Höörs kommun kommunhus

Höör lånar för att klara likviditeten

höör Höörs kommun behöver låna knappt 40 miljoner kronor för att undvika en likviditetskris. Det uppger Höörs medkommunalråd Anna Palm (M).
– Det är för att klara likviditeten och kommande investeringar, säger hon.

Det handlar om ett lån som finns med i 2018 års budget och som därmed är planerat.
Höörs kommuns sviktande ekonomi har fått mycket fokus under det senaste halvåret.

Det ekonomiska resultatet för 2017 väntas hamna på minus. Till detta kan läggas en skattehöjning på 95 öre. I december var läget så akut att kommunens checkkredit behövde höjas för att betala ut anställdas löner. Till slut behövdes inte åtgärden.
Nu ökar också Höörs kommuns låneskuld. En skuld som så sent som 2011 låg på noll. Höörs Fastighets AB:s fastigheter borträknat har kommunen i dag ett lån på 160 miljoner kronor. På grund av rådande ränteläge frångår kommunen sin finanspolicy och lånar 39 miljoner med rörlig ränta. Långivare är Kommuninvest.
– Vi hade över 300 nyinflyttade personer förra året vilket var cirka 50 fler än prognosen. En liten del av dessa är nyanlända.
– Det är en ständig rörelse med folk som flyttar till Höör. Då krävs det investeringar, säger Anna Palm.
Kommunalrådet Stefan Lissmark (S) är inte orolig över att låna med rörlig ränta även om räntan snabbt skulle stiga.
– Då binder vi lånet direkt, säger han.

Höörs kommuns ekonomichef Linda Andersson menar att det inte är konstigt att låna pengar för att stärka likviditeten.
– Det här lånet behövs för att kunna hålla en hög investeringstakt. Det är normalt. Höörs låneskuld sticker inte ut på något sätt och är lägre än många andra kommuner, säger hon.
– Kommunen växer och det behövs medel till att bygga ut vatten- och avlopp. Vägar behöver stärkas.

Kommunen har precis genomfört en stor skattehöjning.
– Skatteintäkterna täcker driftskostnader men inte investeringar, säger Linda Andersson.

Enligt en sammanställning som Kommuninvest gjort ökar kommunernas- och landstingens låneskuld dramatiskt. I dag har skulden passerat 600 miljarder kronor. Med i summan finns lån som kommunala bolag har.
Kommuninvest forskningsansvarige Mattias Bokenblom säger till SkD att kommunerna ökade lånebehov utgörs av två saker.
– Befolkningen ökar vilket ställer stora krav på välfärdsinfrastrukturen. Eftersom både andelen yngre och äldre ökar finns det ingen ledig kapacitet hos kommunerna.
– En annan del är att fastighetsbeståndet som byggdes på 1960- och 70-talet börjar bli slitet och behöver rustas upp, säger Mattias Bokenblom.

Forskningschefen kan inte uttala sig specifikt om Höör men höjer ett varningsfinger för att kommuner generellt behöver kompensera växande lån med positiva resultat.
– När man investerar tungt behöver man ha en resultatnivå som matchar.
– Om räntan går upp slår det på resultatet, säger Mattias Bokenblom.
Ekonomichefen Linda Andersson tror inte att Höörs kommun nått sitt lånetak.
– Vi kan naturligtvis inte ha hur mycket lån som helst. Men vi har fortsatt lite lån, säger hon.

Dagens fråga

Ska du kolla på Melodifestivalen ikväll?

Visa resultat

Loading ... Loading ...

Tv

×