Foto: Claes Hall
Foto: Claes Hall
Foto: Claes Hall
Foto: Claes Hall
Foto: Claes Hall
Foto: Claes Hall
I går gjöts betongpyloner på plats. Foto: Claes Hall
Foto: Claes Hall
Foto: Claes Hall
Centrala Skurup är vackert uppifrån med grönskande träd, pittoreska takåsar och den böljande Romeleåsen i bakgrunden, vid horisontlinjen. Foto: Claes Hall
Byggledningen sammanträder regelbundet, här på plats. Foto: Claes Hall
Foto: Claes Hall
Den nybrända betongplattan är täckt med plast. Foto: Claes Hall
Foto: Claes Hall

Skurups största byggnadsverk

SKURUP En jättelik kran har rullat in i Skurup. Med hjälp av den ska betongväggar skapa de tre skeppen som ska bli den nya skolan.
Till nyår kommer byggnationens siluett vara klar.

Det är en varm oktoberdag med disig himmel. Ett entonigt knackande hörs från byggarbetsplatsen intill Mackleanskolan, som om någon spelade på en xylofon med enstaka tangenter. 13 000 kvadratmeter mark är inhägnat strax söder om skolan, sportarenorna och friluftsbadet. Här iscensätter tjänstemän och byggnadsarbetare ett modernt skolbygge för 250 miljoner kronor.
– Det är det största bygget någonsin i Skurups kommun, konstaterar Jane Bergman, vd för Skurupkommunala AB.
Iklädda vita hjälmar går hon och kollegorna i planeringsgruppen en runda bland plattor och betongjärn. Skolan byggs i samverkansformen ”partnering.” Det betyder att beställaren, de sakkunniga och utföraren har samarbetat sedan dag ett. Det har gått precis ett år sedan de träffades första gången och förra veckan kunde de se de första väggarna resas.

Monteringen satte igång när lyftkranen kom till Skurup. Den blågula 60-meter höga kranen har blivit ett nytt riktmärke i byn där den sticker upp ovanför allt annat.
Undertecknad och fotograf Claes Hall säkrades i korgen med hjälp av karbinhakar och linor och lyftes upp till 40 meters höjd.
30 meter ovanför markytan är utsikten storslagen och yngre skolbarn vinkar och tjoar frenetiskt när de ser korgen dingla i luften med resenärer.

Fyrtio meter upp är allt lugnt och stilla, bilarna små och byggmaterialet liknar plockepinn.
– Shit, vilken jäkla kran asså, utbrister Claes Hall som lyriskt matar kameran full med bilder av kyrkan ovanifrån, lapptäcken som sträcker sig mot horisonten och ett litet vitt hus – höghuset Tryggve.
Kranförare Johan Wifralius förklarar över kommunikationsradion att vi inte kan köras över Mackleanskolan. Byggområdet sträcker sig inte dit. Sakta sänks vi ned igen i korgen, vars kedja inte ens rasslar i den lätta blåsten om 7-8 sekundmeter. Det blev en stabil färd i den 230 ton tunga kranen.

Som mest kan maskinen lyfta tio ton i det här utförandet. Och det räcker för att hantera ytterväggar på 9,5 ton som är den tyngsta beståndsdelen som ska monteras.
Johan Wifralius har suttit bakom ”joysticken” i förarhytten i två decennier.
– Jag trivs bra med lite tyngre ansvar, säger han och drar ett av sina många lågmälda ordvitsar på temat, ”jag jobbar som kranförare”.

Byggnadsingenjör och arbetsledare Cecilia Rodell knäpper av oss byggselarna och är nöjd med att se besökarna på fast mark igen.
En kollega går förbi och frågar om hon inte ska ta en tur i korgen. Bara för att retas. Cecilia är höjdrädd och avstår helst.
Det här är hennes första jobb efter examen till byggnadsingenjör.
– Det är annorlunda mot universitetet. Det är väldigt lärorikt och det händer något nytt varje vecka, säger hon.

Hon och entreprenadingengör Sara Strand är de enda kvinnorna som jobbar i produktionen.
– Det är en manlig arbetsplats men de är väldigt snälla, tycker Rodell.

Huvudentreprenör MVB Syd AB kommer att anlita ett tjugotal underentreprenörer under byggnationens gång fram till sommaren 2019. Det kommer att skifta i hur många hantverkare som är på plats och hur mycket ljud det kommer från bygget.
Än så länge är det mest tung trafik genom byn, en gul kran som sticker upp och avstängda vägar som avslöjar att nyproduktion är på gång.

MVB:s och Byggadministration Harald Olssons erfarna personal tycker att det specifika med denna skola är dess hållbara byggmaterial, läget vid vattnet och en estetisk utformning.
– Och så är det ett stort fokus på säkerheten. Det kommer vara enkelt att orientera sig i skolan och den kommer vara trygg och säker, säger entreprenadingengör Sara Strand.
– Alla elever kan röra sig i de gemensamma utrymmena men inte komma in till de andra årskurserna, en niondeklassare kan inte gå in till fjärdeklassarna, säger arbetschef William Karlsson.
Alla elever ska ha sin egen tagg, sin egen nyckel till den nya hjärnsmarta skolan.

Dagens fråga

Har du tagit in och klätt julgranen?

Loading ... Loading ...
×