Foto: TT

Ut­veckla det nor­diska sam­ar­be­tet

Det nor­diska sam­ar­be­tet har den senaste tiden fått en re­näs­sans, åt­min­sto­ne i den po­li­tiska de­batten. Men det finns starka skäl för att ock­så göra verk­lig­het av att ut­veckla sam­ar­be­tet mel­lan de fem nor­diska länderna.
Ett tec­ken i tiden är att tid­skriften Lib­er­al Debatt före jul kom ut med ett te­ma­num­mer om ett enat Norden. Kan­ske är det det fö­re­stå­en­de brexit som gör att även ti­digare svala fö­re­språ­ka­re för nor­diskt sam­ar­be­te nu har vaknat. Utan Stor­bri­tan­ni­en som part­ner i EU ser fler be­hovet av sam­ver­kan med andra li­ka­sin­nade. Och de mest li­ka­sin­nade är de nor­diska länderna.

Re­dan i slutet av 1800-talet in­leddes ett sam­ar­be­te om lag­stift­ningen, för att ut­forma så lika re­gler som möj­ligt för när­ings­livet och så små­ning­om ock­så på det familje- och ci­vil­rätts­liga om­rå­det.
Ge­nom mer for­ma­li­serat sam­ar­be­te inom Nor­diska rådet kom den nor­diska pass­uni­onen till stånd näs­tan 40 år före Scheng­en­av­ta­let inom EU. Den ge­men­samma nor­diska arbetsmarknaden gav ock­så nor­diska med­bor­ga­re möj­lig­het att utan större svå­rig­heter ar­beta i ett an­nat land, vil­ket till en bör­jan främst gjorde att fin­län­da­re flyttade till Sverige men i våra dagar har stor be­ty­del­se ock­så för till ex­em­pel Öre­sunds­re­gio­nen och för många svenska ung­domar som ar­be­tar i Norge.
Fort­fa­ran­de finns det dock många gräns­hin­der kvar att ta bort, vil­ket är hu­vud­upp­giften för Nor­diska Mi­nis­ter­rådets all­dag­liga ar­be­te. De stora pro­jekten tas inte fram läng­re, ef­ter att Nordek föll på 1970-talet.

I Lib­er­al De­batts te­ma­num­mer är hu­vud­ar­ti­keln skriven av för­fat­ta­ren Gun­nar Wet­ter­berg, som 2009 i ett par de­batt­ar­ti­klar i Dagens Nyheter argumenterade för att de nor­diska länderna skulle gå ihop i en för­bunds­stat. För­sla­get upp­märk­sammades och de­bat­terades liv­ligt men ledde för­stås inte till kon­kreta re­sul­tat.
Nu fö­re­slår Wet­ter­berg en stra­te­gi att ge­nom en bred, fler­årig för­stu­die om hur ett sam­gå­en­de till en stat skulle kun­na ske och ge­nom att ge ju­rister i de fem länderna i upp­drag att ut­ar­beta ge­men­samma skatte- och so­ci­al­för­säk­rings­re­gler närma sig frå­gan.
Det sy­nes vara en klok upp­lägg­ning. Då kan länderna ut­veckla sam­ar­be­tet steg­vis även om inte en full­bordad uni­on upp­nås.
Att det finns stort in­tres­se för när­ma­re sam­ar­be­te visas ock­så av en hu­vud­le­da­re här­om­da­gen i den li­be­rala Stock­holms­tid­ning­en Dagens Nyheter och en de­batt­ar­ti­kel i Dagens Industri av bland andra för­ra stats­rådet Aida Hadzialic, nu­me­ra verk­sam på by­rån Nordic West Office. Hon ar­gu­men­terar till­sam­mans med by­råns vd Ris­to E J Penttilä för att de nor­diska länderna ska sam­ar­beta mer inom EU.

Norden ses re­dan i prak­tiken som en en­het ge­nom en till stor del ge­men­sam kul­tur och ge­nom ota­liga kon­takter över de osyn­liga (in­nan gräns­kon­troller åter­in­fö­rdes vid Öresund) gränserna. Att åka till Danmark upp­levs inte som en ut­lands­re­sa.
Där­för är ut­vecklat nor­diskt sam­ar­be­te väl för­ankrat i de nor­diska folken. Så ta fasta på tankarna om att ut­reda en nor­disk uni­on. Även om det inte går att komma så långt kan någ­ra steg på vägen ge vik­tiga för­delar.

Dagens fråga

Ska du besöka dansfestivalen i Staffanstorp i helgen?

Loading ... Loading ...

Tv

×