Bosse Sjökvist är lärare i branschkunskap och han säger att även om regeringens förslag går igenom blir det ”ungefär samma” för eleverna. På bilden förklarar han efterkrigstidens ”köp och släng”-samhälle för handelseleven Johan Sjölander.foto: Erika Dahlin Jönsson
Izabella Svensson och Moqadar Ahmadi går första året på handelsprogrammet.
Lisbeth Nilsson är lärare i handelsämnen på Ystad gymnasium och positiv till regeringens förslag.
Lars-Inge Persson är utbildningschef i Ystad och har kontor på Ystad gymnasium.
Förstaringarna Johan Sjölander, Izabella Svensson och Moqadar Ahmadi under en lektion i branschkunskap.
Izabella Svensson och Moqadar Ahmadi på handelsprogrammet på Ystad gymnasium vill bli säljare eller butikschefer. Nu går de i första ring och läser bland annat branschkunskap. Nästa år ska de välja om de vill lägga till de högskoleförberedande kurserna eller inte.
Johan Sjölander vill bli personlig tränare.

Delade åsikter om gymnasieförslag

Ystad Om det blir som regeringen vill kommer gymnasiernas yrkesprogram vara högskoleförberedande från höstterminen 2019. Tilltaget ska locka fler till yrkesprogrammen – men kan få motsatt effekt, tror Lars-Inge Persson som är utbildningschef i Ystad.

– Det kan bli så att det avskräcker folk, säger Lars-Inge Persson.
Det var 2011 som den borgerliga regeringen tog bort högskolebehörigheten från yrkesprogrammen. Sedan dess har antalet elever som valt yrkesprogrammen halverats nationellt sett. Men på Ystad gymnasium, där Lars-Inge Persson har kontor, är det annorlunda.

– Vi har inte märkt av problematiken, säger han och berättar att man i samband med att högskolebehörigheten försvann lade ner mycket tid på att informera om möjligheten att välja till kurser och på så vis få högskolebehörighet även på yrkesprogrammen.
– Och så har vi en tradition av mycket ungdomar som går yrkesprogram, fortsätter Lars-Inge Persson.
Men även om regeringens förslag blir verklighet, innebär det ingen större skillnad i praktiken – fastän programmen i så fall blir högskoleförberedande, kommer möjligheten finnas att välja bort språken och istället läsa praktiska ämnen. På så vis får eleverna en fullständig yrkesutbildning utan högskolebehörighet.
– Det är viktigt att upplysa om att möjligheten finns att inte läsa de högskoleförberedande kurserna, säger Lars-Inge Persson som tror att det annars finns risk att elever avskräcks från att välja programmen.

– Men man kan ju hoppas att det ger avsedd effekt – fordonsbranschen och inte minst vården har jättesvårt att locka personal.
Ystad gymnasium har tio yrkesprogram – naturbruk, handel, vård och omsorg, barn och fritid, hantverk, el, bygg, fordon, restaurang- och livsmedelskunskap samt hotell och turism. Sammanlagt går 1600 elever på skolan – som även har teoretiska program.

Två våningar upp från Lars-Inge Perssons kontor har Johan Sjölander, Izabella Svensson och Moqadar Ahmadi lektion. De går första året på handelsprogrammet – ett yrkesprogram. I andra ring väljer man om man vill lägga till svenska och engelska eller inte. Än så länge har ingen i trion riktigt bestämt sig.
– Jag tror inte att jag gör det – men vem vet vad som kan hända, säger Moqadar Ahmadi.
– Det blir mycket plugg, säger Izabella Svensson.
Båda vill bli säljare i framtiden. Eller butikschef. Johan Sjölander vill bli personlig tränare.
– Det är jättebra att yrkesprogrammen blir högskoleförberedande, säger läraren Bosse Sandkvist, men tillägger att det egentligen inte innebär så stor skillnad.
– I dag kan eleverna välja till de högskoleförberedande ämnena – om regeringens förslag går igenom kan man istället välja bort dem. Det blir ungefär samma.

Hans kollega Lisbeth Nilsson, lärare i handelsämnen, ser det som en fördel. Hon tror inte nödvändigtvis att det blir fler som väljer högskolebehörighet – men beslutet blir mer genomtänkt.
– I dag väljer man till ämnen för att få behörighet. Om man istället måste välja bort ämnen, måste man tänka ett steg till. Det blir bättre genomtänkt, säger Lisbeth Nilsson.

Dagens fråga

Har du dåligt närminne?

Loading ... Loading ...

Nyhetsbrev

×