Lä­ra­rnas roll be­höver stärka, an­ser de­bat­törerna. Foto: TT

Skolans utveckling har gått i baklås

Ut­vecklingen av den svens­ka sko­lan un­der åren från om­kring mil­len­nie­skif­tet fram till i dag har tagit en del­vis an­nan rik­tning än den man pla­nerade för vid den så kallade kom­mu­na­li­seringen 1991.
Staten har åter­tagit makten över sko­lan och kom­men­derar nu via Skol­verkets styr­do­ku­ment verk­sam­heten in i mi­nsta de­talj. Lä­ra­rna har blivit ly­diga hand­läg­ga­re och eleverna ser be­tygen som mål för skol­ar­be­tet. Så­väl lä­ra­re som elever har tappat ar­bets­gläd­je och mo­ti­va­tion.
Skol­ut­vecklingen har helt en­kelt gått i bak­lås och vi måste finna nya vägar för att skapa den goda sko­lan – den sko­la som eleverna var­je dag längtar till.
Nå­gra för­slag till mo­der­ni­sering:

Minska statens sty­rning av un­der­visningen.
De av staten via Skol­ver­ket for­mu­lerade läro- och kurs­planerna ska för­stås tjäna som väg­ledning för un­der­visningens in­ne­håll och mål.

Men de ska inte fö­re­skriva hur lä­ra­re och elever ska ar­beta i un­der­visningen.

Den nu­va­ran­de stat­liga sty­rningen av hur sko­lans un­der­visning ska be­drivas är om­fattande och utövas bland an­nat via allt­för de­tal­jerade och fö­re­skrivande kurs­planer, strikta och kom­men­derande be­tygs­kri­te­ri­er samt ob­li­ga­to­riska så kallade be­dömnings­stöd.

Åter­ge lä­ra­rna för­tro­en­det att un­der­visa.
För­tyd­liga sko­lans syf­te Sko­lans de­mo­kra­tiska syf­te måste för­tyd­ligas och kon­kre­ti­seras.
Det­ta syf­te bör inte en­bart fram­ställas som ett för sko­lan och un­der­visningen över­gri­pan­de mål, utan även re­fe­reras till och in­te­greras i kurs­planerna för samt­liga sko­lans äm­nen.
Sam­hälls­ut­veck­lingen kräver så­dana för­tyd­li­gan­den.

Mo­der­ni­sera be­tygs­sy­stemet.
Be­tygens funk­tion som en po­si­tiv fak­tor för elevernas mo­ti­va­tion är starkt ifrå­ga­satt, bland an­dra av be­tygs­for­ska­ren Alli Klapp.
En av­görande fak­tor bak­om goda skol­re­sul­tat är att det finns en fun­gerande di­a­log mel­lan lä­ra­re och elev vad gäller att sätta upp tyd­liga mål och välja ar­bets­sätt, samt att det finns en re­gel­bun­den åter­koppling, det vill säga att lä­ra­ren gör en lö­pan­de for­ma­tiv be­dömning.
Be­tygen har dock ett be­rät­tigande som in­stru­ment för ur­val till näs­ta nivå i ut­bild­nings­sy­stemet.
Det icke-god­kända be­tyget kan så­le­des med för­del tas bort och be­tygs­sättningen flyttas fram till senare års­kurser, för­slags­vis till vad som gällde ti­digare i svensk sko­la, näm­li­gen års­kurs 8.

Be­jaka an­vändning av lä­ro­me­del.
Lä­ra­re och elever ska gi­vet­vis själva välja i vil­ken ut­sträckning de vill an­vända re­gul­jära lä­ro­me­del i un­der­visningen. Me­tod­fri­heten ska re­spek­teras.
Men lä­ra­re och elever som så önskar bör all­tid ges till­gång till pro­fes­sio­nellt pro­du­cerade lä­ro­me­del, ana­loga så­väl som di­gi­tala.

Be­gränsa om­fattningen av na­tio­nella prov.
Na­tio­nella prov (NP) ge­nom­fö­rs år­li­gen i vissa äm­nen i års­kurserna 3, 6 och 9 samt i vissa kurser i gym­na­sie­sko­lan.
Hund­ra­tu­sen­tals elever del­tar i des­sa prov och orim­ligt mån­ga lek­tioner tas i an­språk till för­be­re­del­ser och ge­nom­fö­rande av prov­en.

Till­gäng­lig sta­ti­stik vi­sar att de na­tio­nella prov­en inte sär­skilt väl fyller upp­giften att bi­dra till en lik­vär­dig be­dömning och be­tygs­sättning av eleverna.
De na­tio­nella provens funk­tion vad gäller att ge in­for­ma­tion om huru­vi­da kun­skaps­kraven upp­fylls på na­tio­nell nivå, kräver inte att samt­liga elever del­tar i prov­en. Ett slump­vis ur­val ger ett full­gott un­der­lag för så­dan in­for­ma­tion.
En be­gränsning av de na­tio­nella provens ge­nom­fö­rande skul­le öka så­väl kva­li­teten som re­sul­taten i den svens­ka sko­lan.

Verka för en jäm­ställd lä­rar­kår.
Trots att vi vet att män och kvin­nor lämpar sig lika bra för lä­rar­yr­ket så är över 70 pro­cent av grund­sko­lans lä­ra­re kvin­nor.
Det­ta för­hållande kan med­verka till en för­stär­kning av köns­ste­reo­typerna.
Det är vik­tigt att eleverna ges möj­lig­het att finna så­väl man­liga som kvinn­liga fö­re­bilder i sko­lan.
En jämn köns­för­del­ning i lä­rar­kåren bör ef­ter­strävas.

Vi har skrivit en skol­po­li­tisk mo­tion, som kommer att be­handlas vid Cen­ter­par­ti­ets par­ti­stäm­ma i Mal­mö i sep­tem­ber. Vår am­bi­tion är att med­verka till ut­formningen av en de­mo­kra­tisk, lä­rande och lik­vär­dig sko­la.

Dagens fråga

Blir du kränkt när människor porträtteras med gullig nos och hundöron?

  • Nej. (74%, 687 Röster)
  • Ja. (26%, 244 Röster)

Antal röster: 931

Loading ... Loading ...

Webbkryss

×