“Årets viktigaste brev”

KRÖNIKA Johanna Lundin tar sig återigen an ett viktigt ämne för ungdomar - och vuxna.

Bäst just nu:
Min nya klippning – mindre hår kvar än vad som klipptes bort och det är så skönt att inte längre fastna med längderna i dragkedjor och väskhandtag!

Sämst just nu:
Stephen Hawking finns inte längre bland oss. (för övrigt lämnade han oss på samma dag som Pi-dagen och Einsteins födelsedag)

Häromdagen damp ”årets viktigaste brev” ner i min brevlåda. Det är vad rekryteringsmyndigheten väljer att kalla sitt informationsblad om den återinförda värnplikten. Snarare är det väl i så fall ”årets näst viktigaste brev” (det vill säga om de har hybris nog att anse sig viktigare än alla cancerbesked i världen.  Men nog om det. Ordval är inte vad denna krönika handlar om, utan det faktum att jag eventuellt kan komma att tvingas till mönstring och därefter genomgå lumpen.

Jag vill att Sverige ska hålla sig så neutralt som möjligt men jag förstår att det i och med denna vilja inte är helt lätt att rusta upp sig utan att orsaka tvivel över var vi som land står, och värnplikten har då alltså blivit lösningen för tillfället. Dessutom finns det absolut ett intresse bland en del unga för det som rekryteringen innebär. Jag skulle själv aldrig få för mig att frivilligt göra lumpen eftersom det skulle sätta käppar i hjulet för mina personliga framtidsplaner, men däremot förstår jag absolut de som väljer att se värnplikten som en möjlighet snarare än en skyldighet. Jag är övertygad om att det skulle vara en väldigt stärkande upplevelse, både fysiskt och psykiskt, att genomgå alla de prövningar man ställs inför, men när personer som jag själv, som inte utfört mer våld än att ha avfyrat en soft air gun-pistol i försök att träna prickskytte mot ett träd, ska vara de som tränas för att försvara Sverige betvivlar jag att problemet om upprustning är löst.

Även lilla Sverige kan komma att behöva överväga andra alternativ i en tid av oro (i alla fall för min del) som den vi nu lever i, där kärnvapenavfyrande knappar uttrycks vara förberedda för syften jag inte ens vågar föreställa mig. Men jag är sammanfattningsvis helt enkelt inte lika säker på om införande av värnplikt i denna form faktiskt är det som kommer göra att jag kan sova gott om nätterna framöver. Känner ni er däremot trygga med vetskapen om att det är oss, ungdomar som på pappret är vuxna men som mentalt fortfarande bara är barn som knappt vet hur en tvättmaskin fungerar, som ni lägger all tillit hos, så ska jag hålla min oro för mig själv.

Bäst just nu:
Min nya klippning – mindre hår kvar än vad som klipptes bort och det är så skönt att inte längre fastna med längderna i dragkedjor och väskhandtag!

Sämst just nu:
Stephen Hawking finns inte längre bland oss. (för övrigt lämnade han oss på samma dag som Pi-dagen och Einsteins födelsedag)

×