FOTO: LENNART ANDERSSON
Elof-pedagoger börjar jobba inte bara på Norrevångsskolan utan även på Ölyckeskolan i Löberöd...
...Ekenässkolan i Eslöv samt...
...på Källebergsskolan i Eslöv. Samtliga högstadieskolor i kommunen. ARKIVBILD.
...på Källebergsskolan. Här har man anställt en tidigare elevassistent och tjänsten kallas inte för Elofpedagog utan för elevcoach.Skärmdump: Eslövs kommuns hemsida

”Elof-pedagoger” ska få elever tillbaka

ESLÖV Sedan oktober har Norrevångsskolans högstadium i Eslöv två speciella så kallade Elof-pedagoger på plats. Deras uppgift är att få frånvarande elever tillbaka i undervisningen.

Elof står för Elever med lång ofrivillig frånvaro.
Det handlar inte om de barn som skolkar från skolan någon lektion då och då, utan om dem som inte klarar av att gå dit.
De båda Elof-pedagogerna har en massa åtgärder att ta till. Mycket är uppsökande verksamhet.
De åker hem till eleven och träffar honom eller henne samt föräldrarna.
Många av familjerna har redan mycket kontakt med myndigheter som habilitering, bup och det sociala. Elof-pedagogerna blir deras kanal mot skolan, istället för många olika lärare och skolledare, vilket underlättar.

Man har motiverande samtal och har tillgång till bil så att undervisningen kan ske någon annanstans om eleven känner att den inte klarar skolmiljön: exempelvis biblioteket och fritidsgården Gasverket som skolan har ett samarbete med. Man kan sitta i ett annat rum på skolan om eleven inte vill vara i klassrummet.
Skolor i Sverige har börjat jobba enligt de här tankarna senaste två åren. En föregångare i forskningen är pedagogen Kenth Hedevåg från Mölndal.
Eslöv är ovanligt i och med att pedagogerna kopplas till fasta skolor istället för att vara ambulerande team. vilket man tror ger bättre effekt.

I dag är det Annika Plantin och Fredrik Ek som jobbar som Elof-pedagoger på Norrevångsskolan.
När Skånskan träffar dem gör Annika Plantin sin andra dag på jobbet medan Fredrik Ek varit igång i tre veckor.
Annika Plantin har en pedagogisk examen i socialt arbete medan Fredrik Ek är lärare och har jobbat med samma frågor i Helsingborg i 1,5 år.
– Vår uppgift är att få barn som inte har förmågan att komma till skolan. De flesta elever jag träffat vill gå till skolan, men av någon anledning klarar de inte att göra det, säger Fredrik Ek.
Han berättar att den nya forskningen visar på tre saker som gör att elever inte klarar att gå till skolan fast de egentligen vill.
En del klarar helt enkelt inte att befinna sig i skolmiljö, varken psykiskt eller fysiskt. Andra kan ha individuella svårigheter, som psykisk ohälsa eller liknande. En tredje grupp kan ha hemförhållanden som gör att de känner att det är svårt att gå till skolan. Som att vara hemma för exempelvis en sjuk förälder.
Eslövs kommun har tagit fram statistik som visar att drygt tre procent av eleverna under ett år har någon form av olovlig frånvaro.

Under vårterminen 2017 hade 260 elever i hela Eslöv en frånvaro på minst 20 procent, vilket motsvarar 7,4 procent av eleverna.
Norrevångsskolans rektor Susanne Svensson säger att det inte är speciellt vanligt att elever helt uteblir från undervisningen.
– Förra terminen arbetade vid med fyra elever som var mest hemma och där vi påbörjade ett arbete med att få tillbaka dem och såg snabbt framsteg.
Fredrik Ek hänvisar till en rapport från 2016 som säger att det i hela Sverige finns 1 700 grundskoleelever som varit hemma mer än sex månader. En individ som hamnat i utanförskap kostar samhället mellan 350 000 kronor och 1,6 miljoner kronor årligen.
– Men det viktigaste i detta är lidandet för den person som inte klarar högstadiet och gymnasiet. Den starkaste faktorn för att klara sig i livet är att få betyg därifrån, säger Fredrik Ek.
En av utgångspunkterna för deras arbete är skollagen som ger alla rätt till utbildning och som betonar skolans skyldighet att ge dem undervisning vid sidan av den skolplikt som eleverna själva och deras föräldrar har.

Synsättet är inte att lägga skuld på eleven, utan på att söka flera förklaringar.
– Det handlar inte bara om att arbeta med dem som inte kommer till skolan, utan även om att arbeta förebyggande med dem vars frånvaro ökar. De som kanske stannar hemma vissa dagar eller uteblir från vissa ämnen. Dem kan vi fånga upp med hjälp av Elof-pedagogerna, säger rektor Susanne Svensson.

Hon betonar att skolan inte accepterar rent skolk, och att man jobbar på ett annat sätt mot elever som sysslar med det.
Norrevångsskolan jobbar med ett system som heter Skola 24 och som ger en mycket god bild av varje elevs närvaro i skolan. Mentorerna ser snabbt vilka som inte är där och kan koppla in rektor.
– Det är viktigt att först kartlägga vad som ska göras. När man vet vad man ska sätta in så jobbar skolpsykolog, kurator, sjuksköterska, rektor och specialpedagog tillsammans för att hitta individuella åtgärder, säger Fredrik Ek.
Annika Plantin säger att relationsbygget med eleven är viktigast:
– Där startar allt. Det är viktigt för oss att lyssna.
Enligt Susanne Svensson och Fredrik Ek är det inget nytt fenomen med barn som känner att de inte klarar av att gå till skolan.
– 2006-2007 gjordes en liknande undersökning, och skillnaden är inte så stor.
Även de andra högstadieskolorna i Eslövs kommun får Elof-pedagoger.

Dagens fråga

Är du rädd för att gå ut själv efter mörkrets inbrott?

Loading ... Loading ...

Youplay

×