Anders Håkansson försöker ta reda på vad det är som får en del människor att fastna i ett spelberoende. Foto: Håkan Jacobsson
Anders Håkansson försöker ta reda på vad det är som får en del människor att fastna i ett spelberoende. Foto: Håkan Jacobsson
Anders Håkansson försöker ta reda på vad det är som får en del människor att fastna i ett spelberoende. Foto: Håkan Jacobsson

Han vill veta varför en del spelar för mycket

FORSKAR. Varför kan en del hantera sitt spelande, medan andra fastnar i ett beroende? Anders Håkansson är nyinstallerad professor och forskar kring det. Och nej, säger han, han spelar inte själv.

Namn: Anders Håkansson
Yrke: Läkare med inriktning på psykiatri. Professor som forskar om spelberoende.
Familj: Fru, två döttrar.
Bor: Bjärred, fritidshus i Småland.
Fritidsintressen: Konditionsträning.
Aktuell: En av 25 professorer som nyligen installerades vid Lunds universitet.

För en månad sedan ägde en högtidlig professorsinstallation rum vid Lunds universitet. 25 nya professorer hälsades välkomna, och en av dem var Anders Håkansson.
Nu var han inte helt färsk på posten; han tillträdde den redan den 1 december förra året, med titeln professor i beroendemedicin. Universitetet har dock inte en installation för varje enskild professor, utan väntar tills det finns en försvarlig mängd till en större ceremoni.
Anders Håkansson är läkare, har snart specialistkompetens som psykiater. Det var för fyra år sedan han började forska kring spelberoende.

– Jag har sysslat med beroendeforskning tidigare, beroenden som narkotika, alkohol, tabletter. Min doktorsavhandling handlade om narkotika i kriminalvården. Jag hade byggt upp en egen forskargrupp inom substansberoende.
– För fyra år sedan presenterades den här möjligheten för mig.
”Den här möjligheten”, det var att forska kring spelberoende. Han tillbringade tre månader i Barcelona, där det finns en grupp som jobbar med behandling av problemet.
– Dem forskar jag fortfarande tillsammans med.
Nu har hans arbete alltså lett till en professur. Den finansieras av Svenska Spel och är landets första med inriktning på spelberoende. Men forskning sker även på andra håll.

Sitt högkvarter har Anders Håkansson och hans kollegor mitt i Malmö, Ingången mot gatan gör inte så mycket väsen av sig, och det är medvetet; alla former av beroende är behäftade med skam- och skuldkänslor och ingen vill att det ska synas att man uppsöker vård.
Anders Håkansson berättar att man räknar med att det i Sverige finns mellan 1,5 och 2 procent vuxna människor som har vad man kallar ett spelande som skapar problem för dem.
– Det är en ganska löst definierad term. Men man räknar med att ungefär en halv procent av den vuxna befolkningen har ett spelberoende man kan kalla diagnos.

– Det innebär att man i princip inte klarar sig ur det på egen hand. Man behöver behandling.
– Just nu är det väldigt få landsting som kan ge den behandlingen, Men det är på väg att svänga, hoppas vi.
Ett tecken på det är, säger han, att från kommande årsskifte nämns spelberoende i socialtjänstlagen som något man har rätt att söka hjälp för.
– På samma sätt som man har att få hjälp om man är beroende av narkotika eller alkohol.

Vilka är det då som söker hjälp?
– Ofta har det gått väldigt långt. Det kan handla om ett behandlingsmotiv som har byggts upp under lång tid och så är det en utlösande faktor som får en att söka vård. Pengarna är slut, lånen är för stora, omgivningen har satt ner foten.
– Samtalsbehandling, baserad på kognitiv beteendeterapi, har visat sig vara det som fungerar bäst.
För att identifiera vad som sätter igång beteendet och hitta verktyg för att förhindra det.

Anders Håkansson har alltså forskat kring substansberoende innan han började intressera sig för spelberoende:
– Det finns stora likheter i beteende. Som att det fortgår trots att man är väl medveten om vilka följder det har.
Narkotika och alkohol bryter ju ner kroppen, men det gör väl inte spelberoende?
– Det bryter ner psyket. man mår dåligt och det kan framkalla tillstånd som depression. ångest, uppgivenhet, självmordstankar.
Det kan också yttra sig i fysiska problem.

Enligt de senaste undersökningarna, berättar Anders Håkansson, ökar inte problemet vad gäller antalet drabbade personer:
– Däremot verkar de som spelar mycket spela ännu mer.
– Just nu upplever vi en utveckling som vi tycker är oroande. Vi är väldigt exponerade mot spel med de högsta riskerna, med extremt kort tid mellan insats och vinst eller förlust.
Och omedelbart erbjudande om en ny insats. Och chansen att öka vinsten eller få tillbaka det man förlorat …

Nyligen kom ett forskningsanslag från Kronofogdemyndigheten.
– De vill att vi studerar nätkasinospelandet, snabblån, för att se vilka som är särskilt känsliga för snabba högriskspel. Alla exponeras för dem – men varför fastnar bara en del?
Anders Håkansson och hans forskargrupp försöker bland annat komma på sätt att upptäcka människor med spelberoende, bland annat genom att identifiera riskgrupper.
Man vet till exempel redan att människor med annat beroende är mer benägna att bli beroende också av spel.

Man forskar också kring elitidrottare:
– Vi vill se om människor som rör sig i en tävlingsinriktad miljö är mer benägna att bli spelberoende.
Anders Håkansson, uppvuxen i Ystad, har själv ett stort idrottsintresse.
– Jag löptränar mycket och kör skidor på vintrarna.

Till exempel åkte han Vasaloppet nu senast, tänker stå över nästa, men komma tillbaka 2019.
– Jag har sprungit lite maraton också.
Hans träningsrundor utgår numera från hemmet i Bjärred.
Längre ledigheter tillbringar han gärna i fritidshuset utanför Värnamo.

Men spelar gör han alltså inte. Inte för att han avgett något högtidligt löfte eller så – han tycker helt enkelt inte att det är speciellt kul.
– Jag känner inte igen något av det där hos mig själv, säger han om de inre krafter som lockar folk att spela – ibland för mer än de har råd med.

Namn: Anders Håkansson
Yrke: Läkare med inriktning på psykiatri. Professor som forskar om spelberoende.
Familj: Fru, två döttrar.
Bor: Bjärred, fritidshus i Småland.
Fritidsintressen: Konditionsträning.
Aktuell: En av 25 professorer som nyligen installerades vid Lunds universitet.

×