Christina Lindberg-Wigardt.
John Denver. Foto: TT
Familjen Sigfridsson. Foto: TT
Christina Lindberg och Lasse Sigfridsson under sommarens turné. Arkivbild
Garth Brooks. Foto: TT

Musik genom livets många skeenden

Krönika.

Augusti månad och sensommarkänslor griper tag i mig och får mitt hjärta att bli fyllt av värme och glädje. Tack, det behövs för denna sommaren har varit ovanligt kall och regnig och det har i och för sig passat mitt humör som inte hela tiden varit på topp. Det som har givit mig styrka är musiken och min fina publik. Saker och ting händer i allas liv, så är det bara. Det finns inga undantag. Ibland går man in i självömkan och tycker saker och ting är orättvisa i livet. Men om man lyfter på huvudet, ser sig omkring och är öppen för sina medmänniskor så inser man ganska snabbt att det finns människor som har det så mycket värre än vad jag och min familj har det. Så är det, men känslor är svåra att mäta och alla går vi igenom olika former av prövningar i livet. Men det är ju det som gör oss till människor, eller hur? Det går aldrig att sätta sig in i andra människors känslor fullt ut, men allt är verkligen relativt.
När jag var en liten flicka och skulle åka ifrån min älskade pappa Hjalmar och visste jag inte skulle få träffa honom på flera månader så brukade jag lyssna på musik som fick mig att känna både sorg och glädje. Min mamma har alltid sagt att känslorna ska man släppa ut. Vare sig det är glädje eller sorg, så är det viktigt för människan att våga vara svag, våga visa sin sårbarhet.

Min mamma Siv hade rätt. Tack och lov så lyssnade jag på henne och det har hjälpt mig på livets vägar. När livet varit extra svårt så var och är artisten John Denver en av mina stora favoriter. Jag spelade ofta han låt Leaving on a jet plane. Jag sjöng med och grät och skrattade, beroende på när och varför jag spelade hans musik. Det gav mig tröst och glädje på så många sätt.

I sommar har jag varit på turné och träffat så fantastiskt fina människor, både kollegor och publik. Jag har uppträtt med Lasse Sigfridsson på många ställen och hans fina familj har ibland varit med på scenen. Lasses son Emil, hans fru Zara och deras fina barn som sjungit med har gjort att jag blivit helt hänförd. Speciellt av Lasses barnbarn Ängla, som bara är 12 år gammal och redan sjunger ofantligt bra. Dessutom är hon så ödmjuk och en så fin liten själ. Namnet Ängla passar perfekt på denna lilla ängel. Hon har precis sjungit in en låt med hela familjen Sigfridsson. Låten heter Sjung en sång med mig och är helt underbar. Jag rekommenderar er att gå in och lyssna på Spotify, då det är en låt som verkligen får dig på toppenhumör och ger extra energi. Själv lyssnade jag på låten när jag storstädade vårt hus. Det funkade verkligen bra och städningen gick faktiskt lite lättare. När jag var klar tog jag mig en god kopp kaffe med bulle till. Man måste ju få belöning när man är duktig, eller hur?

Den dagen minns jag så väl, för precis när jag druckit mitt kaffe ringde min mobil. Det var min man Tommy som ringde och väldigt kort sa att han blivit påkörd av en bil bakifrån och skulle bli undersökt av ambulanspersonal. Tiden stannade upp för ett ögonblick och bilder for genom mitt huvud liksom i en film. Hur illa var det med honom egentligen? Tommy är en människa som sällan beklagar sig, så mycket ska till för att han skall ringa mig och ha så ont som han uppenbarligen hade. Rädslan för livets slut och för att mista någon du älskar tar tag i min själ och jag inser verkligen hur skört livet är.
Ibland tar man saker och ting för givet, men man ska verkligen leva så mycket man kan i stunden. Det har jag lärt mig denna sommaren. Att vara tacksam för det man faktiskt har. Där och då förändrades mycket omkring oss i familjen. Tommy är nu bättre, men långt i från bra. Nacke och rygg tog stor skada och det är först nu han kan röra sig mer normalt. Så tacksam jag ändå är. Tänk, han som alltid funnits där för mig och barnen kunde ha försvunnit ur våra liv där och då.

Jag sitter just nu och skriver på en ny låt. Den handlar om att vara rädd om den jord vi lever på och som vi alla fått till låns. Denna fina jord som också ska finnas kvar för våra barn. En låt som fastat på min näthinna denna sommaren är en gammat hit med Garth Brook. Den berör just detta ämne som handlar om att aldrig ta någonting för givet. Att du aldrig kan säga många gånger nog hur mycket du älskar och uppskattar dina nära och kära. Det är en ständigt aktuell låt, den är tidlös och jag tycker den är värd att nämnas igen.
Jag hade äran att få träffa Garth Brooks när jag var i Nashville. Han gav ett stort intryck på mig, då han och hans familj var så äkta och snälla människor, ödmjuka inför just livet.

Låten som jag tänker på är If tomorrow never comes. Vilken text och melodi! Det är en av de absolut starkaste texter jag hört. Videon som han spelat in till låten är fantastisk och finns på Youtube. Se den! Jag lovar er mina vänner, den sätter ett stort avtryck och får en att inse vad som är viktigast i livet. Inte pengar och absolut inga ägodelar, för det får du ändå inte med dig när du går vidare till andra sidan.
Men kärleken. Den känslan tror jag du får med dig.
Kärleken till dig själv, till dina barn, dina medmänniskor, till vår jord och framför allt – kärleken till livet.
Tusen kramar tills nästa gång!

×