Eva Bonde, chefredaktör Historiskan.
Eva Bonde, chefredaktör Historiskan.
Carina Berg och Christine Meltzer reser genom tiden för att ta reda på hur svenska kvinnor har levt och verkat genom historien. Foto: Kanal 5

Historiskans Eva Bonde är expert i ny tv-serie

Livmodersmassage, omyndiga kvinnor och skilsmässor. Det är ämnen som Historiskans chefredaktör Eva Bonde ska prata om när hon medverkar som en av experterna i Kanal 5:s nya serie Den fantastiska historien med Berg & Meltzer.
– Jag tyckte det lät superkul när jag blev uppringd och tillfrågad om jag ville var med, säger hon.

Den fantastiska historien med Berg & Meltzer:
TV-serie som får premiär på Kanal 5 26/2 21.00 samt Dplay.se.
Sänds i åtta timslånga avsnitt.
I ”Den fantastiska historien med Berg & Meltzer” bjuder Carina Berg och Christine Meltzer på en inblick i kvinnans historia. De ger sig ut på en resa genom tiden för att ta reda på hur svenska kvinnor har levt och verkat ur ett historiskt perspektiv.
Ämnen som kommer att belysas under serien är bland annat sport och fritid, kropps- och skönhetsideal, äktenskap och kärleksliv samt brott och straff.
Till sin hjälp har Carina Berg och Christine Meltzer en rad experter, bland dem litteraturvetaren Ebba Witt Brattström, etnologen Jonas Frykman, tidigare förbundskaptenen Pia Sundhage, racerföraren Mikaela Åhlin-Kottulinsky, Historiskans chefredaktör Eva Bonde samt träningsikonen Susanne Lanefelt.
Eva Bonde om …
… vad hon själv är mest intresserad av när det gäller historia: ”Jag grottar ofta ner mig i biografier och det kan vara allt från 1300-tal till nutid, så har det alltid varit för mig. Ända sedan jag var liten har jag älskat att läsa biografier. Då var det ofta sådan där dåliga och romantiska berättelser om kungahusen. Och så var jag enormt fascinerad av tsardottern Anastasia – det här var innan man hittat alla familjemedlemmarna i tsarfamiljen så det var mycket spekulationer kring hennes öde. Jag har aldrig intresserat mig teknikaliteter när det gäller krig, slag, uppställningar på fältet och olika krigsstrategier. Men människoöden intresserar mig alltid.”
… om hon själv fick resa tillbaka i tiden, var skulle hon vilja hamna då: ”När jag var yngre hade jag en mer romantisk föreställning om hur fantastiskt det vore att resa i tiden. Nackdelen med att ha pluggat historia är att är att man vet hur det egentligen var och då försvinner den lusten, inte minst som kvinna eftersom man under så många århundraden hade det sämre än nu. När jag var yngre drömde jag om franska hovet på 1600- och 1700-talet men nu vet jag hur ohygieniskt, kallt och hierarkiskt det var och hur folk behandlade varandra. Men skulle jag välja så kanske Berlin på 1920-talet, innan nazisterna pajade allt. När det var lite mer tillåtande, man fick vara hur man ville och det var mycket konst, kultur och kreativitet.”
… vilken historisk kvinna hon skulle vilja vara för en kort period: ”Jag har alltid varit fascinerat av Tudortiden och av dem så var väl Elizabeth I den det gick bäst för – hon blev inte halshuggen, förvisad eller isolerad. Hon hade i viss mån en del frihet att vara nästan som hon ville och kunde sätta sina egna regler till viss del. Det är också coolt att lyckas behålla epitetet Jungfru-drottning samtidigt som man har hur många älskare som helst. Jag tänker att hon var en skärpt dam.”
… om lika många män som kvinnor läser Historiskan: ”Nej, nej, nej. Jag skulle tro om man tittar på sociala medier att det är typ 85 procent kvinnor och 15 procent män och det ser nog likadant ut vad gäller tidningen. Jag skulle gärna vilja säga att det är 50/50 för jag tycker att män skulle lära sig en hel del av att läsa Historiskan och det finns faktiskt en del män med. Det är nyttigt att få andra perspektiv.”
… hur hon tänker kring Historiskans innehåll: ”Jag strävar efter att ha så stor spridning som möjligt i varje nummer vad gäller tidsperioder, samhällsklasser och geografi. Jag vill också blanda så att det inte blir det ena porträttet efter det andra utan att man försöker lyfta ganska kända händelser ur ett kvinnligt perspektiv eller fenomen där kvinnor spelar en viktig roll. Sedan är det viktigt att balansera så att det inte bara blir kvinnliga förebilder utan också lite mer komplexa och inte alltid så trevliga kvinnor.”
Historiskan
Våren 2015 kom Historiskan ut som ett specialnummer under Allt om historia.
Redaktörer för numret var Eva Bonde och kollegan Jennie Lindholm – Eva arbetade på Allt om historia och Jennie var layoutansvarig på Populär historia.
När LRF Media, som ägde Allt om historia, Populär historia och flera andra historietidskrifter då, inte var intresserade av att fortsätta med fler nummer av Historiskan sa Eva Bonde upp sig och startade eget företag för att kunna fortsätta utgivningen.
Det första numret i egen regi kom i december 2015.
I dag kommer Historiskan ut med fyra nummer
per år, har 2 300 prenumeranter och säljer mellan 2 000 och 4 000 lösnummer per nummer.
Nästa nummer av Historiskan, det första 2018, kommer ut 13 mars.

