Andreas Nilsson (mitten) gräver försiktigt bort jordlagren tillsammans med Anders Ödman och Bo Järnestedt. Här under hittades en sten, men den utgör inte en del av en konstruktion, utan är ett block som har följd med fyllningsmassorna. FOTO: Melissa Isla Venegas
Linda Spanier, Marcus Svensson, Andreas Nilsson, Johan Nilsson och Alfred Sjelvegren tog upp ett schakt för att se hur vallen är konstruerad och för att ta prover. FOTO: Melissa Isla Venegas
Vallen, som kan vara 1 000 år gammal eller mer, är fortfarande väl synlig under trädkronorna. FOTO: Joakim Stierna

Vallen i Söderskog är ingen forntida borg

dalby Det har funnits många teorier kring vad vallen i Dalby söderskog har använts till och hur gammal den är.
En av dem kan nu läggas åt sidan. Arkeologerna som gjorde en mindre utgrävning i helgen konstaterar att vallen inte är resterna av en försvarsanläggning.

– Det finns ingen stenkonstruktion i vallen och den har inte varit försedd med någon pallisad. Så det rör sig inte om någon fornborg eller försvarsanläggning. Troligen har den använts som djurinhägnad, säger Andreas Nilsson, doktorand i arkeologi vid Lunds universitet.
Vallen som syns bara ett stenkast in i skogen från parkeringen är elva meter bred och 1 650 meter lång.
Det har spekulerats i om den utgör resterna av en boplats, en fornborg eller annan försvarsanläggning, en kunglig hjortpark eller helt enkelt en hästhage.

Andreas Nilsson beslöt sig för att titta närmare på vallen och i helgen, fredag till söndag, var han projektledare för en undersökning. Den erfarne arkeologen Anders Ödman var med som konsult. En grupp studenter deltog också på frivillig basis för att lära sig mer.

Gruppen konstaterade att vallen byggts genom att jord och sten schaktats upp från det dike som fortfarande syns längs med.
Arkeologerna tittade på jordlagret närmast under vallen och tog prover av organiskt material som ska undersökas med kol 14-metoden.
På så sätt kan vallens ålder bestämmas.
– Min gissning är att den är från mitten av 1000-talet eller tidigt 1100-tal, samtida med kyrkan. Men kol 14 ljuger inte. Om analyserna visar något annat får vi rätta oss efter det, säger Andreas Nilsson.
Stockholmsprofessorn Anders Andréns har framfört en teori om att vallen utgör en inhägnad för de hjortar som hölls för den danske kungens jakt.
– Den har vi inte avfärdat. Men den kan falla om dateringen är tidigare än 1 000-talet.
Andreas Nilsson doktorerar i teknologiutveckling under bronsåldern. Dalbybygdens förhistoria är ett specialintresse för honom.

– Det finns ett kunskapsglapp. Genom kungsgården, kyrkan och klostret vet vi mycket om Dalby under medeltiden, men vad som fanns här före denna tid är mindre känt. Jag vill veta mer, säger han.
Han är övertygad om att Dalby spelade en roll i bygden under järnåldern eftersom det har hittats lämningar både från bronsålder och vikingatid. På den gamla bytomten, nära den nuvarande kyrkan, har det också legat en stavkyrka.

– Allt tyder på att det har funnits en järnåldersbosättning, men vi har inte hittat den. Den kan också ha legat någonstans runt Dalby, kanske i nuvarande Skrylle eller i Torna Hällestad. Vi vet inte, säger Andreas Nilsson.
Ett annat tecken på Dalbybygdens betydelse är att den danske kungen
Sven Estridsen beslutade att uppföra kungsgården och kyrkan just här. Det skedde inte av en slump.
– Han bestämde sig för att bygga en enorm katedral. Något motsvarande fanns inte i Danmark vid den tiden. Det var ett jättelikt projekt.
Satsningen kan bara ses som en maktdemonstration, menar Andreas Nilsson, antingen mot en extern part, som Uppåkra, eller för att visa styrka för de närboende.

Dagens fråga

Längtar du till jul?

Loading ... Loading ...

Nyhetsbrev

×