Anders Jansson har tagit emot julgäster i Thomanderska huset i över tjugo år. Foto: Håkan Jacobsson
Anders Jansson har som specialuppgift att ta reda på allt som går om Thomanderska huset och dem som bodde där. Foto: Håkan Jacobsson
Anders Jansson har som specialuppgift att ta reda på allt som går om Thomanderska huset och dem som bodde där. Foto: Håkan Jacobsson
Anders Jansson har som specialuppgift att ta reda på allt som går om Thomanderska huset och dem som bodde där. Foto: Håkan Jacobsson
Anders Jansson. Foto: Håkan Jacobsson
Anders Jansson. Foto: Håkan Jacobsson

Han längtar efter att få se golvet gult

Historia. Anders Jansson har ett titthål in i mitten på 1800-talet. Han har speciellt ansvar för det Thomanderska huset på Kulturen i Lund. Nu ser han fram emot att golvet i ett av rummen ska målas gult.

Namn: Anders Jansson
Ålder: 59 år
Yrke: Museiman, arbetar på Kulturen i Lund.
Familj: Sambon Kelvin, en vuxen son.
Bor: Köpenhamn
Aktuell: En av dem som besökarna på Julstök på Kulturen kommer att möta den här helgen.

Nu till helgen är det julstök med julmarknad på Kulturen i Lund. Ett stående inslag, sedan över tjugo år, är Anders Jansson, som tar emot i Thomanderska huset. Iförd tidstypiska kläder visar han hur man kan tillverka julgransprydnader.
Han ska föreställa professor – sedermera biskop – Johan Henrik Thomander, som bodde i huset från 1833 till 1850. Även om det då stod på en annan plats i Lund.
Ingen är mer skickad än Anders Jansson att ta emot just här; själv spelar han Thomander hela helgen, medan flera damer turas om att agera hans fru Emilie.

Julen varar ju bara intill påska – Anders Jansson har en annan huvuduppgift på Kulturen: katalogiseringen av alla de mängder av föremål som samlats här. I tjugo år har han jobbat med att föra över information om dem till ett digitalt system.
– De första katalogkorten skrevs 1882. Hur tänkte man då? Varför valde de att ta med just den informationen som står där?
Följdfrågan blir ju vilken information man tar med nu, i de ”digitala katalogkorten”.
– Hur ska människor förstå det vi skriver?
Ett mål är att göra den digitala katalogen så sökbar som det bara är möjligt.

En viktig fråga man till exempel måste ställa sig är: Vad är relevant för forskare som söker i katalogen om femtio, hundra år?
Antagligen sitter då fortfarande någon och för över gamla uppgifter från papper till dator. Eller kanske arbetar om den katalog som Anders Jansson håller på med nu – för nya tider ställer säkert ny frågor till materialet och behöver nya system, nya sökord, sätta in föremålen i andra sammanhang än man tidigare gjort.
Anders Jansson växte upp i Kvidinge och berättar att han redan som pojke var klar över att han väldigt gärna ville arbeta på ett museum.

– Jag var väldigt intresserad av historia. Jag läste mycket personhistoria.
Att det var just människorna han ville komma närmare var han väl inte medveten om just då, menar han – det har han förstått senare.
Han flyttade till Lund och läste en klassisk museal utbildning, tog en fil kand-examen med etnologi, konsthistoria och arkeologi.
– Fast arkeologi och jag har aldrig klickat …

Nej, han trivs bättre med ett skriftligt källmaterial, där han kan ta del av människors vardag genom att läsa deras brev, deras dagböcker, deras räkenskaper.
Sådant finns det gott om när det gäller det Thomanderska huset. Till exempel en hushållsbok, där varenda liten utgift finns med.
Exempelvis ett inköp av gul färg.
Anders Jansson berättar att när huset flyttades på 1920-talet så konsulterades en då till åren kommen dam som bott i huset; hon berättade mycket riktigt att hon från sin barndom mindes ett gult golv.
Så nu, i samband med en renovering på nedre våningen, ska ett av golven målas gult.

Det var i mitten på 1990-talet som Anders Jansson fick som specialuppdrag att specialstudera Thomanderska huset och dess invånare; paret Thomander och deras tre döttrar, deras kökspiga och husjungfru. En gårdskarl anlitade för en del sysslor.
Det var under studietiden som Anders Jansson kom i kontakt med Kulturen.
– Jag hade precis börjat läsa etnologi och var redan då väldigt intresserad av det här huset; jag hade varit här på visning.

Kulturen sökte ett antal nya guider. Han hade två studiekamrater som redan var guider – en av dem var Antikrundans Knut Knutsson – och de övertalade honom att söka.
Han fick jobbet och hade sedan flera olika uppgifter.
– 1983 fick jag fast anställning som museipedagog. Det var en speciell tjänst för undervisning för Lunds förskolor.
Någon pedagogisk utbildning hade han inte.
– Nej, men jag har fått en ganska solid pedagogisk grund ändå – jag har fått lära mig i praktiken hur man arbetar med barn.

Han lämnade Kulturen några år, för att arbeta ett par hundra meter därifrån, i Gleerups bokhandel.
Inte så stor skillnad mot det han lämnade – man jobbar med människor och hjälper dem hitta rätt, säger han.
– Men det jag lärde mig i bokhandeln var tempo – museivärlden är lite långsammare.
Han återvände till Kulturen, delade den första tiden jobb där med arbete i bokhandeln.

Det var då han började på det som hette Kulturhistoriska enheten; nu kallas den Avdelningen för samlingar.
– Under hela mitt arbetsliv har jag haft en himla tur. Jag har alltid stött på rätt personer, råkat vara på rätt plats.
– Det här med pedagogik hade jag ju till exempel aldrig trott att jag skulle syssla med.

När han fick i uppdrag att tränga djupare ner i Thomanderska huset och dess historia var det också en ny värld som öppnades. Han fick bilda en arbetsgrupp med personer som kunde belysa ett hushåll på den tiden ur olika aspekter – på
det viset fick han mycket ny kunskap om och förståelse för kvinnorna i familjen. De har blivit mycket mer levande tack vare allt som visat sig finnas i de skriftliga arkiven.
Johan Henrik Thomander lämnade Lund för Göteborg 1850, men återvände 1856, då som biskop.
Anders Jansson har också lämnat Lund, flyttade för fyra år sedan till Köpenhamn för att bli sambo.

– Jag hade liksom bott klart i Lund. Nu skulle det hända något nytt i livet.
Han stiger upp halv sex och är hemma igen kvart över sex. Han berättar att när gränskontrollerna först infördes förlängdes restiden med bortåt 20 minuter. Sedan har det lättat:
– Nu sparar jag fem, tio minuter jämfört med när det var som värst.
Ibland åker han åt ett annat håll.
– Vi har ett sommarhus på Nordsjälland och där tycker jag mycket om att vara, med strand och skog.

– Jag är uppvuxen vid Söderåsen med skogspromenader. Mina föräldrar var friluftsmänniskor, och det var det värsta min syster och jag visste att gå med dem och tvunget hitta ett ställe att fika på där de inte fikat förut.
– I dag är det det bästa jag vet, att packa kaffekorgen och ge mig ut.

Namn: Anders Jansson
Ålder: 59 år
Yrke: Museiman, arbetar på Kulturen i Lund.
Familj: Sambon Kelvin, en vuxen son.
Bor: Köpenhamn
Aktuell: En av dem som besökarna på Julstök på Kulturen kommer att möta den här helgen.

×