Sedan urminnes tider har människan betraktat korpen som ett mytologiskt och intelligent djur, som Odens korpar Hugin och Munin som flyger över världen och ser allt. Lundaforskning visar att det finns mycket sanning i detta. FOTO: Mathias Osvath

Korpar är lika smarta som människoapor

Lund Korpar planerar på samma vis som människoapor, visar ny forskning från Lunds universitet.
Fåglarna kan fatta beslut för olika framtida situationer. De har också självkontroll och en uppfattning om tid.

Sådana förmågor är väsentliga för människan, och tidigare forskning har pekat på att de endast återfinns hos oss och våra närmaste släktingar, människoaporna.
Den som vistats en tid i London ser nyttan i att bära med paraply, även om det är otympligt och trots att himlen för tillfället är blå, exemplifierar forskaren Mathias Osvath, docent i kognitiv zoologi, i ett pressmeddelande.
Att kunna planera utifrån förväntningar har betraktats som unikt för oss och människoaporna.
Tidigare forskning har visserligen visat att kråkfåglar bland annat planerar för nästföljande dags frukost, men förmågorna har inte ansetts likvärdiga människoapornas.

De flesta kråkfåglar är av naturen mathamstrare, och deras planeringsförmågor kan vara specifika anpassningar till just matsamlandet.
Den nya studien, som publicerats i tidskriften Science, visar däremot att korpar klarar generella planeringsuppgifter minst lika bra som människoapor.
Författarna till studien, Can Kabadayi och Mathias Osvath, valde att låta korparna lösa uppgifter som de inte ägnar sig åt i det vilda och således saknar anpassningar för.
Det rörde sig om verktygsanvändning och byteshandel med människor.
Ytterligare en styrka är att dessa uppgifter använts i studier på människoapor, vilket skapar goda förutsättningar för jämförelser, påpekar doktoranden Can Kabadayi.

Studien omfattade en serie experiment där korparna, bland en samling föremål, kunde välja antingen ett verktyg eller en pollett.
Verktyget öppnade en apparat med belöning som dök upp först senare och vid en annan plats.
Polletten kunde bytas mot en belöning från en människa som även den uppenbarade sig på annan plats vid ett framtida tillfälle.

Korparna var påtagligt bättre än människoapor i bytesuppgifterna och löste verktygsuppgifterna lika bra som människoapor, trots att de senare är verktygsanvändare.
I studien testade man också korparnas självkontroll, alltså i vilken utsträckning korparna nekade en omedelbar belöning till förmån för verktyg eller pollett som ledde till större belöningar i framtiden.
En känd psykologisk mekanism hos oss människor är att framtiden har egenheten att devalvera belöningars värde, och ju längre fram i tiden de ligger desto mer värde förlorar de, berättar Mathias Osvath.
Alltså, vi är bättre på självkontroll när vi vet att den framtida belöningen är närmare.
Korparna betedde sig precis på detta vis och resultaten visade också i övrigt att korpar har minst lika bra självkontroll som våra närmaste släktingar.

– För att kunna lösa uppgifter som dessa, krävs en samling olika förmågor som samordnas, till exempel självkontroll och minnesmekanismer av olika slag. Att korpar har liknande funktioner och kombinerar dem på snarlika vis som människoapor, trots att den gemensamma släktingen är så avlägsen som 320 miljoner år, säger Mathias Osvath.

Dagens fråga

Brukar du betala räkningarna i mobilen?

Loading ... Loading ...

Nyhetsbrev

×