Mikael Stenberg i en T34 med 85 millimeters kanon. Det ryker häftigt om den dieseldrivna stridsvagnen. Drivmedelsspill var ingen stor fråga när stridsvagnen massproducerades. Foto: Andreas Örwall Lovén
Olle Eriksson har en stor samling militära fordon men inget speciellt militärt intresse. Han köper med ögonen, säger han. Han har flugit ganska mycket under den mediala radarn, trots en imponerande fordonsamling. – Norra Skåne var här för tio år sedan men då skrev tidningen om mina hästar. Sedan har här varit någon motortidning.
Edvin Lindström, Hannes Östergren och Emil Lindström (luckan) i en Ungersktillverkad (efter sovjetisk förlaga) T34. – Man måste ha skakat och levt runt ganska bra därinne. Det är hårt överallt, säger Hannes Östergren.
– Den här stod här inte förra året, säger bröderna Lars, Jan och Göran Andersson om den skånska lingrävmaskinen Landsverk. Olle Eriksson är full av överraskningar, menar de.
Det behövs ingen reklam. De invigda hittar till den årliga träffen ändå, säger Christer Jönsson.
Åke Kornlid, Bosse Björfjäll och Anki Björfjäll har kört från ”skogarna” utanför Växjö till Visseltofta för att träffa likasinnade motorfantaster och låta sig imponeras av Olle Erikssons ”stora och tunga maskiner.

”Hemlig” träff kring Olles sällsynta fordonsamling

Visseltofta En imponerande samling fordon och maskiner lockar få invigda en gång per år.
Ingen reklam. Ingen märkning på kartor. Ja, inte ens ett telefonnummer att ringa.
Men den som hittar hit lär inte glömma Olle Erikssons privata museum i första taget.

En jänkare med fyra män har kört en smula vilse och kämpar för att vända på den smala Vesljungavägen.
Att målet inte är alltför långt bort går att tyda genom att en rad amerikanska veteranbilar svänger in mot det gamla sågverket ett par hundra meter bort.
Det är dags för den årliga motorträffen hos Olle Eriksson. Men några skyltar syns inte. En slagning på nätet ger inga ledtrådar.
Det är precis som det ska vara, berättar Christer Jönsson, Visseltoftabo och stolt ägare till en Plymouth från 1938.
– Olles vänner känner till det här. Det behövs ingen reklam. Här kommer att rulla in folk hela dagen.

Åke Kornlid, Bosse Björfjäll och hustrun Anki Björfjäll har kört hit från Växjö.

Varför är ni här?
–Vi har en kompis hemma i skogarna som lärt känna Olle. Han är grillmästare här i dag, så vi tog en liten utflykt.

Tittar ni efter något speciellt?
–Man vill umgås med likasinnade. Bilarna är ju en hobby. Sedan är det kul att titta på stora tunga maskiner, säger Bosse Björfjäll.
Stora tunga maskiner, ja.
Det första som möter besökaren på det gamla sågverket är en lingrävmaskin, fullt fungerande, av märket Landsverk.

Här finns även gamla lantbruksmaskiner i massor. Det mesta i synbart gott skick.
Det finns en kvarn.
Det finns jeepar.
Det finns sju militära lastbilar. av modellen Diamond T som skeppades till Europa från USA under Andra världskriget.
Olle Eriksson har den största privata samlingen av Diamond T i Europa. Kanske i världen.
Det finns radiovagnar och det finns en kanon.
Det finns en stridsvagn.
Den har Emil Lindström, 10 år, krupit ner i.
– Det är första gången jag är i en stridsvagn.

Hur känns det?
– Som att man vill mörda, flinar storebror Edvin Lindström innan lillebror hinner svara.
– Jag måste hetsa honom lite, ha ha.

Det är inte vilken stridsvagn som helst. Den massproducerades av Sovjetunionen under Andra världskriget och därefter även i vasallstaterna i Östeuropa. Den aktuella stridsvagnen tillverkades i Ungern.
En T34:a.
Det finns två exemplar i Sverige.
Den ena stridsvagnen står på pansarmuseet i Strängnäs. Den går inte att köra.
Den andra står i Olle Erikssons lada. Den går att köra.
Tvillingstridsvagnarna kom till Sverige via Trelleborg på 1980-talet. Olle Eriksson fick tjing på den ena.
Det är många besökare som berättar anekdoter om Olle Eriksson, men var är Olle? Alla pekar åt olika håll där han ska ha synts till.

Bröderna Lars, Jan och Göran Andersson från trakterna kring Falkenberg och Varberg kan också berätta lite om Olle Eriksson.
– Han är full av överraskningar, det är alltid något nytt i samlingen när man kommer hit.
Enligt bröderna Andersson har Olle Eriksson ett motto:
– Den som har mest prylar när han dör har vunnit.
Till slut hittar Norra Skåne Olle Eriksson.
Han pratar med några herrar som vill hissa en skånsk flagga på ett fordon. Är det ok, undrar de?
–Ja för tusan. Vet ni förresten varför det blåser så mycket i Skåne? För att Småland suger.

Dialekten avslöjar att Olle Eriksson är född på slätten.
Till Osby kom han 1980. Sågverket köpte han vid millennieskiftet.

För att vara så känd så är du ganska hemlig?
–Jag vill leva lite i skymundan. Öppnar jag upp det här för allmänheten, så blir det bara en massa bry.

Du kanske vill ha det mer intimt och familjärt?
– Ja, annars har man ingen aning om hur många som kommer. Det klarar jag inte av. Nu vet jag att det är runt hundra personer och då är det lättare med kaffe, mackor och grillat.

Det sägs om dig att du vill ha mest grejer när du dör.
– Nej, nej. Man blir ju av med alla grejer när man dör. Tänker man så är man en looser. Jag köper med ögonen, sådant som är spännande.

Han står bredvid sitt senaste fynd, en tungbärgare från 1944, en Ward LaFrance.

Har du ett militärt intresse?
– Nej, det handlar bara om fordon. Ögongodis.
Olle Eriksson slutade skolan när han var 15 år. Han ville jobba och tjäna pengar till sin första jänkarbil.
Så han knegade ihop slantarna på godisfabriken i Alstad, mellan Svedala och Trelleborg.
Lakritstuggummit Riff. Den som vet, den vet.
Och på den vägen är det.

Genom sin samling har han gjort sig känd bland gelikar över hela landet.
Ett speciellt handlag för att renovera växellådor har också bidragit till att hans namn flugit långt utanför Osby kommun.
–Känd från tv och radio, men mest polisradio, som jag brukar säga.
Jag vill fråga hur han egentligen har råd med alla fordon, men det känns lite påfluget och oartigt.

Så jag frågar Tore Hansson istället.
Han är vän till Olle Eriksson och har sin egen samling utanför Oxie.
– Det är en begränsad värld. Vi byter saker med varandra. Sedan är det en prioriteringsfråga. Jag röker inte och dricker måttligt. Men framför allt handlar det om ett livslångt samlande.

Vad tycker du utmärker Olle Erikssons samling?
– Ja, vad ska man säga? Se dig omkring. Det är en unik privat samling.

Nyhetsbrev

Dagens fråga

Hatar du måndagar?

Visa resultat

Loading ... Loading ...

Webbkryss

×