Eva Bonde har en kandidatexamen i historia, journalistutbildning vid Lunds universitet och har arbetat som journalist på olika historietidskrifter i tio år. Sedan 2015 är hon ägare, ansvarig utgivare och chefredaktör för den Malmöbaserade tidskriften Historiskan som har som syfte att erbjuda en motvikt till den manliga historieskrivningen genom att sätta historiens kvinnor i fokus. Trots denna gedigna bakgrund känner hon sig lite tveksam till att etiketteras som expert.
– Jag brukar kalla mig historiejournalist eller historieförmedlare, säger hon.

Nu ska i alla fall Eva Bonde medverka som en av flera expertkommentatorer i Kanal 5:s tv-serie Den fantastiska historien med Berg & Meltzer. I serien, som har premiär 26 februari, ska radarparet Carina Berg och Christine Meltzer prova på kvinnoliv i olika tidsåldrar.
– Min medverkan började med att någon i produktionsbolaget läste en artikel vi hade i Historiskan om livmodersmassage på 1800-talet och hörde av sig och frågade om jag kunde tänka mig att medverka i deras nya serie och berätta mer om det. Efterhand som vi pratade så dök det upp andra ämnen så förutom livmodersmassagen ska jag också prata om skilsmässor på 1970-talet och omyndiga kvinnor på 1800-talet.
– Varje avsnitt har olika teman, som till exempel kvinnor och makt eller kvinnor och arbete. Inom det temat gör Carina Berg och Christine Meltzer en resa med nedslag i olika perioder. Ett sådant nedslag är till exempel när jag är med och pratar om livmodermassage och då pratar man också om kvinnans kropp, hur den uppfattades och om sexualitet.

Som chefredaktör för Sveriges enda kvinnohistoriska tidskrift är Eva Bonde ganska van vid att många tror att hon kan prata, skriva och föreläsa om allt som handlar om kvinnor i historien.
– Det är förvånansvärt många som verkar tro det, säger hon med ett lite trött skratt. Historiskan klassas som en nischad tidning för att den är nischad på kvinnor i historien och bisarrt nog ses kvinnor i historien som en slags minoritet.
– När vi startade Historiskan diskuterade vi mycket kring det här att skapa en separat tidning för kvinnor i historien, om det är bra eller dåligt, fortsätter hon. Det kan också uppfattas som att kvinnor inte hör hemma i allmän historieskrivning, men jag brukar säga att Historiskans mål egentligen är att avskaffa sig själv. Kvinnor hör självklart hemma på samma sätt som män i historietidskrifter och historieböcker men argumentet till exempel från tidskrifterna för att man skriver betydligt mindre om kvinnor är ofta att det måste finnas någon slags igenkänning och är något inte tillräckligt känt så kan man inte skriva om det. Strategin med Historiskan är därför att börja med att lyfta upp kvinnorna i en speciell tidning för att de sedan ska kunna införlivas i den allmänna historieskrivningen. Vi vill visa att det visst går att skriva om kvinnor i historien och skapa ett intresse för det hos allmänheten.

