För en trumpetare är övergången till euphonium inte svär, säger Frida Nilsson. Foto: Håkan Jacobsson
För en trumpetare är övergången till euphonium inte svär, säger Frida Nilsson. Foto: Håkan Jacobsson
Frida Nilsson började spela saxofon och fortsatte med trumpet. Foto: Håkan Jacobsson
Frida Nilsson. Foto: Håkan Jacobsson

Både musik och gemenskap

STIPENDIUM. Det sociala betyder minst lika mycket som det musikaliska för Frida Nilsson, som siktar på att komma upp i tio år i Sjöbo Ungdomsorkester – då blir det medalj.

Namn: Frida Nilsson
Ålder: 20 år
Yrke: Studerar till civilingenjör.
Bor: Lund
Intressen: Musik, träning – har ett förflutet som fotbollsspelare.
Aktuell: Har fått Sjöbo kommuns stipendium på 5 000 kronor för sitt musicerande och för sitt engagemang i Sjöbo Ungdomsorkester.

Då behöver hon vara med i fyra år till, och sedan är frågan om hon är tillräckligt ung för en ungdomsorkester.
– Vi har väl ingen fast övre gräns, säger hon. Folk lämnar ju ändå efter hand när de blir äldre.
– Den äldsta nu är 25, den yngsta är väl 13, tror jag.

Vi träffar Frida Nilsson samma dag som hon ska ta emot kommunens kulturstipendium; det ska ske på kvällen. Ungdomsorkestern deltar vid evenemanget, bland annat med att blåsa fanfar för pristagarna. Då kan ju det märkliga inträffa att Frida Nilsson får blåsa fanfar för sig själv.
Hennes stipendium delas ut till ungdomar på kulturområdet. Enligt motiveringen får hon det för sitt ”vida intresse, engagemang, kunskap och vilja att utveckla såväl sig själv som multiinstrumentalist som musicerande vänner och kollegor”.
Hon spelar alltså flera instrument. Det började med saxofon.

Vi tar det från början: hon växte upp i Blentarp:
– Jag började på kulturskolan när jag var nio. Lärarna åkte runt på skolor och visade sina instrument. Så fick man komma till Sjöbo och pröva på.
– Jag lyckades få ljud i en saxofon och tyckte det var jättekul.
Skolan har ensembler på olika stadier innan man tas upp i Sjöbo ungdomsorkester. Frida Nilsson gick igenom dem allihop och under tiden skiftade hon fokus till trumpet.
– Det var någon gång på högstadiet.

Sedermera har hon bytt igen:
– Så småningom gick jag över till euphonium.
Det är ett blåsinstrument i ett lite mörkare register med en mjuk ton.
– Det är en väldigt lätt övergång från trumpet.

Det var så att orkestern plötsligt stod utan euphonist. En trumpetarkollega fick frågan, men hon ville inte gå över själv.
– Då sade jag att jag kunde göra det också.
Det var fyra år sedan.
– Jag tycker euphonium är ett av de finaste instrument som finns. Det har en väldigt mjuk och varm klang; det liknar ju ljudet från ett valthorn, med lite inslag av trombon.
– Det är otroligt roligt att spela också. Det är mycket varierat, man får spela allt från basgångar till solo.
Numera bor Frida Nilsson i Lund, där hon studerar på tekniska högskolan.
Men innan dess hann hon med ett sabbatsår.
– Jag var så skoltrött sista terminen på gymnasiet. Jag tänkte att det var bäst att ta mig lite tid och fundera igenom vad jag ville i lugn och ro.
Hon arbetade på hamburgerrestaurang och vikarierade i skolkök i Lunds kommun. Hon och en kompis hann också med en sju veckor lång resa till Sydostasien och Australien.
Och hon funderade färdigt om framtiden. Fast den allmänna inriktningen var hon klar över från början:

– Jag hade tittat på ganska många civilingenjörsutbildningar. Kemi, bioteknik och så vidare.
Hon bestämde sig för ekosystemteknik.
– Där finns en del specialiseringar; avfallshantering och vattenresurshantering, eller processdesign, för att utforma processer som påverkar miljön så lite som möjligt.
– Än så länge känns det som ett bra val.

Studentlivet i Lund bjuder ju på en hel del möjligheter att spela, exempelvis i studentorkestrar.
– Jag avvaktar lite. Jag är ju i början av mina studier och vill se att jag mäktar med det. Jag prioriterar Sjöbo ungdomsorkester.
Men hon är sugen på att någon gång i framtiden sitta med i någon av de orkestrar som spelar till spex och liknande. Med både sax, trumpet och euphonium i arsenalen ska det säkert finnas möjligheter till det.

Vilken plats musicerandet får i hennes liv längre fram vet hon inte:
– Jag ser det som en hobby vid sidan av. Jag vet inte om jag kommer att spela efter Sjöbo ungdomsorkester. Jag spelar mycket för gemenskapen med de andra – det är mycket därför jag inte har tyckt att det varit så lockade att söka mig till andra orkestrar.
Hon påpekar också att hon inte får stipendiet bara för att hon spelar, utan också för att hon är engagerad i orkestern som förening.
– Jag är en av två ungdomsrepresentanter i styrelsen. Det är kul att vara med och ta beslut, kunna påverka och planera.

Ungefär en gång i veckan beger hon sig till Sjöbo för att repetera eller spela.
– Nu i jul blir det lite oftare.
När du läser det här har Sjöbo ungdomsorkester spelat både vid stipendieutdelning och vid luciafirandet.
– På julafton ska vi åka runt och spela på några äldreboenden.

Stipendiet Frida Nilsson får är på 5 000 kronor. Riktigt vad hon ska använda dem till har hon inte bestämt när tidningen träffar henne:
– Jag har inget eget euphonium, jag lånar av musikskolan. Att köpa ett skulle kunna vara en sak.
Men då behöver hon ha ihop lite till; ska man ha ett bra instrument får man nog lägga upp mellan 20 000 och 30 000 kronor, tror hon.

Namn: Frida Nilsson
Ålder: 20 år
Yrke: Studerar till civilingenjör.
Bor: Lund
Intressen: Musik, träning – har ett förflutet som fotbollsspelare.
Aktuell: Har fått Sjöbo kommuns stipendium på 5 000 kronor för sitt musicerande och för sitt engagemang i Sjöbo Ungdomsorkester.

×