V måste ta hand om sina representanter

Vänsterpartiets feministiska talesperson Rossana Dinamarca lämnar politiken. Hon säger att hon känner sig underskattad och utsatt för ett systematiskt osynliggörande från ledningen. Hon känner sig besviken över att Jonas Sjöstedt är partiets enda ansikte utåt.
Det är oundvikligt att det ibland uppstår missämja i ett politiskt parti, med många starka viljor och karriärister. Men under ett valår, då pressen på kandidaterna ökar, bör Vänsterpartiet försöka vara mer aktsamt om sina representanter.
Amineh Kakabaveh har behandlats mycket illa av partiet, avsett vad man tycker om hennes åsikter och det bådar inte gott att Rossana Dinamarca pratar om liknande tendenser. Ekonomisk-politisk talespersonen Ulla Andersson är sjukskriven för utbrändhet och har lämnat partistyrelsen, även om hon inte lämnat partiet.
Att ett feministiskt parti fryser eller bränner ut kvinnliga kandidater är olyckligt och ingen bra reklam inför ett val. Ett parti som trycker ner avvikare i skorna har problem som förr eller senare manifesterar sig i att folk lämnar partiet eller värre: att det inte finns några nej-sägare kvar i ledningen, som kan varna för ideologisk korruption.
Det förefaller som om Vänsterpartiet inte har särskilt bra personalvård och eller intern struktur för att ta vara på individers olika kompetens. Sjöstedt tar förhoppningsvis åt sig av kritiken.

Dagens fråga

Tycker du att årets Malmöfestival har varit bästa hitills?

Loading ... Loading ...
×