Terrorexperten Magnus Ranstorp. Foto: Victor Lundberg/Scanpix/TT/Arkiv

Stark lobby och få dåd i Sverige

Sverige Inom en månad har tre personer från Sverige gripits misstänkta för att ha planerat terrorbrott i Europa. Utvecklingen är tyvärr inte konstig. Vår terrorlagstiftningen är svag och antalet jihadister Säpo försöker ha koll på har ökat kraftigt.

En 30-åring från Malmö sitter häktad för att ha planerat ett terrordåd i Köpenhamn 2016. Han är inte den enda från Sverige som terroranklagats mitt i julstöket.
På julafton greps en 29-årig svensk i Rotterdam tillsammans med tre andra holländare. Den 19 december greps en 34-årig man på Stansteds flygplats. Han ska ha haft med sig material som troligen kan användas av någon som genomför eller planerar ett terrordåd.

Enligt terrorismforskaren Magnus Ranstorp har de flesta länder i Europa en bättre terroristlagstiftning än i Sverige.
– I Storbritannien räcker det med att du innehar material för att kunna begå terrorbrott för att åtalas, säger han.
Enligt Magnus Ranstorp finns det en korrelation mellan antalet terrordåd som begåtts i ett land och utbyggnaden av dess terroristlagstiftning. Han pekar bland annat på Danmark och Norge, som har högre straffsatser och där man också får fler fällande domar.

Sverige har inte varit fritt från terrorism. Redan under kalla kriget pekades landet ut som en bra plats för vilande terrorceller. De dåd som utfördes drabbade främst andra länder, som terrorattentatet i Köpenhamn 1985.
I december 2010 avvärjdes ett terrorattentat mot Jyllandsposten i Köpenhamn utfört av fyra svenskar. Säpo och dess danska motsvarighet PET samarbetade intensivt och följde attentatsmännen från Stockholm. Senare har framkommit att PET var frustrerade över att svenskarnas aktionsgrad under pågående liveoperation hade sina begränsningar.
Ingen människa kom till skada och svenskarna dömdes till tolv års fängelse.

Magnus Ranstorp pekar på att försök att skärpa terroristlagstiftningen ständigt stoppats i Sverige av en mycket stark antiterrorlagstiftningslobby.
– Ibland har det varit legitima rättsliga skäl som lagts fram, men det har också funnits aktivistiska cirklar som förstärkt motståndet att ändra lagstiftningen.
Han pekar på enskilda kolumnister, politiker som Mehmed Kaplan och Yvonne Ruwaida samt organisationen Charta 2008.

En uppvaknande vändning kom 2013/14 när IS-resenärer blev en påtaglig del nyhetsrapporteringen.
– I Almedalen i somras pekade Säpochefen på att de har över 2 000 våldsbejakande islamistiska extremister att hålla koll på. 2010 var det 200 personer.
Terrordådet i Stockholm i våras har också påverkat.

Andra aktörer har tystnat av andra anledningar.
– En del som skrikit mest har åkt fast i Metoo-kampanjen, konstaterar Magnus Ranstorp.

Läs mer:

Dagens fråga

Vilken festival går du helst på i sommar?

Visa resultat

Loading ... Loading ...

Webbkryss

×