Här, i det nyligen uppförda mellanförvaret i hamnen, ska radioaktivt avfall från kärnkraftverket förvaras i väntan på transport till ett framtida slutförvar. Foto: Claes Hall/Arkiv
Delar som varit närmast reaktorhärden tillhör det mest kontaminerade avfallet.
Barsebäcksverket blev snabbt en symbol för kärnkraften i Sverige. Snart ska det rivas.

Så ska Barsebäcksverket jämnas med marken

Barsebäck Om två år inleds rivningen av kärnkraftverket i Barsebäck.
Nu presenterar Barsebäck Kraft AB planerna på hur rivningen ska genomföras.
Redan om en månad får allmänhet och myndigheter tycka till vid ett inledande samråd.

– Där hämtar vi synpunkter på vad vi ska beakta, utreda och beskriva i den miljöprövningsansökan som vi ska lämna in till hösten, säger Åsa Carlson, vid för Barsebäck Kraft AB.
Att riva ett kärnkraftverk är en omfattande process, aldrig tidigare genomförd i landet. Det krävs tillstånd från mark- och miljödomstolen innan arbetet med att montera ned och riva anläggningen får påbörjas.
Den 14 februari inleds processen med ett samrådsmöte på Barsebäck Resort dit alla som vill engagera sig välkomnas. Dagen därpå är det samråd för myndigheter i Barsebäcksverkets hörsal.

Inför samrådet har Barsebäck Kraft tagit fram ett underlag där gången för nedmonteringen av kärnkraftverket beskrivs, ett arbete som bara är drygt två år bort innan det inleds.
Arbetet ska enligt planerna påbörjas 2020. Hur det ska gå till beskrivs i underlaget.
Egentligen är nedmonteringen redan påbörjad, men den ingår inte i den fas som nu ska tillståndsprövas. De delar som sitter inne i reaktortanken har redan plockats ur den andra reaktorn, B2 kallad. Innehållet finns numera i mellanlagret som invigdes häromåret.
– Det är till hälften fyllt. Nu är det dags för B1, säger Åsa Carlson.

Rivningsarbetet inleds med att ta fram en logistik för hur avfallet ska omhändertas och separeras. Beroende på hur kontaminerade de olika delarna är paketeras de på olika sätt. Detta sker i det som en gång var turbinhallen.
En del stora komponenter kan till viss del rengöras och smältas ner för att återvinnas, efter att de friklassats – det vill säga inte längre är radioaktiva.
Avfallet delas in i fyra kategorier; medelaktivt, lågaktivt och friklassningsbart avfall samt konventionellt avfall. Till det sistnämnda hör stora delar av anläggningen, främst betong och andra delar från byggkonstruktionen.

Den totala rivningsmängden består av 419 000 ton avfall. Nästan en tiondel av denna, 37 000 ton, utgörs av radioaktiva metaller, komponenter och annat material som varit nära reaktorerna.
– Hälften av det bedömer vi kan friklassas och hanteras som konventionellt avfall, säger Åsa Carlson.
De rivningsmassor som inte är kontaminerade, främst betong, kommer att användas som fyllningsmassa när marken ska återställas efter rivningen.
– Det behöver fyllas ut. Det kan också användas till att höja platsen, säger Åsa Carlson.

Det lågaktiva avfallet planeras att transporteras bort för markförvar. Mellanlagret med radioaktivt avfall kommer att stå kvar i väntan på slutförvar i bland annat Forsmark.
När ansökan om Mellanlagret lämnades in befarade politikerna i Kävlinge att det skulle bli stå kvar långt efter att kärnkraftverket rivits, då planerna för slutförvar var långtifrån klara.
Men före jul fick Åsa Carlson besked om att ansökan om ett slutförvar nu ska prövas.
– Det är ett stort steg, säger hon.

Läs mer:

Dagens fråga

Är du rädd för att gå ut själv efter mörkrets inbrott?

Loading ... Loading ...

Youplay

×