Johanna Lundin.

Jättejobbigt med okunskap

Johanna Lundin är tillbaka med en ny krönika. Denna gång om ungdomars språkbruk.

Johanna Lundin

Bäst just nu: Dags att återfå mina älskade vardagsrutiner.
Sämst just nu: Undrar hur många stressknutor som behöver masseras bort i slutet av detta läsår.
Instagram: @johannalundins

Under mina lediga dagar denna sommar har jag verkligen försökt vila. Språkpolisen i mig har däremot inte kunnat ta lov utan har snarare blivit ännu mer uppmärksam än vanligt. Vi kan därför tillsammans dra en slutsats: ungdomar blir allt slarvigare och mer okunniga när det kommer till sådant som grammatik och retorik (ja, jag tänker dra alla över en kam idag) och jag tror att svenska språket kanske är på väg att gå ett sorgligt öde till mötes.

Det kryper i mig varje gång jag ser en särskrivning och jag kan inte hålla mig ifrån att rätta den som säger “hon” istället för “henne” eller värst av allt, “domma” istället för “dessa”. “Domma” är inget riktigt ord. Har aldrig varit och kommer förhoppningsvis aldrig att vara, så försök inte att argumentera emot.

Tendensen att använda könsord, handikapp eller diagnoser för att sätta samman skällsord är också frustrerande. Ni vet punkten vid armbågen som orsakar tillfällig förlamning i armen om den slås emot? Flertalet gånger har jag hört personer utropa att de har fått ont i en nerv som de i ordvalet satt ihop med ett handikapp. Och var gång har jag velat skälla på dem för detta. ”Nervus ulnaris” heter den egentligen och ja, det är kanske lite onödigt vetande, men om ni inte kan förstå problemen med att ta till handikapp får ni inte lov att störa er på mina latinska termer.

Användandet av mobiltelefoner skulle kanske många anse vara orsaken till denna nedåtlutande trend, då man i och med en ökad kommunikation över cyberspace kan ge uttryck för sin lathet ännu mer än i en muntlig konversation. Exempelvis kan en enkel emoji räcka som svar till så mycket, när vi inte har orken att bilda en fullständig mening. För det är ju så jobbigt att göra tolv tryck på tangentbordet för att forma de tre orden Det blir bra, när en istället bara kan göra ett tryck och skicka iväg en tumme upp. Kanske handlar det som sagt bara om att minska ansträngning i försök att göra sig förstådd, men vad ska en annars skylla okunskapen på? Den globala uppvärmningen?
Kanske tänker ni “vad spelar det för roll egentligen?”. Tja, jag påstår inte att en bör prioritera språkförändringar framför sådant som klimathot eller jämställdhet, men det är i alla fall värt att notera, när jag i ilskna kommentarsfält ser att folk knappt ens kan skilja på sin tes och sina argument. Det är inte min mening att vara gammalmodig. Det är klart att språk ska utvecklas, så länge det sker i rätt riktning så att alla vi självutnämnda språkpoliser kan få lov att slappna av.

Johanna Lundin

Bäst just nu: Dags att återfå mina älskade vardagsrutiner.
Sämst just nu: Undrar hur många stressknutor som behöver masseras bort i slutet av detta läsår.
Instagram: @johannalundins

Läs mer:

×