Familjen Palmzons intresse för biodling har lett till att de nu även säljer blivande bisamhällen till andra. FOTO:Toomas Laagus
Makarna Palmzon försäkrar att det är sällsynt att man blir stungen men tar för säkerhets skull på all skyddsutrustning när de ska arbeta vid kuporna.
Biodlingen som Roland och Lena Palmzon driver med sönerna drivs som affärsverksamhet men kräver mycket slit.
Flitiga honungsproducenter i mängder.
Avläggare med blivande bisamhällen står i en lång rad.

Satsar på sina honungsmakare

FULLTOFTA Familjen Palmzon har en surrande passion som knappt hann vara en hobby innan det blev en företagsverksamhet.
Numera har de 70 egna bikupor och i år har de även börjat sälja nya bisamhällen till andra intresserade.

Säkerhetsförberedelserna är rigorösa när Lena Palmzon och hennes man Roland ska titta till bikuporna.
En heltäckande overall med nätförsedd huva, gummistövlar och skinnhandskar med långa armar åker på. Men trots det försäkrar Fulltoftaparet att riskerna är minimala.
– Egentligen behöver man inte alla skydd men det är bättre att ta det säkra före det osäkra. Man blir sällan stungen. Oftast beror det på att man själv har varit lite klantig och kanske tappat något när man står vid kupan, säger Lena Palmzon.

Det var genom henne paret fick upp ögonen för biodling, efter att hon gått en nybörjarkurs genom Ringsjöortens Biodlarförening.
– Jag blev fascinerad av binas samhällsuppbyggnad och alla de nyttigheter som bina producerar. De är väldigt välorganiserade och väldigt renliga, säger Lena och berättar att varje bi har en särskild syssla som sedan växlar efterhand som biet åldras.
Efter flytten från Lyby till den före detta gården i Fulltoftatrakten fanns det äntligen tid att göra verklighet av det nya intresset. En första bikupa kom på plats och strax hade även maken och de båda sönerna fastnat för biodlingen.

Sedan starten för sju år sedan har det rullat på snabbt. Numera har man 70 egna bikupor och det innebär en ansenlig mängd bin. Bara i ett enda sådant bisamhälle kan det finnas mellan 60 000 och 80 000 bin, berättar paret.
Deras fastighet ligger inne i det som ingår Fulltofta naturreservat, så det är natursköna omgivningar de bor i. De 70 bikuporna har man placerat ut på grannfastigheter i närområdet. Att hitta ställplatser för kuporna är inga problem.
– Folk frågar om de inte kan få ha en kupa, säger Lena och menar att det som lockar är vetskapen om vilken nytta bina gör i naturen.
Biodlingen är en del av parets företagsverksamhet. En viktig del av deras affärsidé är att honungen ska vara helt naturlig. Därför slungar man, rör och tappar upp honungen helt utan att värma upp den, vilket gör att enzymerna bevaras. Miljöerna där bikuporna placeras ut väljer de helst i områden där det inte sker besprutning.

Honungen man själva tappar på burk säljer man till några delikatessbutiker, samt på Hörby marknad och via hemförsäljning i liten skala. För att klara av produktionen säljer man även en del på bulk till honungsuppköpare.
En annan nyhet för i år är att man också börjat sälja så kallade avläggare, som är blivande bisamhällen.

Att hålla på med biodling är en passion och kräver mycket jobb, konstaterar Roland som numera själv sitter i styrelsen för Ringsjöortens Biodlarförening.
– Vår tanke är att det här ska vara lönsamt, men det är dålig timpeng.
Det finns mycket som gör att allt slit ändå känns värdefullt, menar han.
– När man står och håller på vid en kupa i en fälad inne i skogen så känner man en väldig fridfullhet. Det är en underbar arbetsplats att befinna sig på.

Nyhetsbrev

Dagens fråga

Tycker du att det skrivs för lite om fotboll?

Visa resultat

Loading ... Loading ...

Webbkryss

×