Hem­lig­hets­ma­ke­riet orsakade skan­da­len

Kon­sti­tu­tions­ut­skottet fort­sätter sina ut­fråg­ningar för att för­söka klar­lägga an­svaret för skan­da­len på Transportstyrelsen, när sä­ker­hets­klas­sade upp­gifter gjordes till­gäng­liga för per­son­al från andra länder utan att des­sa blivit ve­der­bör­li­gen sä­ker­hets­prövade.
Ge­ne­ral­di­rek­tören Maria Ågren fick sparken som följd av sitt be­slut att gå förbi nor­mala ru­tiner för att inte out­sour­cingen som be­slutats före hennes till­trä­de skulle bli all­var­ligt för­senad och där­med stoppa vik­tig verk­sam­het.
Av flera av för­hören, bland att med Ågren och med då­va­ran­de ord­fö­ran­den för myn­dig­heten Rolf An­ner­berg som ock­så fick lämna sitt upp­drag, att näs­tan ingen visste hur om­fat­tan­de sä­ker­hets­skyddad in­for­ma­ti­on som fanns (och finns) på Transportstyrelsen. Hade de vetat skulle de fattat andra be­slut, hävdar de nu. Det är inte alls otro­ligt.
Att Transportstyrelsen han­terar in­for­ma­ti­on om iden­ti­teten hos agenter med skyddad iden­ti­tet el­ler med på­hit­tad iden­ti­tet kom som en för­vå­ning för de flesta ut­om­stå­en­de, tyd­li­gen ock­så för många inom myn­dig­heten. ”Det hem­liga var all­de­les för hem­ligt”, för­kla­rade Ågren som inte verkar ha in­for­merats fullt ut är hon blev högsta chef för myn­dig­heten.
Oav­sett var det po­li­tiska an­svaret slut­li­gen läggs är det vik­tigt att ändra hem­lig­hets­kul­turen i myn­dig­heten. De an­sva­riga måste veta vad de är an­sva­riga för.

Nyhetsbrev

×