Ett tecken på att ni lyckats med det måste väl vara att du blev tillfrågad att medverka i Den fantastiska historien?
– Absolut! Och det är klart att det är min förhoppning att de som ser programmet undrar vad jag är för filur, googlar på mig och kommer fram till Historiskan.
– Och jag tror absolut att intresset för kvinnornas roll i historien är större nu. Det ser man inte minst på debatterna som varit om kvinnor i historieböckerna. Sedan ska det bli spännande att se om intresset håller i sig eller om det blir en backlash, historiskt blir det ofta det. Jag är ändå försiktigt optimistisk även om vi har lång väg kvar. Det här handlar om underliggande strukturer i samhället och det är svårt och tar tid att ändra. Det ser man på #me too-debatten nu, att det har debatterats så mycket i medier att många känner det som om något redan har hänt. Men egentligen har det inte skett någon stor förändring rent konkret.

Vad tror du att ett program som Den fantastiska historien kan tillföra?
– Jag tänker lite som man redan har upplevt med Historieätarna att det kan göra historia, i det här fallet kvinnohistoria, mer tillgängligt även för dem som inte haft historia som favoritämne i skolan. Det ger möjlighet att upptäcka historia på ett nytt sätt och att se den ur andra perspektiv.

Eva Bonde har varit i Stockholm vid flera tillfällen och spelat in sina bidrag till Den fantastiska historien men än har hon inte sett programmet eller sin medverkan i helhet och hon medger att hon är ganska nervös inför premiären.
– Man är verkligen i sin egen trygga vrå när man sitter bakom sin dator och skriver och det blir så abstrakt att tänka att många kommer att läsa det här. Att bli inspelad är något helt annat. Vad man än säger och gör så fastnar det och jag känner verkligen att det är viktigt att jag säger bra saker och redovisar bra fakta men det vet jag inte förrän jag ser det på tv med resten av befolkningen.

Samtidigt rullar också det vanliga arbetet med Historiskan på. 13 mars kommer årets första nummer som bland annat innehåller artiklar om slöjans historia i Sverige, flickscouter, Mata Hari och Marimekkos grundare. Och i sommar har det gått tre år sedan premiärnumret. Då gav Eva Bonde sig själv och tidskriften tre år att komma i gång.
– Då sa jag att om jag efter tre år känner att inget händer eller att det bara blir sämre då släpper jag taget. Men nu skulle jag nog våga säga att jag inte är orolig för Historiskans framtid. Jag märkte redan förra året hur vi får mer och mer uppmärksamhet och att andra institutioner och organisationer upptäcker att vi finns. Det är ett tecken på att det rör på sig.

