H65-debuterande Anna Bardis signalerar för ett av sina mål i ligapremiären mot Lugi. Foto: Jonny Nilsson
För H65-damerna började denna säsong som den förra slutade: med segervrål! Foto: Jonny Nilsson
Marie Wall prisades som sitt lags främsta spelare.
Före premiäravkastet för seriespelet 2017/18 fick H65:s Jasmina Djapanovic, som slutat inför denna säsong, nöjet att som tidernas första H65-spelare få sitt tröjnummer 77 ”pensionerat”, dock inte med sin tröja upphissad i taket men väl med ett snyggt foto på väggen. Foto: Jonny Nilsson
Melissa Petrén steget före Emma Lindqvist. Men H65 vann matchen över Lugi. Foto: Jonny NilssON
Hit men inte längre. Lugis Sara Olofsson stoppas av Anna Bardis och Marie Wall.

H65 fick sista ordet i första ligamatchen

HANDBOLL Det var i den historiska sitsen som regerande mästare som H65 gjorde avkast i årets SHE, den svenska damhandbollsligan.
Utan att på något sätt imponera fick de sista ordet i ett dramatiskt derby mot Lugi, förra säsongens SM-semifinalmotståndare.

– Vi kunde lika gärna ha förlorat. Vi var absolut inte bättre än Lugi, tyckte Ola Månsson, H65-tränaren, efter 27-26 hemma i sporthallen i Höör.
För Lugi tog förra säsongen slut den 17 maj i just Höör, där H65 vann den fjärde SM-semifinalen med 27-19 och därmed 3-1 i matchserien. Tio dagar senare vann H65 även finalen, 27-25 mot Sävehof i Malmö arena.
– Den här matchen höll inte finalklass, tyckte Ola Månsson om premiären.

Han lät knappast som en tränare som precis lett sitt lag till en uddamålstriumf i seriepremiären.
Snarare tvärtom…
– Försvars- och målvaktsspelet i den första halvleken var under all kritik. 15 insläppta på 30 minuter. Inte alls bra.
Ändå ledde H65 med ett mål efter en kvart. Lite senare var de i underläge med tre bollar. I paus var ställningen 13-15.
– I den andra halvleken fokuserade vi enbart på försvarsspelet, meddelade Ola Månsson.

Det gav resultat. Försvarsläckorna täpptes till och bäddade för kontringar och så kallade enkla mål. Marie Wall var den som hade mest fart under fötterna. Fyra mål på mindre än tio minuter i halvlekens början, ett i slutet och totalt sex mål bidrog inte så lite till att hon prisades som hemmalagets bästa spelare.
– En helt okej insats från min sida. Det blev många avslut och jag kunde kanske satt några till, sa Marie, som dissade försvarsspelet i den första halvleken men hyllade det efter paus.
– Jag vet inte om det var derbynerver eller premiärnerver, men vi var inte bra i den första halvleken. Efter paus spelade vi smartare och det var tack vare det fina försvarsspelet som jag fick mina chanser.
Efter Marie Walls 19-18 var H65 aldrig mer i underläge.
Ändå var det strid om poängen in i slutsekunden.
– Vi hade lägen så att vi kunde kört matchen, men slarvade. Visst, Marie gjorde många mål, men hon missade för mycket, tyckte Ola Månsson kräset.
Vid 27-26 tog Månsson timeout med bara 21 sekunder kvar att spela. Emma Lindqvist gick på avslut, men sköt i stolpen. Lugi fick sista anfallet och chansen att kvittera, men skottet från Sara Olofsson räddades av Jannike Wiberg i hemmamålet.
Anna Olsson var vid sidan om Marie Wall i H65 som var bäst. Debuterande Anna Bardis, ny från Eslöv, blandade och gav i avsluten, men nätade fem gånger och visade att hon kan bli en nyckelpjäs i ett kommande mästarbygge.

I Lugi var Ebba Engdahl (sex mål) den genomgående bästa spelaren, även om Melissa Petrén (åtta mål) fick priset som sitt lags bästa spelare. Tränaren Dragan Brljevic hade svårt att sätta ord på sitt lags 60 premiärminuter.
– Visst, det var mästarna vi mötte och vi förlorade med bara ett mål. Men jag vill påstå att vi har ett bättre lag och mer talang. Men detta kommer man ingenstans med om inte viljan och attityden är bättre, klagade Dragan.
– Vi visste precis hur vi skulle agera, vi har tränat på hur vi ska göra, vi var pålästa på allt om deras spelare. Ändå gjorde vi precis tvärtom.

– Jag är mer ledsen än besviken, la han till.
För Dragan och alla i Lugi bar det raka vägen från Höör till Kastrup för nattflyg till Moskva.
– Vi åker 00.10 och är framme 03.30. Sedan en vänta på sju timmar i Moskva innan planet lyfter till Baku. Där bor vi över på hotell. Dagen efter blir det fem timmar i buss till spelorten och därefter matcher i EHF-cupen lör- och söndag.

×