för Christian X men som aldrig blev bebodd.
  • Öppningstider under mars och april: tisdag-söndag klockan 10-17.

Mer information om närmaste busshållplats, metro, entré visningar med mera hittar du på www.christiansborgslot.dk

Påsk på Christiansborg
Slottet har också olika aktiviteter för barn. I år visas en föreställning med titeln Det förlorade fabergéägget. Där berättas historien om den ryska kejsarinnan Dagmar, dotter itll Christian IX. Hon flyr från Ryssland med sitt älskade fabergéägg i bagaget. Det försvinner dock spårllöst och hon och hennes livkosack börjar leta efter det. Sedan utspinner sig hela historien om kejsarfamiljen och det tragiska som hände med em under ryska revolutionen.
Efter föreställningen kan barnen få tillverka ett eget fabergéägg i slottets festkök.

Guiden Emelie Raaholt Christensen tar emot oss i den pampiga entrén. Hon ska visa oss runt i slottet och i några delar där man som turist inte har tillträde. Men innan dess berättar hon historien om byggnaden. Det visar sig vara det fjärde ”slottet” på platsen. Det första, Absaloms borg, byggdes 1167 av biskop Absalom, och det är på den grunden man byggt vidare.

1369 blev det en kungaborg och fick namnet Köpenhamns slott. Det var dock för gammeldags för Christian VI som helt sonika rev ner det och lät bygga ett ståndsmässigt och modernt rokokoslott som stod färdigt 1745. Från och med då hette det Christiansborg.
Men säg den lycka som varar för evigt. Bara femtio år senare brann slottet ner – och byggdes upp – för att återigen brinna ner 1884. Men trägen vinner så 1928 stod det nuvarande slottet på plats. Och nu får man inte ens ha levande ljus här, berättar Emelie.
Vi vandrar genom salar fulla av guld, ornament och konst. I tronsalen står två gyllene troner under en baldakin, en liten och en stor.
– Den stora är faktiskt drottningens, skrattar Emelie. Men den används inte längre.

Det gör dock själva salen, där ambassadörer tas emot.
Vid stora fester välkomnas gästerna däremot i Sammetsrummet där väggarna är täckta av röd sammet med det kungliga vapnet på.
– Drottningen sitter mitt i rummet och hälsar i hand på varje gäst, förklarar Emelie. Det kan vara upp till 300 personer.
Så kommer vi till slottets stolthet Riddarsalen, ett magnifikt rum med stora gobelänger från år 2000.
– De ritades av konstnären Bjørn Nørgaard och vävdes i Frankrike. De tog tio år att göra. Gobelängerna föreställer tusen år av världshistorien och varje gobeläng är gjord i den stil de gestaltar. Så vikingabilden är i vikingastil, medeltiden är i medeltidsstil. Ja, ni fattar.
Det är dags att gå under jorden, till den ursprungliga grunden. Kylan och källardoften slår mot en och stenarna från Absaloms borg blir synliga. Historiens vingslag fladdrar. Men här finns också vattenledningar från 1700-talet – klädda med bly!
Väl uppe igen leder Emelie oss genom slottets korridorer och salar, till slottskyrkan. Dit har inte allmänheten tillträde, men vi får gå in i den kungliga logen och blicka ut över prakten. En musikskoleelev tränar på orgeln så en liten konsert blir det också.
Trappor leder oss upp under kupolen som brann ner 1992 då en raket satte fyr på den. Det var tredje gången kyrkan brann!

När vi går genom gångarna uppe vid taket berättar Emelie att under prins Henriks lit de parade nyligen var golven fulla av sovande soldater ur högvakten.
– Det vaktades dygnet runt då och någonstans skulle de ju sova, ler hon.
Sista sevärdhet är det ursprungliga köket – ett riktigt Downton Abbeykök med enorma, glänsande kopparkastruller. Det har inte använts på många år, utan nu tar man maten från Amalienborg.
För att ändå levandegöra miljön har man doftsatt köket med vanilj och kaffedoft. Det är nästan så man kan se svettiga kockar och kokerskor flänga runt med slevar i högsta hugg.

Slottshistoria

  • Biskop Absalom byggde en borg på Slottsholmen 1167.
  • 1369 blev den en kungaborg som revs 1730.
  • 1745 uppförde kung Christian VI ett rokokoslott som fick namnet Christiansborg.
  • Det brann ner 1794 men byggdes upp igen 1828, för att åter brinna ner 1884.
  • Det nuvarande slottet blev klart 1928.
  • Numera inrymmer slottet drottningens representationslokaler, Folketinget och Högsta domstolen.
  • Statsministern håller till i en våning som byggdes för Christian X men som aldrig blev bebodd.
  • Öppningstider under mars och april: tisdag-söndag klockan 10-17.

Mer information om närmaste busshållplats, metro, entré visningar med mera hittar du på www.christiansborgslot.dk

Påsk på Christiansborg
Slottet har också olika aktiviteter för barn. I år visas en föreställning med titeln Det förlorade fabergéägget. Där berättas historien om den ryska kejsarinnan Dagmar, dotter itll Christian IX. Hon flyr från Ryssland med sitt älskade fabergéägg i bagaget. Det försvinner dock spårllöst och hon och hennes livkosack börjar leta efter det. Sedan utspinner sig hela historien om kejsarfamiljen och det tragiska som hände med em under ryska revolutionen.
Efter föreställningen kan barnen få tillverka ett eget fabergéägg i slottets festkök.

×