Public service får inte svälla så att övriga mediers förutsättningar för lokal journalistik försvåras, anser Jeanette Gustafsdotter, vd för TU – Medier i Sverige.

Nyhetsfattigt utan lokala medier

Medier mår bra av konkurrens. Men det måste vara på rättvisa villkor. Den parlamentariska kommitté som nu tittar på hur public service ska se ut i framtiden måste även väga in andra mediers situation, annars riskerar vi ett betydligt sämre medieutbud och en svagare demokrati, skriver Jeanette Gustafsdotter, vd på branschorganisationen TU – Medier i Sverige.
En av publicistikens främsta uppgifter är att debattera, granska och informera om det som händer lokalt. Det här demokratiska uppdraget fungerar på flera sätt. Dels granskar journalistiken folkvalda, näringsliv och civilsamhälle för att informera och för uppmärksamma missförhållanden. Dels leder användning av lokala nyhetsmedier till ett ökat samhällsengagemang, det enligt en ny artikel i den vetenskapliga tidskriften Science. Även professor Gunnar Nygren har i sin forskning visat på den starka kopplingen mellan lokala medier och demokrati.
Just nu arbetar en parlamentarisk public service-kommitté med frågan om hur Sveriges Radio, SVT och UR ska drivas i framtiden. Ledamöterna ska bland annat titta på bolagens förutsättningar att utveckla en verksamhet av hög kvalitet och relevans i det moderna medielandskapet.

Det är bra att kommittén fått det här uppdraget. Utan starka public service-bolag skulle det svenska medieutbudet vara fattigare. Men det är inte bara public service som behöver rimliga förutsättningar. Det gör även Skånes övriga medier. För om public service-verksamheten lämnar det traditionella uppdraget, och konkurrerar med den lokalt förankrade journalistiken, hotas en av demokratins grundpelare på lokal nivå.
Den stora omvälvning som publicistiken genomgått de senaste åren har väckt en oro för att dagspressen ska tappa bort sin samhällsrapportering. Det har också talats om att ett utökat public service-uppdrag kunde vara ett svar på den oron. Men är det en träffande beskrivning? Och är mer pengar till public service rätt väg?

Enligt statistik från Institutet för mediestudier har kommunbevakningen faktiskt ökat sedan 2013. Ökningen sker både i tryckta tidningar och i deras webbkanaler. Myndigheten för press, radio och tv tolkar den tillgängliga statistiken på samma sätt i sin rapport om medieutvecklingen. De noterar också att andelen nyheter om den offentliga sfären ökat i tryckt dagspress och på webben. I dag ägnar alltså dagstidningarna en större andel av sitt utrymme åt samhällsrelevanta artiklar än vad de gjorde tidigare.
En av anledningarna till att lokaljournalistiken intar en så framträdande plats i pressen är all den grundläggande rapportering som redaktionerna gör i kommunerna. För trots oron för vita fläckar är det den lokala dagspressen som har medarbetare på plats. Inte SVT. Jämför vi antalet medarbetare så har SVT ungefär 175 anställda i länet. Det medan de medier som TU representerar har fler än 600. Våra skånska medlemmar är heller inte, som SVT, primärt på västkusten. De har hela 36 redaktioner i Skånes 33 kommuner.
Institutet för mediestudier presenterar också ett grovt mått på hur många journalister public service och dagspressen har utanför de tre storstäderna. Institutet har beräknat antalet journalister per miljard kronor respektive medieslag har i intäkt och kallar måttet ”landsbygdsjournalist per intäktsmiljard”. Enligt deras sätt att räkna har dagspressen betydligt fler journalister per intäktsmiljard än public service. 100 journalister i dagspressen och 60 i public service. Medieinstitutet skriver helt riktigt att måttet inte är en sanning om kostnadseffektivitet hos public service. Men, fortsätter man, det är ”ett av många sätt att fundera kring frågan om hur de politiskt beslutade pengarna till medier kan göra mest nytta”.
För om de offentligt finansierade public service-bolagens uppdrag breddas, om de får konkurrera med text och finnas med ett omfattande utbud på alla plattformar så följer en lång rad risker. Vi riskerar att de lokala medierna konkurreras ut. Och att dagens mångsidiga nyhetsbevakning och breda debatt krymper till storstäderna. För vem vill betala för lokala och unika nyheter som strax finns gratis någon annanstans?

Självfallet ska vi även i framtiden ha starka public service-bolag. Bolag som bedriver viktig och relevant journalistik som speglar Sverige. Men deras verksamhet får inte svälla så att de övriga mediernas förutsättningar att utveckla en verksamhet av hög kvalitet och relevans hämmas. Då riskerar boende i Eslöv, Skurup och Hörby att vara de stora förlorarna. De och vår gemensamma demokrati.

Dagens fråga

Vilken festival går du helst på i sommar?

Visa resultat

Loading ... Loading ...

Webbkryss

×