Plötsligt slog det Stephanie Pekarski att det var tandläkare hon skulle bli. Foto: Håkan Jacobsson
Plötsligt slog det Stephanie Pekarski att det var tandläkare hon skulle bli. Foto: Håkan Jacobsson
Plötsligt slog det Stephanie Pekarski att det var tandläkare hon skulle bli. Foto: Håkan Jacobsson
Stephanie Pekarski har två år kvar på Tandläkarhögskolan. Foto: Håkan Jacobsson
Stephanie Pekarski. Foto: Håkan Jacobsson

Hantverket lockade till tandläkaryrket

MUNHÄLSA. Kontakten med människor, och att få använda händerna – det var viktiga orsaker till varför Stephanie Pekarski valde att studera till tandläkare.

Namn: Stephanie Pekarski
Ålder: 26 år
Yrke: Studerar till tandläkare i Malmö
Bor: Lägenhet i Malmö
Intressen: Träning, umgås med familj och vänner
Aktuell: Den andra lördagen i september är den internationella munhälsodagen.

Hon berättar att det faktiskt bara slog henne en dag: det var ju tandläkare hon skulle bli.
Just då arbetade hon som au-pair i Bryssel.
Nu har hon gått tre år, har två kvar, på tandläkarhögskolan i Malmö,

Det är där vi träffar henne. Just denna dag är mycket hektisk; det är terminsstart, hon är studentkårens ordförande och har fullt upp med att ta hand om nytillkomna elever, hälsa dem välkomna och ge information.
– Jag tycker det kan vara jobbigt att stå och prata inför folk. Men jag gillar utmaningar – övning ger färdighet och jag tänker att det kan vara bra inför framtiden.
Hon ägnar åtskillig tid åt studentlivet. Mycket av hennes tillvaro just nu kretsar kring skolan; hon till och med bor alldeles intill.
Stephanie Pekarski är nyligen återflyttad till Malmö. Det var här hon föddes och via en tid i Lund kom hon att växa upp i Röstånga.

– Efter gymnasiet funderade jag rätt mycket på vad jag ville bli.
– Jag har alltid vetat att jag vill jobba med människor.
Hon hade funderingar både på läkar- och polisyrkena.
Fast på sätt och vis har hon det där med tandläkeriet i släkten:
– Både min faster och min gudfar är tandläkare.

Hon tilltalades av det hantverksmässiga med yrket, att få använda händerna.
Och det var alltså när hon var i Belgien som beslutet kom.
– Det var verkligen så att det bara slog mig en dag: tandläkare – det är ju det jag vill bli!

Hon kom inte in på sin första ansökan och läste kriminologi – hon hade som sagt tankar på att bli polis också – på Malmö högskola i ett år i väntan på nästa chans.
Nu gick det bättre, och hon har inte ångrat sig.
– Här är väldigt kul. Sällskapet man befinner sig i är så trevligt.

På skolan studerar man till flera yrken som har med munnens hälsa att göra: tandläkare, tandhygienister, tandtekniker.
– Utbildningen betonar att det ska vara ett team, så att vi kan ha ett gott samarbete.
Och man arbetar inte bara med tänder.
– Det handlar också mycket om generell hälsa – många av kroppens sjukdomar uttrycks också i munnen.

Stephanie Pekarski är alltså ordförande i skolans studentkår. Hon började som redaktör för kårens tidning Apollonia (Apollonia är tandläkarnas skyddshelgon. Enligt legenden led hon martyrdöden under romersk förföljelse ungefär år 250; när hon inte ville avsäga sig sin kristna tro drog man ut alla hennes tänder innan hon brändes på bål).
Sedan valdes hon in i kårstyrelsen. Och följde upp med att ställa upp som kandidat till ordförandeposten.
– Jag ville ha den utmaningen.
Ordförandeskapet varar i ett år, sedan får man träda åt sidan. Vilket i hennes fall sker om ett halvår.

Kanske lika bra, för att kunna fokusera på den sista biten av studierna.
Var tror då Stephanie Pekarski att hon står yrkesmässigt om, säg, tio år?
– Jag hoppas att jag hela tiden strävar efter att lära mig mer, kanske forska.
Hon har inget emot att flytta på sig.

– Jag vill inte vara för länge på samma ställe. Om jag får möjligheten kanske jag flyttar någon annanstans. Men jag trivs väldigt bra i Malmö.
Jobba med undervisning?
– Jag tycker att det vore jätteroligt att jobba på skola och utbilda andra. Men det är klart att jag vill ha den kliniska erfarenheten också.
Hon säger att den kliniska situationen är lite lyxig på skolan, i så måtto att man får mycket mer tid med patienterna, för exempelvis samtal, än man har råd att ta sig i yrkeslivet.
När det gäller det brukar eleverna rekommenderas att göra två år i folktandvården innan de bestämmer sig vidare.

I sommar har Stephanie Pekarski jobbat en del i butik på Emporia i Malmö.
Den stora upplevelsen var en långresa:
– Jag och tre kompisar gjorde en road trip i USA i en månad. Vi reste mellan Los Angeles och San Francisco, flög till New Orleans och bilade därifrån till Miami. Sedan flög vi till New York.

Den andra lördagen i september, det vill säga i morgon, är utsedd till internationella munhälsodagen och instiftades 2008 av tandläkarnas internationella samarbetsorganisation. De vill uppmärksamma munhälsans betydelse för vår allmänna hälsa. Det finns studier som visar på samband mellan dålig munhygien och sjukdomar som diabetes och demens. Forskning pågår.
I Malmö manifesteras dagen genom att en organisation delar ut gottepåsar med tandkräm, tandborste och annat till förbipasserande.

Kanske finns det tandtråd i påsarna också. För om vi frågar Stephanie Pekarski vilket som är det vanligaste rådet som folk låter gå in genom ena örat och ut genom det andra så svarar hon:
– Det låter kanske tjatigt, men: använd tandtråd! Och ha en bra tandborstteknik.
Hon skulle ju kunna ha tjatat om socker i stället:
– Det är väl inte fel att äta lite godis ibland. Jag har nog aldrig ätit så mycket godis som här på skolan.
– Men lagom är bäst.

Namn: Stephanie Pekarski
Ålder: 26 år
Yrke: Studerar till tandläkare i Malmö
Bor: Lägenhet i Malmö
Intressen: Träning, umgås med familj och vänner
Aktuell: Den andra lördagen i september är den internationella munhälsodagen.

×