Den fantastiska historien med Berg & Meltzer:
TV-serie som får premiär på Kanal 5 26/2 21.00 samt Dplay.se.
Sänds i åtta timslånga avsnitt.
I ”Den fantastiska historien med Berg & Meltzer” bjuder Carina Berg och Christine Meltzer på en inblick i kvinnans historia. De ger sig ut på en resa genom tiden för att ta reda på hur svenska kvinnor har levt och verkat ur ett historiskt perspektiv.
Ämnen som kommer att belysas under serien är bland annat sport och fritid, kropps- och skönhetsideal, äktenskap och kärleksliv samt brott och straff.
Till sin hjälp har Carina Berg och Christine Meltzer en rad experter, bland dem litteraturvetaren Ebba Witt Brattström, etnologen Jonas Frykman, tidigare förbundskaptenen Pia Sundhage, racerföraren Mikaela Åhlin-Kottulinsky, Historiskans chefredaktör Eva Bonde samt träningsikonen Susanne Lanefelt.
Eva Bonde om …
… vad hon själv är mest intresserad av när det gäller historia: ”Jag grottar ofta ner mig i biografier och det kan vara allt från 1300-tal till nutid, så har det alltid varit för mig. Ända sedan jag var liten har jag älskat att läsa biografier. Då var det ofta sådan där dåliga och romantiska berättelser om kungahusen. Och så var jag enormt fascinerad av tsardottern Anastasia – det här var innan man hittat alla familjemedlemmarna i tsarfamiljen så det var mycket spekulationer kring hennes öde. Jag har aldrig intresserat mig teknikaliteter när det gäller krig, slag, uppställningar på fältet och olika krigsstrategier. Men människoöden intresserar mig alltid.”
… om hon själv fick resa tillbaka i tiden, var skulle hon vilja hamna då: ”När jag var yngre hade jag en mer romantisk föreställning om hur fantastiskt det vore att resa i tiden. Nackdelen med att ha pluggat historia är att är att man vet hur det egentligen var och då försvinner den lusten, inte minst som kvinna eftersom man under så många århundraden hade det sämre än nu. När jag var yngre drömde jag om franska hovet på 1600- och 1700-talet men nu vet jag hur ohygieniskt, kallt och hierarkiskt det var och hur folk behandlade varandra. Men skulle jag välja så kanske Berlin på 1920-talet, innan nazisterna pajade allt. När det var lite mer tillåtande, man fick vara hur man ville och det var mycket konst, kultur och kreativitet.”
… vilken historisk kvinna hon skulle vilja vara för en kort period: ”Jag har alltid varit fascinerat av Tudortiden och av dem så var väl Elizabeth I den det gick bäst för – hon blev inte halshuggen, förvisad eller isolerad. Hon hade i viss mån en del frihet att vara nästan som hon ville och kunde sätta sina egna regler till viss del. Det är också coolt att lyckas behålla epitetet Jungfru-drottning samtidigt som man har hur många älskare som helst. Jag tänker att hon var en skärpt dam.”
… om lika många män som kvinnor läser Historiskan: ”Nej, nej, nej. Jag skulle tro om man tittar på sociala medier att det är typ 85 procent kvinnor och 15 procent män och det ser nog likadant ut vad gäller tidningen. Jag skulle gärna vilja säga att det är 50/50 för jag tycker att män skulle lära sig en hel del av att läsa Historiskan och det finns faktiskt en del män med. Det är nyttigt att få andra perspektiv.”
… hur hon tänker kring Historiskans innehåll: ”Jag strävar efter att ha så stor spridning som möjligt i varje nummer vad gäller tidsperioder, samhällsklasser och geografi. Jag vill också blanda så att det inte blir det ena porträttet efter det andra utan att man försöker lyfta ganska kända händelser ur ett kvinnligt perspektiv eller fenomen där kvinnor spelar en viktig roll. Sedan är det viktigt att balansera så att det inte bara blir kvinnliga förebilder utan också lite mer komplexa och inte alltid så trevliga kvinnor.”
Historiskan
Våren 2015 kom Historiskan ut som ett specialnummer under Allt om historia.
Redaktörer för numret var Eva Bonde och kollegan Jennie Lindholm – Eva arbetade på Allt om historia och Jennie var layoutansvarig på Populär historia.
När LRF Media, som ägde Allt om historia, Populär historia och flera andra historietidskrifter då, inte var intresserade av att fortsätta med fler nummer av Historiskan sa Eva Bonde upp sig och startade eget företag för att kunna fortsätta utgivningen.
Det första numret i egen regi kom i december 2015.
I dag kommer Historiskan ut med fyra nummer
per år, har 2 300 prenumeranter och säljer mellan 2 000 och 4 000 lösnummer per nummer.
Nästa nummer av Historiskan, det första 2018, kommer ut 13 mars.

×