Evelina Stenbeck. Foto: Privat

Rytmisk poesi för vegetarianer

Tips: Lunds kulturnatt har i år ett starkt program med en blandning av konst, film, teater och litteratur och vetenskap. Över 400 aktiviteter står på programmet. Allt går av stapeln den 16

Om du tycker om fläskkotletter, rimmat fläsk eller varför inte pulled pork, då är Agnes Gerners diktsamling Sus inget för dig. Om du någon gång har sett en dokumentär om slaktindustrin och sen ändå köpt hem ett paket bacon, ja, då är de här dikterna inte heller något för dig.
Poeten Agnes Gerners nyutkomna Sus är en diktsamling för vegetarianer. Det smutsiga samvetet över vad vi gör med djuren i slaktindustrin är fasansfullt att uthärda som det är. Men med den ytterligare belastningen av insikten om vad som försiggår innan grisen blir kotlett blir läsningen outhärdlig – därför kommer här en varning.
Vill man inte veta så ska man inte heller läsa Gerners bok. Efter det borde det vara mycket svårt att med njutning äta resterna av dessa arma varelser.

I Sus får läsaren följa kultingens väg mot sitt öde som slaktdjur. Processen är skildrad med en kall och precis blick. Märkta öron (”uppklippta segel”), insemination, foderstationer. Allt är detaljerat beskrivit. Samtidigt uttrycker poesin en närhet till djuren som gör de exakta beskrivningarna än mer fasansfulla.

Som när de späda hangrisarna kastreras utan bedövning:
”I snittögonblicket
förändras skrikens magnitud,
det liksom sväller
Frekvensen blir en annan,
deras ögon andra
En gång hävdades att spädbarn
inte kunde känna smärta”
Det är groteskt, bilderna hopar sig över mig, såsom likdelar på hög (Fötterna huggs av vid knäleden, / kroppen klyvs / längs ryggraden”). Slaktdjurets smärta blir min smärta – hade det varit en dokumentärfilm hade jag blundat och alldeles säkert hållit för öronen för att försöka stänga ute grisarnas skrik, men nu är det dikt som jag läser i rasande fart för att få komma ut ur detta helvete som vi människor ställer till med.

Diktsamlingens allra första dikt ger en poetisk gestaltning av grisarnas resa från födsel till slakt. Likt Odysseus färdas de med ett skepp mot okända stränder. Gerner skriver: ”Att gå i land, vad det / kan innebära”. Den poetiska behandlingen av grisarnas öde skulle kunna kännas stolpig och högtravande. Men det gör den inte, tvärtom låter s-ljudet i raderna nedan mig vaggas in i en läsrytm som skapar närhet till och lojalitet med djuren:
”Skållade kroppar
skrapas rena
slipas
som skrovliga väggar”
Förra året slaktades 2 526 500 svenska grisar. De är en del av vårt skenande ekonomiska och ekologiska system. Därför är Gerners Sus ett ekopoetiskt och etiskt inlägg i diskussionen om vad vi har gjort med vår värld. Med poetisk bonus: en berättelse om grisar som på en gång är allmängiltig och ser det enskilda livet hos en spädgris som skiljs alltför tidigt från sin mamma.

Tips: Lunds kulturnatt har i år ett starkt program med en blandning av konst, film, teater och litteratur och vetenskap. Över 400 aktiviteter står på programmet. Allt går av stapeln den 16

×